Entreprenöriellt lärande 140428

Tidigare på bloggen har jag skrivit om den utbildning som jag och mina kollegor påbörjade i EPL den 30 oktober 2013. Under senvintern hade vi sedan handledning av Daniel Gottnier (som var vår utbildare), från Me University, för att sedan under våren ha ytterligare 2 utbildningsdagar.

I det här inlägget kommer jag att sammanfatta utbildningsdagen som vi hade den 28/4-14.
 
Entreprenöriellt lärande

Daniel Gottnier börjar med att kort repetera föregående utbildningsdag. Han visar bilden av ”Strategiskt Entreprenöriellt Lärande” och den process som eleven måste genomgå för att nå en ökad grad av autonomi. Autonomi handlar om förmågan att leda sig själv.

Daniel repeterar nuläge, resultat och strategi:

Nuläge – d.v.s. startpunkten där vi kartlägger var vi befinner oss och bestämmer oss för vart det är vi vill leda våra elever, vad vi vill att de ska uppnå.

Strategi – d.v.s. alla de verktyg som vi har att röra oss med t.ex.resurser, organisation, förhållningssätt osv. Dessa delas in i 3 grupper: pedagogiska arbetsformer, pedagogens arbete samt systemet. I detta momentet är det viktigt att vi diskuterar HUR vi ska göra och det är mycket viktigt att alla i arbetslaget skickar ut samma signaler till eleverna.

Resultat – det är hit vi vill nå genom de olika kompetenser som MeUniversity presenterat för oss tidigare  i utbildningen (se foto nedan). Dessa återkommer vi till kontinuerligt genom arbetet med EPL men även genom den nya samlade läroplanen Lgr-11.

Eleven skall själv leda sina processer mot utveckling och dessa är processer av kunskap, inovation och självkunskap.

Pedagogens roll är i detta arbete att hitta aktiviteter som är värdeskapande för eleven. Värdeskapande aktiviteter kan du läsa mer om i mitt tidigare inlägg ”Klassblogg en värdeskapande aktivitet”. Pedagogen måste också bli medveten om och skapa utrymme för elevers styrkor, talanger och intressen.

När Daniel har repeterat föregående utbildningsdag tar han upp ämnet årshjul.

Årshjul

Att skapa ett årshjul är en av alla de övergripande strategier vi kan använda oss av i arbetet med EPL. Genom att göra årshjul synliggör vi vår vision, vårt mål samt vår övergripande plan över hur vi skall nå målet. Vad vi ska göra kommer in senare i processen.

Så här beskriver Daniel de olika fälten i årshjulet, inifrån mitten och ut:
 
Vision (mittfältet)
Övergripande målsättning över läsåret. Vart vill vi leda våra elever?

Mål (Hit vill vi nå, här vill vi vara om ett år)
  • Vad vill vi se i eleven – progressionen
  • Hur skall eleven ha det under tiden?
  • Hur skall vi arbeta?
Hur (Andra cirkeln utifrån)
Hur gör vi för att nå målet på ett övergripande plan oavsett ämne?
 
Vad (yttersta cikeln)

Vad vi ska göra kommer in senare i processen när vi har övriga bitar klara för oss.

”Tårtbit”

Daniel menar att man också kan lyfta ur olika ”tårtbitar” ur årshjulet – olika fokusområden. Varje ”tårtbit” kan sträcka sig över 2-4 veckor. De måste ha en tydlig målsättning utifrån t.ex. vald kompetens, eller fokus på någon vald förmåga ur Lgr 11. Det är en fördel att lyfta ut kompetens och förmåga först, sedan planera arbetsområde utifrån dessa.

Uppdrag

Det är viktigt att ge eleverna utmanade uppdrag då detta är en tydlig pedagogisk arbetsform. Hos eleverna kräver utmaningar aktivitet, ansvarstagande och det blir skapt läge. Daniel poängterar vikten av att uppdragen placeras i ett tydligt sammanhang. För att få med alla elever i arbetet är det ofta till fördel att plötsligt ändra förutsättningar för uppdraget. Något fattas, tiden dras ner el något liknande så att eleverna måste hitta en lösning till situationen.

Reflektioner och diskussioner under dagen

Jag arbetar i arbetslag 4-6 och undervisar i åk 4-5 när vi deltar i utbildningen. I arbetslaget diskuterar vi mycket kring vilken kompetens som vi behöver arbeta med hos eleverna och vi enas kring ”lösningsorienterat tänkande”. Vi ser i våra klassrum, oavsett vilket ämne vi undervisar i, att många elever fastnar då de inte direkt får hjälp. De kommer sig inte för att ta egna initiativ, eller de vet kanske inte vilka olika strategier de kan använda sig av!

Vi nöter och stöter med varandra, diskuterar hur vi tänker och hur olika vi ibland tänker. Under diskussionernas gång delar vi även många idéer som jag tänker att jag vid ett senare tillfälle skall bygga vidare på och utveckla t.ex.

  • ”Extraskåpet” – skåp med extrauppgifter.som eleverna kan hämta om de kör fast och måste vänta. Viktigt att uppgifterna i skåpet passar alla.
  • Vid grupparbeten och redovisningar gå ut med informationen om att ”alla måste kunna svara på frågan – osagt vem som skall redovisa”. Detta för att få alla lika delaktiga i grupparbetet.
  • No hands up! Ta bort handuppräckning för att svara på frågor.
  • Frågor på ungefär tre olika nivåer –  elevanpassa så att alla kan svara.
  • I matematik: ge eleven en ma-uppgift – ”Det här är svaret! Hur kommer du dit?”
  • ”Exit tickets” i slutet av en lektion el i slutet av dagen.
  • Göra årshjul inom varje ämne som jag undevisar i.
Ur våra diskussioner framkom även flera utvecklingsområden för arbetslaget att arbeta vidare med bl.a:
  • Diskutera vilka signaler vi sänder ut till eleverna.
  • Kontinuerligt skapa utrymme för att diskutera de olika kompetenserna
  • Delge varandra hur vi arbetar med de olika kompetenserna i klassrummen/verksamheterna
  • Koppla de olika kompetenserna till förmågorna i Lgr 11
  • Hitta gemensamma strategier för att utveckla elevernas lösningsorienterade tänkande
Vår utmaning nu är att hitta tid till möten där vi kan arbeta med våra utvecklingsområden!