Nordiska språk

Värna om språket var ett inlägg som jag gjorde tidigare i våras där jag berättade om hur jag lagt upp lektioner kring kunskapskravet ”eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk”. De lektioner som beskrivs i det inlägget bearbetar endast den första delen ”eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan…” den senare delen ”… samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk” (Lgr 11) har vi bearbetat nu.

Utmaning

Återigen ställdes jag inför en utmaning: att på ett inspirerande sätt nå ut med ”några kännetecknande ord och begrepp i de nordiska språken samt skillnader och likheter mellan dem.” (Lgr 11). En lektion där jag skulle stå och mässa om skillnader och likheter mellan de nordiska språken kändes verkligen inte upplyftande, har jag ens den kunskapen? Nej, här gällde det att tänka smart och elevnära, jag tänkte film, jag tänkte iPhones, jag tänkte uppdrag.

Uppdrag – nordiska språk

Dessa instruktioner fick eleverna:

1.Välj ett eller flera nordiska språk

2.Gör en film eller ljudinspelning där ni på något sätt använder språket/språken. Det kan t.ex. vara en nybörjarkurs, en kort sketch, en sång, en ramsa eller t.ex. en sagostund. Fantisera fritt! I arbetet måste ni på något sätt göra jämförelser mellan språken och lyfta fram likheter och skillnader.

3.Minimum filmlängd 2 minuter

Resultat

Eleverna tog tag i uppdraget med stort engagemang och nedan är till att börja med en av filmerna, fler är på väg. Den jämförelse eleverna fick i uppgift att göra var i vissa filmer en del av innehållet, andra gjorde en muntlig reflektion kring detta efter de visat sin film.

Källor:

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Annonser

Värna om språket

Ett kunskapskrav som har utmanat mig är ”eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk”. Utmaningen har legat i att göra de didaktiska frågorna vad, hur och varför, med betoning på varför-frågan, meningsfulla och begripliga för eleverna.

Eleverna går i årskurs 6, armar och ben är överallt och hormonerna spritter i kroppen, framme vid WB står jag och skall motivera till intresse av språkbruk i Sverige och Norden? Hur ska jag få dem intresserade av t.ex. värmländskan, rikssvenskan, skånskan och lulemål? Att ”bara” presentera kunskapskravet räcker inte, jag måste hitta en annan ingång. Läs mer

”Rephrase” med åk 6

”I muntliga och skriftliga framställningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt och begripligt med fraser och meningar. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra enstaka enkla förbättringar av egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och begripligt med ord, fraser och meningar. Dessutom kan eleven välja och använda sig av någon strategi som löser problem i och förbättrar interaktionen.”  (Skolverket 2011)

Med eleverna i åk 6 har jag under en tid fokuserat på den sista meningen i ovanstående citat, i ämnet engelska, men helheten behöver ses för att få ett sammanhang. Konsten för oss lärare är att göra kunskapskraven begripliga för eleverna samt lära dem de små detaljerna som hjälper dem i sitt lärande. För att kunna använda sig av någon strategi eller som krävs för C-nivå; några olika strategier, måste eleverna först och främst förstå vad en strategi är men sedan även bli presenterade olika slags strategier för att träna på dessa.

I syftestexten för ämnet ser vi att strategier nämns då dessa ses som en form av hjälpmedel ”Eleverna ska ges förutsättningar för att kunna använda olika hjälpmedel för lärande, förståelse, skapande och kommunikation” (Skolverket 2011). Även följande formulering syftar på strategier; ”Undervisningen ska dessutom bidra till att eleverna utvecklar språklig medvetenhet och kunskaper om hur man lär sig språk i och utanför undervisningen” (Skolverket 2011).

Med fokus på elevernas förmåga att samtala och tala har jag lyft strategin att omformulera (rephrase) under en tid då jag ser att eleverna gärna flikar in svenska ord när ordförrådet brister. I våra ”Walk and Talk” har jag märkt att orden inte räcker till; en elev ville t.ex. berätta om att den varit utomlands men kunde inte förklara hur, då ordet abroad inte fanns i elevens register och denne visste heller inte hur den skulle komma runt detta.

Vi har gjort olika övningar både i grupp och enskilt, inget avancerat utan jag har t.ex. skrivit ett ord på tavlan och eleverna har fått beskriva ordet med andra ord än det givna. Eleverna har också suttit i grupper och samtalat om olika givna områden, det har varit absolut förbjudet att flika in svenska ord istället skall omformuleringar göras. Annat som skulle kunna göras är att skapa kort med olika ord som eleverna sedan får dra, ett i taget, för att beskriva detta med andra ord.

Exempel på elevernas omformuleringar:

Christmas tree – It is a tree that you bring in to your house and decorate

Abroad – you travel to another country, you can go by plane or train or maybe by boat

Tag – it is a game that you can play together in a big group. One person is the ”taker” and this person must take another person who then becomes the new ”taker”.

Jag har märkt att genom att medvetandegöra eleverna och påvisa att omformulering är en strategi som de måste ta till i sina texter och i sitt tal, har deras ambitionsnivå höjts och de ser plötsligt språket som en ny utmaning.

Till dig som vill läsa mer om Strategier i engelska och moderna språk rekommenderar jag Skolverkets publikation med samma namn.

 

 

Skönlitteratur och film I

Förra läsåret läste vi ”Godnatt Mister Tom” av Michelle Magorian. Boken handlar om Willie, nästan nio år, som placeras hos Thomas Oakley i byn Weirwold, under andra världskriget.

Boken fängslade eleverna och dom tyckte att den var mycket bra. Nu har vi återtagit ”kontakten” med Willie och Mister Tom genom att se filmen under engelsklektionen (årskurs 5). Vi kommer att göra reflektioner utifrån boken samt jämförelser mellan boken och filmen. Vi ser filmen otextad eftersom eleverna redan har fått förkunskaper genom att de har hört den på svenska.

Förr fanns filmen finns på youtube uppdelad i 3 avsnitt á ca 30 min men numera finns inte dessa kvar. Istället kan du själv dela upp filmen på tre tillfällen vilket blir lagom uppdelning. Vi ser ett avsnitt/lektion så att det finns tid för inledande och avslutande samtal. Efter varje avsnitt får eleverna en läxa som läggs ut på klassens blogg. Här kan du se hur det ser ut på bloggen efter första avsnittet.

Våra reflektioner kommer vi att skriva ner i ”My Journal”.

My Journal, lektion 2

Dags att börja skriva lite mer i böckerna! Så här löd uppdraget:

Task 2

Choose 3 categories to include on the first page of your journal. Write as much information as you can.

3 things that you enjoy doing

3 people that are important to you

3 places that you’ve been to/would like to go to

3 things you did last weekend

3 things you own which are important to you

3 items of clothing that you like – what is their “history”?

3 films/books/TV programmes that you like, and why you like them.

Som stöd i sin skrivning har eleverna tagit lexikon till hjälp och frågat vid behov. Här kommer lite bilder tagna under skrivandets gång:

Foto: Cecilia Bergentz

My Journal, lektion 1

Eleverna tog emot förslaget att arbeta med ”My Journal” som något väldigt positivt. De vill lära sig så mycket engelska som möjligt och vet att skriva är något vi behöver arbeta med. Genom ”My Journal” ges stora möjligheter att arbeta med förmågorna i engelska, för att så småningom uppnå kunskapskraven för årskurs 6.

Som första uppgift i ”My Journal” fick eleverna i uppdrag att göra en personlig sköld. De instruktioner de fick var att dela in sin sköld i fyra fält för att sedan göra olika bilder som symboliserar dem själva.

1. Ditt hem

2. En hobby

3. En favoritperson, ett husdjur eller någon ägodel

4. Ett favoritställe

Så här såg det ut på WB efter min introduktion! Syftet som ni ser är inte att det skall bli snyggt utan att uppdraget blir tydligt…
Eleverna däremot tog sig an uppdraget och gjorde fantastiska och personliga sköldar.

My Journal

Inspirerad av uppgiften ”Class Journal” som du kan hitta här, har jag kört igång ett liknande projekt med mina elever. Detta innebär att eleverna för journal över vissa moment i engelska såsom vad de har lärt sig under ett arbetsmoment, nya ord, reflektioner kring olika frågor osv.

Syftet med ”My Journal” som vi kallar den, är att få igång elevernas skrivande. Jag upplever att workbooks inte stimulerar till eget skrivande utan mer syftar till att fylla i ord som fattas, översätta meningar och träna grammatik. Sådana uppgifter är också viktiga men inte tillräckliga för att få ett flyt i det egna skrivandet.

De första uppgifterna i ”My Journal” handlar om eleven själv, detta för att göra boken så personlig som möjligt samt för att det för eleven, är lättare att starta med texter som utgår från dem själva.

I kommande inlägg kommer jag att beskriva uppgifterna mer i detalj och visa elevarbeten.

Finskrivning

Hur tränar man finskrivning på ett lustfyllt sätt med elever i åk 6, jo, man leker skola såklart!

Jag behövde verkligen lägga in ett grundläggande pass i finskrivning. Men efter 5 år i grundskolan så kan det ju bli en del funderingar bland eleverna om de ska börja spåra, följa linjer, tänka på att lilla t ska ända upp i tak, g ska ner i källaren osv. det blir ganska fånigt. Så jag gick på linjen att låta det fåniga och skämmiga bli till en lek.

Eleverna kom in i klassrummet, vi gick igenom dagen och följde de vanliga morgonrutinerna. När det var dags för svenska så inledde jag med att idag ska vi leka skola … storögda tittade eleverna på mig men när jag började prata om hur det var när de gick i 1:an och vi tog en promenad längs ”memory lane” så fångade jag deras intresse och sedan var vi igång. De var med på noterna när jag började gå igenom grundläggande bokstavsskrivning på samma sätt som när de gick i åk 1.

De fick sedan tre olika övningar: skriva alfabetet två gånger, skriva ”jag ska lära mig att skriva snyggare!” 3-4 ggr samt slutprovet som var att skriva ett brev till fröken. Allt på lek men med fokus på att träna handstilen, att leka in kunskap fungerar även i åk 6 och det var härligt att se.

IMG_20151014_141457

Fina brev till fröken 🙂

 

IMG_20151014_141933

Guldstjärna till alla duktiga elever hör till såklart!

TIPS: jag hittade en väldigt bra sida på nätet där du kan skriva ut linjerade papper, du kan även skriva in egna ord, meningar eller enbart bokstäver. Sidan hittar du här!

Glosförhör genom Kahoot

Kahoot är inte något nytt men för mig har det gått sådär att bli en aktiv Kahootanvändare. I vintras, i januari närmare bestämt, var jag på Ma/NV-biennetten på Stockholms universitet där jag lyssnade till Camilla Askebäck Diaz som föreläste om ”NO och IKT – arbeta interaktivt och kollaborativt”. Föreläsningen peppade mig och inspirerade mig, jag ville tillbaka till klassrummet NU för att göra allt som Camilla visade oss. Så blev det dock inte… terminen var tuff och tiden knapp men nu, nu är läget förändrat. Vi har en ny organisation och det finns möjlighet att andas och att ta tag i de idéer som stått på kö.

Jag har länge tänkt att jag måste piffa till glosförhören lite, samt sättet vi tränar ordinlärning på. Frågan är om de ”traditionella” glosförhören ens är nödvändiga, troligtvis inte om det finns något som kan ersätta dem i klassrummet och dessutom på ett glädjefyllt och lekfullt sätt.

Kahoot är en början, jag har lagt in ett word quiz till imorgon av veckans glosor och efter det en survey så att eleverna får tycka till och utvärdera. Jag använder läroboken Happy year 6 och mitt quiz är kopplat till texten på sidan 18. Mitt användarnamn i Kahoot är Cecberia precis som mitt twitteralias.

Här kan du hitta mitt quiz!

Här kan du hitta utvärderingen!

Hur arbetar du med ordinlärning i klassrummet? Lämna gärna en kommentar med de arbetssätt som du använder och som du tycker är framgångsrika i ditt klassrum.

Walk and talk med elever

Idag under engelsklektionen gick vi ut på gården och hade ”Walk and talk” i ca 30 min. Eleverna fick själva göra gruppindelningen utifrån ”hitta någon du känner dig trygg att prata engelska tillsammans med”. De delade upp sig i par eller i grupper om 3. Jag har haft eleverna i flera år nu och vet att de kan göra denna indelning under eget ansvar men detta måste du som lärare kanske styra upp så att alla hittar en kamrat.

wpid-wp-1440158732354.jpeg

Det var samma grupper under hela passet men samtalsinnehållet varierade. Eleverna fick ett ämne att samtala om av mig som de diskuterade under en promenad. När de tömt hela förrådet kom de och hämtade ett nytt samtalsämne.

wpid-wp-1440158784610.jpeg

Walk and talk är en perfekt uppgift som tränar flera olika förmågor i engelska samtidigt som aktuella ämnen kan tas upp. Jag tänker lägga in aktiviteten som en återkommande punkt på schemat så att det till slut känns naturligt och avdramatiserat att samtala på engelska. När de har vant sig kommer jag att lyfta samma ämnen i större grupper för gemensamma diskussioner men då är eleverna redan bekväma med både ämnet och språket eftersom de har tränat i par redan.

Här hittar du samtalskort:

Walk and talk (21/8-15)

Walk and talk II (27/8-15)