I min roll som förstelärare har jag i samråd med rektor formulerat ett utvecklingsprojekt på den egna skolan. Det övergripande temat är ”Ledarskap och förhållningssätt i klassrummet”. Det är ett långsiktigt arbete som i slutändan skall resultera i högre måluppfyllelse.
Forskningen visar tre övergripande kompetenser hos lärare som har starka samband med elevers lärande och studieprestationer; relationell kompetens, ledarkompetens samt didaktisk kompetens (Håkansson & Sundberg, 2013).
Relationell kompetens
Vad gäller den relationella kompetensen finns det flera olika ledord, några av dem finns här:
Passion – nivån av entusiasm som läraren visar
Respekt – en tro på att eleverna har potential för att lära
Engagemang – för varje elev, lärandet och själva undervisningen
Omsorg – läraren ser till elevens bästa
Tillit – ett tillåtande klassrum där eleven vågar göra misstag
Förtroende – mellan lärare elev, elev – elev. Misslyckanden välkomnas och lärande är coolt.
Ledarkompetens
Ledarkompetens handlar bl.a. om:
- Noggrann planering med tydliga starter, repetitioner, uppföljningar, feedback.
- Ett medvetet val angående vad läraren skall undervisa om samt ett medvetet val av svårighetsnivå
- Tydliga undervisningsmål, utmanande mål och inte enbart ”Gör-ditt-bästa-mål”
- Elevstödjande ledning som involverar eleverna i valet av aktiviteter. Möjlighet för elever att ta ansvar.
- Aktivering och motivering av elever
- Organisation – medvetet arbete med att organisera elevernas lärande i olika undervisningsformer och gruppkonstellationer.
- Synligt ledarskap
- Formativ bedömning där läraren lär tillsammans med eleverna
”Läraren blir den lärande i sin egen undervisning, eleven blir sin egen lärare” (Hattie, 2012)
Didaktisk kompetens
Den didaktiska kompetensen bygger på lärarens höga ämneskompetens. Läraren är mindre bunden till läromedel och har en förmåga att använda ett varierat material.
Forskningen har försökt att utröna effektiva metoder för elevers måluppfyllelse, men det är inte metoderna i sig som är avgörande för eleverna utan hur läraren använder dessa. Metoder som grundar sig på att eleverna är aktivt involverade ses dock som framgångsrika metoder, detsamma gäller metoder som är mer utmanande än andra och som uppmuntrar till metakognition och abstrakt kommunikation.
Referenser
Hattie, John (2012) Synligt lärande för lärare. Natur & Kultur
Håkansson, Jan & Sundberg, Daniel (2012) Utmärkt undervisning – framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning
Pingback: Pedagogiskt forum, träff 1 | ceciliabergentz
Pingback: Pedagogiskt forum, träff 2 | ceciliabergentz