Inför läsåret 14/15 har skolan som jag arbetar i, Hummelstaskolan i Enköping, startat ett 5-årigt projekt som vi kallar MEIH (Mer energi i Hummelsta). Drivande i projektansökan har varit vår idrottslärare Mattias Hertz, som också är projektledare.
Skolan har genom Mattias sökt pengar ur den sociala investeringsfonden där kommunens nämnder är behöriga att ansöka om medel. Fonden har prioriterat satsningar som är förebyggande, som ska utveckla ordinarie verksamhet och som sker i samverkan mellan interna och externa aktörer.
Målet med den sociala investeringsfonden är att alla i Enköpings kommun, oavsett sociala och ekonomiska förutsättningar, ska ha en trygg och utvecklande uppväxt. Sociala investeringar blir därmed en del i utvecklingen av arbetet för att nå dit.
Beslut
Den 22 april 2014 fattade Kommunstyrelsen beslut om att bevilja Hummelstaskolan medel om 500 000 kr i fem år, d.v.s. 2 500 000 kr, till projektet Mer Energi i Hummelsta.
- Förbättrade resultat i skolan. Barn som är fysiskt aktiva presterar bättre i alla skolämnen, de har också en bättre koncentrationsförmåga. Fysiskt aktiva barn får också en bättre nattsömn.
- En lugnare och mer harmonisk skolmiljö eftersom barnen över tid lär sig kanalisera sin energi till tillfället för den dagliga fysiska aktiviteten.
- Ökat intresse för fysisk aktivitet på egen hand.
- Eleverna stärks motoriskt och detta gör dem säkrare på sig själva och sin förmåga att delta, detta är viktigt eftersom ett stort hinder för många barn idag att delta i frivilligidrotten (idrott som inte bedrivs i skolan) är att de är rädda för att misslyckas.
- Ökad motorisk färdighet ökar sannolikheten att eleverna efter sin skolgång skall vilja delta i någon form av aktivitet. Detta medför en förbättrad folkhälsa med minskade kostnader för samhället pga. livsstilsjukdomar.
- Större sannolikhet att elever som så önskar går vidare till högre studier tack vare ökade meritvärden.
Fr.o.m. h:t-14 har den planerade fysiska aktiviteten för eleverna i skolan ökat från tidigare 2h/v till 4h/v. Rekommendationen för barn är idag 30min/dag el 3,5h/vecka.
Eleverna har ”Idrott och Hälsa” som vanligt 2h/vecka där ämnet bedöms och betygssätts samt 3 ”aktivitetspass”/vecka vilket resulterar i ytterligare 2h aktivitet/vecka.
Aktivitetspassen är upplagda på 60 minuter varav 5 minuter är till ombyte innan och 15 minuter till dusch efter. Det finns flera anledningar till planeringen av tiden, bl.a. kan vi inte ta tid från elevens undervisning i andra ämnen, inte heller öka elevens befintliga tid i skolan. Ett aktivtetspass innehåller således 40 min fysisk aktivitet.
Fysisk aktivitet 4h/vecka gör att skolan hamnar nära de rekommendationer som finns idag, egentligen lite under eftersom ämnet IdH även innehåller teoretiska moment vilket gör att aktivitetstiden egentligen är närmare 40min/lektion, men det är inte meningen att skolan skall stå för ALL fysisk aktivitet för barn i samhället, men för vissa är det så och de ser ut att bli fler och fler.
- Personal – viktigt med personer som har utbildning inom området
- Vilja/Intresse/Drivkraft
- Öppenhet – Öppenhet hos alla medarbetare eftersom projektet påverkar många bl.a. har vi en mycket svår schemaläggning detta inför kommande läsår.
- Ombyteskläder, skor och handdukar – för att nå målet att alla ska vara fysiskt aktiva så måste skolan ha möjlighet att handhålla utrustning till de som av olika anledningar inte har med sig. Skolan kommer att bistå med bl.a. lånekläder, skor och handdukar. En låsbar hylla ska byggas så att eleverna kan låna själva och sedan slänga i tvättkorgen.
- Motiverade elever – Om inte eleverna är motiverade blir intensiteten inte särskilt hög, då missar vi målet!
- Pengar – 500 000/år i 5 år è 2,5 miljoner som satsas på eleverna på Hummelstaskolan för att de skall nå målen.
Aktivitetspasset skall vara så enkelt så att alla elever har möjlighet att genomföra passet i hög intensitet. Tonvikten på aktivitetspassen kommer att ligga på uthållighet. Forskning har visat att det är här som man har de stora vinsterna, speciellt vad gäller den kognitiva förmågan.
Saker som skidåkning, skridskor, fotboll, handboll osv. är jättebra exempel på aktiviteter där det krävs att deltagaren tränar sin uthållighet, men vi är realister och förstår att inte alla elever kommer komma med på tåget där.
Utmaningar – detta är en av våra största utmaningar, vi måste göra passen både roliga, intressanta och pulshöjande.
Arbetet ställer stora krav på vårt engagemang, vilka signaler vi sänder ut och vår uppfinningsrikedom och lyhördhet. Projektet är också en utmaning för hemmen, att de liksom vi sprider positiva signaler.
Enköpings kommun kommer att använda Hummelstaskolan som pilotskola genom projektet för att ev. utöka arbetssättet till andra skolor i kommunen. Under projektets gång kommer dock vissa andra skolor i kommunen vara delaktiga genom att agera som referensskolor.

Foto: Cecilia Bergentz, orginalbild: Mattias Hertz
Vad vi själva kan mäta (exempel)
- Sjukfrånvaro
- Skolresultat (betyg, nationella prov osv)
- Elevvårdande kostnader
- Ljudnivå t.ex. i matsalen
- Deltagande i aktiviteter utanför skolan
- Elevernas kondition/uthållighet
Ovanstående mätbara områden kan vi själva mäta effekten av d.v.s. hur de har effekt på elevernas skolprestation och därigenom deras sociala hälsa. Effekten kan vara både direkt och långsiktig (ex kostnader för behov av extra personal minskar tillgängliga medel till undervisningen). Dock är dessa områden enbart exempel, exakt uppföljningsmall är inte i skrivandes stund klar, vi söker handledning från många olika ställen.
Vad vi behöver hjälp med att mäta
- Social hälsa
- Kognitiv förmåga – den kognitiva förmågan har en stor inverkan på bl.a. de två färdigheterna räkna och läsa, varav vårt intresse att mäta denna förmåga.
Dessa två områden ligger utanför vår kompetens och vi kommer att samarbeta med experter inför dessa mätningar.
Experter
Ett forskarteam från Karolinska Institutet kommer att utföra kognitiva tester varje vår och varje höst, under 5 år, på alla skolans elever och alla referensskolors elever.
Resultatuppföljning
- Avidentifierade elever
- Utveckling över de år eleverna går i skolorna
- Vid projektets slut kommer 5-6000 elevtester att ha genomförts – beroende på utfall kan man komma att säga att resultatet är representativt för en större grupp, kanske rent av hela Sverige.
- Besparing – kostnad – helt krasst är det så att generar projektet mer besparingar än det kostar så är dess fortsättning självklar med alla de vinster som kommer.
Ovanstående text är delvis hämtad från en presentation av Mattias Hertz, som användes under en informationskväll för föräldrar och andra intresserade, samt delvis hämtad från Skolnämndens protokoll 140306.
Är du intresserad av att veta mer om projektet är du välkommen att höra av dig, mina kontaktuppgifter hittar du under fliken ”Om mig”.
Välkommen också att besöka Hummelstaskolans hemsida!
Pingback: Nyheter24, kampanj #timmar | ceciliabergentz
Pingback: H.K.H Prins Daniel på besök | ceciliabergentz