Snart reser TAB till Burma

Omkring den 25 december åker jag tillbaka till Burma tillsammans med flera andra lärare i organisationen Teachers Across Boarders. Den 27 december börjar vi vårt arbete med att utbilda lärarna, vi håller workshops för att lära ut olika metoder som lärarna kan applicera i sina klassrum, gör klassrumsobservationer och håller coachande samtal. Vi behöver all hjälp vi kan få ekonomiskt då vi arbetar som volontärer. Ditt bidrag kan bl.a. hjälpa oss att ge lön till våra tolkar och hjälpa oss att transporteras mellan skolorna.

Jag vill ge en gåva till TAB och deras viktiga arbete 

Annonser

Dags för Skolforum 2016

Dags för Skolforum 2016, nja kanske inte riktigt men snart släpps biljetterna och ett spännande program har börjat ta form. I år är programmet uppbyggt kring fyra teman vilket känns som ett bra koncept, dessa är undervisningen, samtiden, lärmiljöerna och hälsan och lusten. Den övergripande rubriken för mässan är ”Likvärdig med mångfald”.

Jag kommer att delta som föreläsare och skall dela med mig av mina erfarenheter vad gäller kollegiala observationer. En mycket spännande höst väntar, välkommen den 31 oktober!

//platform.twitter.com/widgets.js

Mall för kollegiala observationer

I min uppdragsbeskrivning som förstelärare ingår flera olika kriterier och i mitt utvecklingsprojekt har jag speciellt lyft ut följande moment:

  • se det enskilda och kollegiala mötet som självklara arenor i utvecklingsarbetet
  • delta och vara drivande i skolans utvecklingsorganisation,
  • leda och driva utvecklingsprojekt som leder till förbättrade elevresultat,
  • kunna kommunicera och samarbeta med andra lärare genom att driva och leda det kollegiala lärandet,
  • vara intresserad av att utveckla sin egen professionalism,
  • vara väl initierad i forskningsläget gällande allmän- och ämnesdidaktik,
  • bidra till att synliggöra lärandet genom att driva och leda ett aktivt pedagogiskt utbyte.

För mig är det viktigt att koppla ihop mitt arbete med min uppdragsbeskrivning,  detta för att synliggöra för mig själv och eventuellt andra hur jag arbetar med uppdraget.

Utvecklingsprojektet med fokus på ”ledarskap och förhållningssätt i klassrummet” har lett fram till ett gemensamt dokument för hur vi skall gå tillväga vid kollegiala observationer. I tidigare inlägg har jag mer detaljerat beskrivit hur arbetet har lagts upp men nu vill jag, som tidigare utlovats, såklart delge det dokument som vi har arbetat fram.

Dokumentet innehåller bakgrund, mål, syfte och arbetsgång. Det finns även en beskrivning av kollegialt lärande, kollegiala observationer samt framgångsfaktorer för bättre skolresultat. Nedan finns också två tillhörande observationsmallar som vi har arbetat fram.

Om du läser dokumentet och sedan funderar över innehållet så delge gärna dina kommentarer här på bloggen.

Hummelstaskolans mall för kollegiala observationer

Observationsmall 1

Observationsmall 2

Pedagogiskt forum, tillfälle 7

I tisdags (151117) hade jag förmånen att hålla i Pedagogiskt forum igen, faktiskt redan nummer sju i ordningen. Du som har följt mitt utvecklingsprojekt från första början vet att det övergripande temat är ”Ledarskap och förhållningssätt i klassrummet” och att vi just nu har landat i ett arbete med att ta fram en form för kollegiala observationer. Du som läser om projektet först nu och som kanske blir nyfiken och vill veta mer, du kan läsa mer här för att förstå vad arbetet nedan bygger vidare på.

Tillfälle 7

Programmet för dagen såg ut enligt följande:

  • Se över syfte, mål och arbetsgång
  • Diskussioner utifrån gjorda observationer
  • Utvärdering av de olika observationsprotokoll som ni har provat
  • Diskussion kring hur vi går vidare för att hålla arbetet levande

Syfte och mål med kollegiala observationer

För att arbetet skall vara väl förankrat i alla har det varit viktigt för mig att alla deltar i formuleringen av syfte och mål med kollegiala observationer. Arbetet har skett i mindre grupper, s.k. basgrupper,  där alla har fått tycka till, nu satt vi alla tillsammans och gjorde en sista finslipning av formuleringarna. Vi kom gemensamt fram till följande:

Syftet med våra kollegiala observationer är att vi skall få syn på interaktionen i klassrummet, mellan oss som pedagogiska ledare och våra elever. Genom att göra kollegiala observationer kan vi dels lyfta generaliserbara frågor men även mer specifika sådana för att sedan utvecklas genom dessa. Frågor som lyfts kan t.ex. handla om lärarens förhållningssätt gentemot en enskild elev, elevernas lärandemiljöer och om dessa är effektiva.

Vårt mål är att vi, utifrån de frågor som uppmärksammas vid de kollegiala observationerna, skall utveckla och förfina vårt ledarskap och förhållningssätt, både som individ och som grupp, samt vår undervisning för att nå högre måluppfyllelse.

Vi vill kunna stötta och utveckla varandra, i en bra skola som skall bli ännu bättre.

Arbetsgång

När vi har arbetat fram vår mall för kollegiala observationer på vår skola har det vuxit fram vissa ramar att utgå ifrån såsom vad vi bör tänka på innan, under och efter observationen. Vi har t.ex. sett det som mycket viktigt att observatören och den observerade formulerar ett fokusområde för observationen i förväg så att båda parter är väl medvetna om vad som skall tittas på. Vår arbetsgång är ett förslag och kan användas som en vägledning i arbetet, punkter kan plockas bort och punkter kan läggas till, detta för att passa den aktuella situationen. Även formuleringarna vad gäller arbetsgången har nötts och stötts i basgrupperna.

Diskussioner utifrån gjorda observationer

Vi har haft två olika observationsprotokoll ute på ”remiss”, detta för att hitta ett som ska passa just oss. Inför tillfälle 7 har dessa protokoll prövats för att sedan kunna jämföras och utvärderas.

Vi kunde ganska snabbt dra slutsatsen att det är bra att det finns två olika protokoll att använda sig av, vilket gör att vi behåller båda förslagen. Vi har dock omformulerat några rubriker och vi kommer även att redigera skrivytan i det ena så att observatören får mer utrymme till sina anteckningar.

Det framkom att det har upplevts positivt att ha ett protokoll att hålla sig till då det håller observatören fokuserad och uppmärksam under hela observationstillfället.

Diskussion kring hur vi går vidare för att hålla arbetet levande

Nu när vårt arbete kring kollegiala observationer är framarbetat måste vi även hitta rutiner för att hålla arbetet levande. På skolan är vi tre förstelärare som alla skall få tid till sina uppdrag, detta gör att mitt nästa pedagogiska forum måste vänta till vårterminen. Vi måste hitta andra forum för att diskutera våra observationer och vi måste var och en vara drivande i att dessa överhuvudtaget blir av.

Vi kom överens om följande:

  • Vi skall göra minst två kollegiala observationer var per termin inklusive uppföljning
  • Våra fokusområden skall alltid kopplas till ett av skolinspektionens fyra bedömningsområden vilka finns med i deras framtagna observationsschema.
  • Arbetslagen skall ha en stående punkt på dagordningen som tar upp arbetet med kollegiala observationer.
  • Särskilda observationsveckor skall läggas in i kalendariet.
  • Arbetet med kollegiala observationer är allas angelägenhet

Är du nyfiken på vårt dokument så klicka dig vidare här.

Välkommen tillbaka!

 

 

 

 

 

 

Oförutsedda frågor

Ibland när man tror att man har flyt i sitt arbete kan det komma små anhalter som gör att det är dags att stanna upp och fundera över hur omgivningen uppfattar det hela och om arbetet är värt mödan, vem jag gör det för och hur det tas emot.

När jag höll i mitt senaste ”pedagogiska forum” uppstod en sådan situation och jag har funderat en del kring det som ifrågasattes, varför det kom upp nu (projektet har pågått sedan december 14) och hur diskussionerna egentligen går då jag inte är i rummet.

När jag var startklar och taggad att köra igång tillfälle 6 fick jag plötsligt frågan: Varför gör vi egentligen kollegiala observationer? Efter en förklaring till detta kom följdfrågorna: Vad är syftet med dessa? Har alla varit med i beslutet om att dessa skall bli till? Har alla vi kunskaper i samtalsmetodik? Hur skall kollegor ta emot det vi ser? Vet alla hur man observerar? Varför har vi pedagogiskt forum över huvud taget? Vem har beslutat kring fokus på ledarskap och förhållningssätt i klassrummet? Är det för att du brinner för ämnet? Ja, det var en hög av frågor och ifrågasättanden och jag kände mig ganska förvånad över sättet de ställdes på. Såklart måste jag ta till mig dessa frågor och fundera över om jag har varit väldigt otydlig med mitt uppdrag, om det inte anses värdefullt samt hur jag skall gå vidare.

Jag tror själv på det jag håller på med, och vikten av detta, och jag känner mig trygg i mitt uppdrag. Det jag gör vilar på vetenskaplig grund, jag vet att kollegialt lärande är en framgångsfaktor och kollegiala observationer likaså. I vår profession ingår att observera, hålla i samtal, ge konstruktiv feedback och att se utvecklingsmöjligheter. Vi utför detta dagligen men i arbetet med elever. Ur ett elevperspektiv kan det här bli riktigt bra, jag tror att det kan ge oss en större förståelse för hur det är att bli granskad och bedömd.

Jag kommer att arbeta vidare med mitt uppdrag och kollegiala observationer är fortfarande något vi ska utveckla tillsammans på skolan. Men… är alla med på tåget eller är jag på väg till en destination ensam, det är frågan!

 

 

 

Pedagogiskt forum, träff 5

Så är vi igång igen, pedagogiskt forum träff 5 gick av stapeln tisdagen den 1 september och det känns spännande och utmanande. Jag har tidigare gjort flera inlägg om mitt utvecklingsprojekt samt de tillfällen av pedagogiskt forum som jag har hållit i tidigare, dessa hittar du här.

Syftet med träff 5: Ett tillfälle att samla ihop nya och gamla deltagare och tillsammans få en nystart i arbetet med kollegiala observationer.

Målet med träff 5: Efter dagens tillfälle skall alla deltagare känna till syftet med observationer. Arbetet med en mall för kollegiala observationer/klassrumsbesök på Hummelstaskolan ska vara påbörjad.

Planering

Var börjar man när senaste träffen var för 5 månader sedan, personer har slutat och personer har kommit till? Tillfälle 5 var planerat till i maj men fick ställas in p.g.a. olika anledningar (ni vet hur det ser ut i skolan i slutet av en termin), tillfälle 4 var i april. På något sätt var jag tvungen att fånga upp gänget som varit med sedan tidigare samtidigt som jag skulle introducera de personer som aldrig varit med. Det krävdes alltså en hel del repetition samtidigt som en viss introduktion var tvungen att göras. Några var redan i en process andra skulle påbörja sin.

I väldigt korta drag strukturerade jag upp träffen såhär:

  • Introduktion av projektet – mål och syfte
  • Backspegel
  • Kollegiala observationer – vad, varför och hur?
  • Exempel på en modell för kollegialt lärande genom klassrumsbesök

En planering av innehåll kräver en hel del bearbetning av litteratur, sökningar på nätet och mycket datorarbete. Jag lägger upp mina planeringar i Word eller i Google drive. Fördelen med ”driven” är att jag kan komma åt mitt arbete var som helst. Mina presentationer brukar jag lägga upp som en PowerPoint eller en Prezi.

Introduktion

Eftersom en del av mina kollegor är nya på skolan, och i kommunen, började jag träffen med att presentera mitt utvecklingsprojekt, varför jag driver detta, målet samt förutsättningarna för våra träffar.

Syfte: Synliggöra framgångsfaktorer vad gäller ledarskap och förhållningssätt i klassrummet, att bli medveten om sambandet mellan dig som pedagog och elevers måluppfyllelse.

Mål: Högre måluppfyllelse

Förutsättningar: Fysisk närvaro – infinna sig på plats, Psykisk närvaro – engagemang, allas ansvar

Sedan valde jag att göra en kort tillbakablick, detta för att nya medarbetare skulle få ett hum om vad vi gjort tidigare men också för att övriga medarbetare skulle färska upp minnet.

Efter denna introduktion kom jag fram till träffens huvudämne: kollegiala observationer. Det var där vi var i våras, pedagogiskt forum, träff 4 var en introduktion till detta arbete och det var där träff 5 nu tog vid.

Kollegiala observationer

Jag presenterade syftet med kollegiala observationer och hur de faktiskt är en framgångsfaktor för bättre skolresultat. Att kollegor analyserar och utvärderar sin undervisning och för kollegiala samtal med fokus på utveckling gynnar skolresultaten. Lärare lär i samspel med varandra samt genom att inspireras och kritiskt granskas av kollegor.

Modell för kollegialt lärande

Förstelärarna på Komvux Malmö Södervärn: Elisabet Bellander, Jennifer Brehmer, Camilla Eckersten och Patrik Sandberg har arbetet fram en modell för kollegialt lärande genom klassrumsbesök. Denna har inspirerat mig till att lärarna på Hummelstaskolan ska arbeta fram sin egen modell för kollegiala observationer.

Min tanke med att skapa en egen modell, istället för att använda någon annans, är först och främst att få ett gemensamt verktyg i arbetet med observationer som är förankrat i alla som sedan skall använda detta. Jag vill också komma åt själva arbetsprocessen som sker då vi arbetar fram vår modell. Det blir många didaktiska frågor som diskuteras såsom vad, hur och varför, vilket gör att vi under tiden som vi arbetar fördjupar oss ytterligare i kollegiala observationer och syftet med dessa.

Under pedagogiskt forum tillfälle 5 påbörjade vi arbetet med vår modell genom gruppdiskussioner kring hur just vår modell skall se ut. Det som respektive grupp kom fram till kommer jag att sammanställa till ett dokument som vi sedan gemensamt skall redigera och bearbeta tills det känns rätt och genomarbetat.

Kollegor i arbete

Kollegor i arbete

 

 

 

 

 

 

Pedagogiskt forum, träff 4

Efter att ha startat upp mitt arbete ”Lärares förhållningssätt och ledarskap i klassrummet” med fokus på vår barnsyn har vi nu tagit en avstickare och fördjupar oss i kollegiala observationer. I och med att mina kollegor skulle ge varandra var sitt uppdrag kunde jag styra in på denna del av det kollegiala lärandet.

Kollegialt lärande

Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av professionsutveckling där kollegor genom strukturerat arbete tillägnar sig kunskaper i den dagliga praktiken.

(Skolverket 2013)

Det finns många olika metoder vad gäller kollegialt lärande bl.a. learning study, kollegial handledning, lesson study, klassrumsobservationer och forskningscirklar.

Tanken med kollegialt lärande är att deltagarna skall träna på att på ett systematiskt sätt ge varandra återkoppling på utförda uppgifter, gärna uppgifter som man har samplanerat eller kommit överens om i tidigare.

Helen Timperley är ett hett namn då diskussioner förs kring kollegialt lärande och professionsutveckling, Timperley ser lärandet som en ständigt pågående cyklisk process. Denna förklaras närmare i filmen nedan.

 

Kollegiala observationer

Kollegiala observationer är som sagts tidigare alltså en del av det kollegiala lärandet. Metoden benämns även lektionsobservation, klassrumsbedömning och klassrumsobservation men det finns säkert fler benämningar ändå.

Syfte

Syftet med kollegiala observationer är bl.a. följande:

  • ge underlag för bedömning av kvalitet i undervisningen
  • användas som underlag för utveckling av undervisning och lärande
  • leda till att ändra vanor
  • ge direkt information om vad som faktiskt sker i klassrummet
  • samla ”critical moments” – ”viktiga moment”
  • driva den pedagogiska utvecklingen vidare
  • synliggöra något specifikt i undervisningen
  • få syn på vad som främjar elevernas lärande

Framgångsfaktorer för bättre skolresultat

Faktiska framgångsfaktorer för just kollegiala observationer är svåra att hitta i forskningen, däremot finns starka bevis för att kollegialt lärande är framgångsrikt för bättre skolresultat och eftersom kollegiala observationer är en del av detta lärande kan vi dra slutsatsen att de är framgångsrika.

Det som är framgångsrikt är främst när lärare lär i samspel med varandra samt inspireras och kritiskt granskas av kollegor. Även när kollegor analyserar och utvärderar sin undervisning och för kollegiala samtal med fokus på utveckling är en stark framgångsfaktor.

Att sitta och reflektera i sin ensamhet är inte alls en framgångsfaktor och jag vill hänvisa till skolverket som har lagt ut ett intressant inlägg om detta här (Skolverket, Vanja Lozic, 2014). Citatet nedan kommer därifrån:

Ett kritiskt förhållningssätt och att utmana sig själv och andra måste vara ett grundläggande element i reflektionsprocessen. Detta förutsätter att lärarkollegiet öppnar sin verksamhet för utomståendes insyn och granskning och ett utökat samarbete med andra institutioner.

Utmaningar

Det finns flera utmaningar med kollegiala observationer men främst är det att bli ”synad” som är den största utmaningen, men även observatörens roll och att överge gamla vanor ligger i topp på listan av utmaningar.

Observatörens roll

Inte bara att bli observerad är en utmaning utan även att vara den som observerar. Den roll som observatören tar är avgörande för situationen och följande är bl.a. observatörens roll:

  • Samla ihop ett frågebatteri av frågor som kan generaliseras och behandlas i en diskussion med övriga pedagoger på skolan.
  • Ge feedback
  • Anteckna ”critical moments”

Exempel på frågor som kan generaliseras är t.ex.

  1. Hur arbetar läraren med motivation och väcker nyfikenhet?
  2. Hur vet läraren att eleverna verkligen förstår?
  3. Hur strukturerar läraren talordningen och ger alla elever talutrymme?
  4. Hur strukturerar läraren grupparbeten?

Frågeställningar

Inför observationstillfället är det viktigt att vara säker på vad som skall observeras, vilken form av dokumentation som skall användas samt hur iakttagaren/observatören skall förhålla sig (Malmö Högskola).

En observation kan vara antingen strukturerad eller ostrukturerad och vilken form man väljer är upp till aktörerna. Skillnaden mellan dessa två former är att den strukturerade formen följer tydliga observationsscheman med kriterier där det framgår vad som skall observeras medan den ostrukturerade formen är när iakttagaren för fria anteckningar utifrån vad denne ser i observationssituationen.

Observationsscheman

Det finns flera olika observationsscheman att hitta bl.a. har Skolinspektionen en mall som de använder i samband med sina kvalitetsgranskningar men jag har även hittat andra mallar som kan vara till underlag vid observationer. Jag har samlat allt material av intresse i en pärla i pearltrees och den är såklart öppen att besöka.

Uppdrag, pedagogiskt forum 4

Under pedagogiskt forum 4 fick mina kollegor först en sammanfattning av vad kollegiala observationer kan innebära liknande denna text men i berättande form med stöd av en Prezi. Sedan fick de i uppgift att planera för nya observationer där både observatör och den som skall komma att bli observerad vet vad som är centralt i observationen. De fick även i uppgift att skapa en strukturerad mall att utgå ifrån då de skall göra kommande observationer. Till sin hjälp fick de skolinspektionens observationsschema, en lärandeplan samt åhörarkopior av en PowerPoint där lärandeplanen förklaras.

Den 19 maj skall vi träffas för pedagogiskt forum 5 och då skall alla kollegiala observationer vara gjorda.

Referenser

Hulten, C. (2013) Klassrumsobservationer som metod för ett ökat kollegialt lärande. Malmö Högskola

Kvartssamtal.se, verksamhetsbesök 1-5

Observation av lärandesituationer, Malmö Högskola

Skolinspektionen.se, observationer i granskning av undervisning

Skolverket (2013) Forskning för klassrummet

Skolverket (2014) Reflektion i ensamhet inte effektivt för skolutveckling.

Thornberg, F. (2015) Kompetens i klassrumsbedömning. Högskolan i halmstad