Arbeta språkutvecklande med hjälp av Storybird

När vi hade planeringsdag på skolan gick programmet i språkets tecken. En kollega startade upp sitt försteläraruppdrag med inriktning ”språkutvecklande arbetssätt”, vi såg på skolverkets film ”Språk – och kunskapsutvecklande arbete” som en upptakt till fortsatta diskussioner kring hur vi arbetar på vår skola. Vi diskuterade bl.a. hur elevernas språkliga förmågor ser ut hos eleverna, vilka förväntningar vi har på eleverna och hur vi kan undvika att missta oss på elevernas språkförmåga då de t.ex. trots allt har ett rikt vardagsspråk. Vi funderade även över hur vi, i våra olika verksamheter såsom fritids, förskoleklass och skola arbetar språkutvecklande med våra elever och gav praktiska exempel utifrån de olika verksamheterna.


Efter filmen, de efterföljande diskussionerna och en kaffepaus var det min tur att på ett mer praktiskt sätt visa hur du kan arbeta språkutvecklande med hjälp av Storybird. Mina kollegor fick logga in som elever, detta för att lära sig verktyget, vilket såklart är viktigt då du som lärare skall kunna stötta eleverna i arbetet.

Storybird är ett verktyg som lockar "elever" i alla åldrar.

Storybird är ett verktyg som lockar ”elever” i alla åldrar.

Storybird kan användas från förskolan och uppåt så länge det anpassas till elevernas förmågor. Nedan kommer jag ge exempel på hur du som lärare kan använda dig av verktyget från förskoleklass och t.o.m. åk 6.

Storybird i förskoleklass

För att kunna använda sig av storybird i förskoleklass är det en fördel om man som lärare kan koppla upp sig mot en större skärm, smartboard eller liknande så att alla elever kan se vad som händer. Tillsammans kan man sedan arbeta i verktyget. I förskoleklassen kan man t.ex:

  • samtala om bilder – beroende på vilken bild man har valt kan man sedan t.ex. samtala om vad som händer, vem personen är på bilden, hur miljön ser ut, benämna detaljer på bilden – färger, former, antal, kategorisera – djur, fordon, frukter osv.
  • Göra sagor tillsammans där eleverna själva får fantisera fram innehållet – eleverna kan få syn på att det skrivna går att säga, bokstävernas ljud, ljudbilder av högfrekventa ord, de får rika möjligheter att samtala och fantisera.
  • Göra sagor om olika teman såsom t.ex. vänskap, sorg, glädje, kärlek, ilska osv.
  • Göra årstidsböcker för att följa året och de olika skiftningarna i naturen.

Det finns som du förstår en mängd olika möjligheter och din fantasi har säkert inga begränsningar. När eleverna sedan har vant sig vid verktyget och har sett hur du arbetar så finns det säkert dem som vill prova själva och vad vore väl inte mer meningsskapande än att ha fått sätta ihop sin egen bilderbok.

Nedan är ett exempel på hur du kan samtala om bilden tillsammans med eleverna.

Storybird i åk 1 – 3

Samma aktiviteter som i förskoleklass kan även göras i åk 1-3 men med mer fokus på läs – och skrivutvecklingen. Mycket går att plocka direkt ur det centrala innehållet:

  • Alfabetsböcker – alfabetet och alfabetisk ordning – här kan eleverna t.ex. leta efter saker som börjar på a, b, c osv.
  • Skriva korta meningar till bilder  – träna språkets struktur t.ex. en mening börjar med stor bokstav och slutar med punkt.
  • Skapa texter där ord och bild samspelar.
  • Bokstavsljud och sambandet mellan ljud och bokstav
  • Eleverna kan börja göra egna böcker och i samband med detta göra enkla former av textbearbetning samt skriva på dator eller annan enhet.
  • Tala och lyssna – eleverna kan berätta sina sagor för kamraterna och lyssna till andras sagor.

Så här kan det se ut om man t.ex. skapar en egen alfabetsbok:

F och G

B och C

Artist: Gooey SA

Storybird i åk 4 -6

I åk 4-6 kan vi kräva mer textmassa och sagoböcker med en inledning en händelse och ett avslut. Eleverna kan träna på att hålla ”den röda tråden” och stavning och interpunktion kan också till fördel tränas. Nu kan du som lärare skapa en klass i Storybird där du ger alla elever ett användarnamn och ett tillfälligt lösenord, du kan skapa olika uppdrag åt eleverna, lägga in deadlines när det ska vara färdigt, ge eleverna respons samt ha en dialog med eleverna direkt i verktyget.

Förslag på uppdrag:

  • Uppdrag ”Halloween” – Skriv en läskig Halloweensaga!
  • Värdegrund – Skapa en saga som kan kopplas till värdegrundsarbete. Den kan t.ex. handla om vänskap, kompisar, känslor, utanförskap o.s.v.

Storybird i engelska

Jag använder även Storybird i engelska, på precis liknande sätt som i svenska. Då kan uppdraget t.ex. se ut så här:

  • Uppdrag ”An English fairytale” – Nu är det dags för din första bok på engelska. Du väljer själv vilken slags bok du vill skriva; en saga eller en faktabok. Lycka till med arbetet!

Det finns även möjlighet att skriva ”poems” i Storybird som är lite i stil med ”cut out poetry” eller ”kylskåpspoesi”. Till sin bild får man ett gäng med engelska ord som skall sättas samman efter bästa förmåga till en dikt.

Dikt

Artist: Franzi

Har du en klassblogg kan ni med fördel bädda in era sagor och dikter, det brukar vara mycket uppskattat.

Lycka till nu med ditt språkutvecklande arbete!

Annonser

Sambedömning av NP i engelska åk 6

Förra året gjorde kommunen ett försök i att rätta de nationella proven i matematik centralt. Lärare från kommunens alla skolor träffades och rättade tillsammans. Detta föll ut väl och upplevdes som mycket positivt vilket har lett till att alla årets NP har rättats centralt.

Förberedelser

Jag deltog under rättningarna av NP i engelska för åk 6. Inför rättningsdagarna hade jag fördelat de olika delarna mellan oss så att alla i förväg skulle kunna läsa in sig på respektive rättningsmall. Var och en skulle även i förväg ha sorterat delproven klassvis samt kopierat och namnat alla kopieringsunderlagen 1,2 och 3 ur; Bedömningsanvisningar s. 47-49. Resultatet av delprov A, som rättats av lärarna själva ute på respektive skola, skulle även vara ifyllt i mallarna. Information skickades ut till lärarna ca en vecka innan rättningsdagarna.

Fördelningen av prov såg ut enligt följande:

Del B1a – 1 person, B1b – 3 personer, B1c – 2 personer

Del B2a – 2 personer, B2b – 2 personer

Del C – 4 personer

Tanken kring ovanstående indelning var att få undan B-delarna under dag 1 så att alla sedan kunde ägna tid åt texterna. Lokaler, luncher, kaffe osv. bokades av andra. Jag höll enbart i organisationen av själva rättningen. Vi höll till i kommunhusets lokaler.

Genomförande

Vi var fjorton lärare under dag 1 och tretton under dag 2 som satt med rättningar samt två administratörer som bokförde alla resultat. I Enköpings kommun har vi 12 kommunala grundskolor, 11 av dessa har åk 6, och vi hade ca 370 prov att rätta och bedöma. Lärare från alla skolor var representerade under rättningsdagarna, Skolor med fler klasser skickade 2 personer och övriga skickade 1 person.

För att säkerställa tolkningen av bedömningskriterierna började alla med att diskutera dessa samt göra 2-3 rättningar tillsammans. Vid minsta osäkerhet diskuterades alltid elevsvaren i kollegiet.

Jag var med och bedömde texter, till en början var vi fyra personer men allteftersom B-delarna blev klara växte vår grupp. Dag 2 bedömdes enbart texter. Vi startade vårt bedömningsarbete genom att läsa en text/par, vi gjorde en bedömning utifrån bedömningsstödet och efter detta bytte vi text med varandra för att få ett andra utlåtande. Efter ett antal bedömningar på detta sätt och efter flera ”nötanden och stötanden” av kriterierna övergick vi till att bedöma texter två och två. Om frågeställningar uppstod lyfte vi dessa tillsammans med övriga.

wp-1463317697590.jpg

Till en början var vi 4 personer som bedömde texter . De olika klassernas texter ligger på kö på golvet.

När vår grupp växte ”skolade” vi in de som tillkom i arbetet på liknande sätt som när vi startade på morgonen. När vi bedömde texter dag 2 satt alla lärare tillsammans kring ett ovalt bord så att vi lätt kunde diskutera med varandra. Vid stor osäkerhet gick texten laget runt och vid mindre osäkerhet lästes den av ett par lärare. Till varje text bifogade vi korta kommentarer utifrån bedömningsstöden så att elever och lärare skulle veta på vilka grunder delprovsbetyget var satt. När en hel klass var bedömd lämnade vi proven vidare till våra administratörer som bokförde alla resultat.

Ingen rättade sina egna elevers texter.

Utvärdering

Det är sagt att en enkät skall komma och denna skall besvaras av alla som deltagit, så länge kan jag bara göra en egen reflektion kring organisationen av rättningsdagarna och utfallet av dessa. I tid räknat så la vi ner ca 432 arbetstimmar på rättningen vilket genererar ca 1,1 h/prov. Tiden var precis, hade vi varit färre personer eller haft kortare tid så hade vi inte hunnit. Inom tidsramen hann vi diskutera elevsvaren och tolka dessa samt läsa texterna grundligt. Många av oss såg rättningstillfället som ett lärtillfälle då våra erfarenheter av att rätta nationella prov varierade. Positivt var att alla i förväg fått veta vilket delprov de skulle komma att bedöma, alla kom förberedda och hade följt informationen som gått ut.

Jag är lite osäker på hur lärare väljs ut till dessa rättningsdagar men viktigt är såklart att alla är behöriga i det aktuella ämnet, att de är vana att bedöma texter samt gärna har erfarenhet av genomförande av NP. Själv tycker jag att det är lättare att bedöma proven då jag har varit med under själva genomförandet, då vet jag vilka instruktioner som har getts, hur tiden har sett ut – om den har varit knapp eller riklig osv. men andra tycker inte att detta påverkar förmågan att bedöma proven.

Har du erfarenhet av sambedömning av NP så dela gärna med dig i kommentarsfältet av sådant som du tycker har fungerat bra. Jag kände mig riktigt nöjd när jag lämnade rättningslokalen den andra dagen och jag känner att eleverna fick rättvisa bedömningar av lärare som hade samsyn i sin rättning, dock finns det ingenting som säger att vi inte kan göra det ännu bättre nästa år. En tanke som jag har är att det bör arrangeras en träff innan rättningsdagarna då de som skall rätta träffas och går igenom bedömningskriterier, exempeltexter och organiseringen av dagarna. Eventuellt bör det också ges fler tillfällen under året att göra sambedömningar, inte enbart på de egna skolorna utan även mellan dessa.

 

”Rephrase” med åk 6

”I muntliga och skriftliga framställningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt och begripligt med fraser och meningar. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra enstaka enkla förbättringar av egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och begripligt med ord, fraser och meningar. Dessutom kan eleven välja och använda sig av någon strategi som löser problem i och förbättrar interaktionen.”  (Skolverket 2011)

Med eleverna i åk 6 har jag under en tid fokuserat på den sista meningen i ovanstående citat, i ämnet engelska, men helheten behöver ses för att få ett sammanhang. Konsten för oss lärare är att göra kunskapskraven begripliga för eleverna samt lära dem de små detaljerna som hjälper dem i sitt lärande. För att kunna använda sig av någon strategi eller som krävs för C-nivå; några olika strategier, måste eleverna först och främst förstå vad en strategi är men sedan även bli presenterade olika slags strategier för att träna på dessa.

I syftestexten för ämnet ser vi att strategier nämns då dessa ses som en form av hjälpmedel ”Eleverna ska ges förutsättningar för att kunna använda olika hjälpmedel för lärande, förståelse, skapande och kommunikation” (Skolverket 2011). Även följande formulering syftar på strategier; ”Undervisningen ska dessutom bidra till att eleverna utvecklar språklig medvetenhet och kunskaper om hur man lär sig språk i och utanför undervisningen” (Skolverket 2011).

Med fokus på elevernas förmåga att samtala och tala har jag lyft strategin att omformulera (rephrase) under en tid då jag ser att eleverna gärna flikar in svenska ord när ordförrådet brister. I våra ”Walk and Talk” har jag märkt att orden inte räcker till; en elev ville t.ex. berätta om att den varit utomlands men kunde inte förklara hur, då ordet abroad inte fanns i elevens register och denne visste heller inte hur den skulle komma runt detta.

Vi har gjort olika övningar både i grupp och enskilt, inget avancerat utan jag har t.ex. skrivit ett ord på tavlan och eleverna har fått beskriva ordet med andra ord än det givna. Eleverna har också suttit i grupper och samtalat om olika givna områden, det har varit absolut förbjudet att flika in svenska ord istället skall omformuleringar göras. Annat som skulle kunna göras är att skapa kort med olika ord som eleverna sedan får dra, ett i taget, för att beskriva detta med andra ord.

Exempel på elevernas omformuleringar:

Christmas tree – It is a tree that you bring in to your house and decorate

Abroad – you travel to another country, you can go by plane or train or maybe by boat

Tag – it is a game that you can play together in a big group. One person is the ”taker” and this person must take another person who then becomes the new ”taker”.

Jag har märkt att genom att medvetandegöra eleverna och påvisa att omformulering är en strategi som de måste ta till i sina texter och i sitt tal, har deras ambitionsnivå höjts och de ser plötsligt språket som en ny utmaning.

Till dig som vill läsa mer om Strategier i engelska och moderna språk rekommenderar jag Skolverkets publikation med samma namn.

 

 

Skönlitteratur och film, avslut

Vi har avslutat området ”Skönlitteratur och film” där vi har sett filmen ”Goodnight Mister Tom” som vi tidigare har läst på svenska. Det avslutande arbetet var att skriva en film/bokrecension.

Genom hela arbetet med ”Skönlitteratur och film” har eleverna givits förutsättningar att utveckla nedanstående förmågor:

  • förstå och tolka innehållet i talad engelska
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift
  • använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang
  • reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används.

Skönlitteratur och film III

Nu har vi sett alla tre avsnitt av ”Goodnight Mister Tom” och som avslutning på vårt arbetet med ”Skönlitteratur och film” skriver vi nu ”a film/book review”.

De tre läxor som eleverna har haft under arbetets gång har gått ut på att jämföra och reflektera över olika frågor relaterade till filmen och boken. Detta hjälper eleverna nu när de ska summera allt i sin recension.

Eleverna utgår från dessa frågor när de arbetar:
  1. Who is your favourite character in the film/book? Why is it so?
  1. Choose at least two main characters from the film/book and describe them as persons.
  1. Choose one more character that hasn’t got a main role but still is important to you. Describe her/him!
  1. Where does the film/book take place? Describe the sorroundings!
  1. What parts of the film/book do you like the best?
  1. Where there any part of the film/book you did not like so much? Why not? How would you like it to be instead?
  1. Make a short summary of the film/book.
  1. Compare the book with the film and write with your own words which one of them you prefer and why.
  1. Would you recommend the book to a friend? Why?
  1. How many stars do you give the film? How many stars do you give the book?

Skönlitteratur och film II

Under de senaste veckorna har vi arbetat med boken och Filmen ”Goodnight Mister Tom”. Boken (publicerad 1981) är skriven av Michelle Magorian och filmen (1998) är regisserad av Jack Gold.

Under vårterminen läste vi boken på svenska och nu har vi alltså sett filmen på engelska. Detta kan man såklart göra parallellt, vilket kanske vore bättre. Anledningen till att jag inte gjorde så var helt enkelt att jag inte fick tag i filmen i våras. Men… vi har ju youtube.com, och där finns den!

Jag har hittills avsatt 3 lektioner a´ 80 min till arbetet, efter varje lektion har jag lagt ut en läxa på klassbloggen + respektive avsnitt. Nästa vecka skall vi påbörja lektion 4 och då skall eleverna skriva en filmrecension i ”My Journal”.

Lektionerna har innehållit film/boksamtal, jämförelser mellan boken och filmen, samtal om upplevelser av det sedda. Boken/filmen handlar ju om ett barn under andra världskriget så den inbjuder till många samtal kring just detta också.

Nedan länkar jag till vår klassblogg och de olika läxorna:

Läxa 1

Läxa 2

Läxa 3

Hoppas att du finner inspiration 🙂

Skönlitteratur och film I

Förra läsåret läste vi ”Godnatt Mister Tom” av Michelle Magorian. Boken handlar om Willie, nästan nio år, som placeras hos Thomas Oakley i byn Weirwold, under andra världskriget.

Boken fängslade eleverna och dom tyckte att den var mycket bra. Nu har vi återtagit ”kontakten” med Willie och Mister Tom genom att se filmen under engelsklektionen (årskurs 5). Vi kommer att göra reflektioner utifrån boken samt jämförelser mellan boken och filmen. Vi ser filmen otextad eftersom eleverna redan har fått förkunskaper genom att de har hört den på svenska.

Förr fanns filmen finns på youtube uppdelad i 3 avsnitt á ca 30 min men numera finns inte dessa kvar. Istället kan du själv dela upp filmen på tre tillfällen vilket blir lagom uppdelning. Vi ser ett avsnitt/lektion så att det finns tid för inledande och avslutande samtal. Efter varje avsnitt får eleverna en läxa som läggs ut på klassens blogg. Här kan du se hur det ser ut på bloggen efter första avsnittet.

Våra reflektioner kommer vi att skriva ner i ”My Journal”.

My Journal, lektion 3

Vi fortsätter att arbeta i ”My Journal” och de första uppgifterna som har handlat mycket om eleven själv börjar nu bli färdiga.

I uppgift 3 har eleverna fått reflektera över just ämnet engelska, meningen med detta och hur de på bästa sätt lär sig.

Nedan ser du hur dessa meningar ser ut.

My Journal, task 3

Write down the sentences below and complete them. While you are writing, make your own word list.

I think learning English is …

The most difficult to me about English is …

The easiest thing is …

The best way to remember vocabulary is …

I will get better at speaking if I …

One way for me to improve my English at home is to …

I want to speak English in order to …

Så här såg några av elevernas arbeten ut:

My Journal, lektion 2

Dags att börja skriva lite mer i böckerna! Så här löd uppdraget:

Task 2

Choose 3 categories to include on the first page of your journal. Write as much information as you can.

3 things that you enjoy doing

3 people that are important to you

3 places that you’ve been to/would like to go to

3 things you did last weekend

3 things you own which are important to you

3 items of clothing that you like – what is their “history”?

3 films/books/TV programmes that you like, and why you like them.

Som stöd i sin skrivning har eleverna tagit lexikon till hjälp och frågat vid behov. Här kommer lite bilder tagna under skrivandets gång:

Foto: Cecilia Bergentz

My Journal, lektion 1

Eleverna tog emot förslaget att arbeta med ”My Journal” som något väldigt positivt. De vill lära sig så mycket engelska som möjligt och vet att skriva är något vi behöver arbeta med. Genom ”My Journal” ges stora möjligheter att arbeta med förmågorna i engelska, för att så småningom uppnå kunskapskraven för årskurs 6.

Som första uppgift i ”My Journal” fick eleverna i uppdrag att göra en personlig sköld. De instruktioner de fick var att dela in sin sköld i fyra fält för att sedan göra olika bilder som symboliserar dem själva.

1. Ditt hem

2. En hobby

3. En favoritperson, ett husdjur eller någon ägodel

4. Ett favoritställe

Så här såg det ut på WB efter min introduktion! Syftet som ni ser är inte att det skall bli snyggt utan att uppdraget blir tydligt…
Eleverna däremot tog sig an uppdraget och gjorde fantastiska och personliga sköldar.