På Skolforum föreläste jag om kollegiala observationer. Här kommer presentationen som jag utlovat 🙂 Har du frågor så går det bra att ställa dessa i kommentarsfältet.
Kollegiala observationer, skolforum 2017, åhörare
Foto: Anna Ek
Omkring den 25 december åker jag tillbaka till Burma tillsammans med flera andra lärare i organisationen Teachers Across Boarders. Den 27 december börjar vi vårt arbete med att utbilda lärarna, vi håller workshops för att lära ut olika metoder som lärarna kan applicera i sina klassrum, gör klassrumsobservationer och håller coachande samtal. Vi behöver all hjälp vi kan få ekonomiskt då vi arbetar som volontärer. Ditt bidrag kan bl.a. hjälpa oss att ge lön till våra tolkar och hjälpa oss att transporteras mellan skolorna.
Det har varit glest mellan mina träffar med kollegiet på skolan, sedan tillfälle 7 har det redan passerat 5 månader och vårt arbete med kollegiala observationer har varit helt beroende av hur drivna vi är som individer samt tid. Tid är alltid en faktor som spelar in i lärares arbetsdag och hur mycket vi än vill så kan inte allt få plats. Vad gäller kollegiala observationer så krävs en hel del förberedelse och mötestid både inför, under och efter det aktuella tillfället vilket innebär en del planering.
Att det har varit ett sådant långt uppehåll beror dels på att vi är tre förstelärare på skolan som alla behöver ges utrymme åt sina projekt och dels på andra möten som t.ex. arbetslagsträffar, lärarträffar och samtalskvällar. Om du arbetar i skolan så tror jag att du förstår situationen.
Nåväl, tillbaka till pedagogiskt forum tillfälle 8. Syftet med tillfället var att följa upp observationer som gjorts, få syn på utvecklingsmöjligheter samt få tid till att lägga upp en plan framåt. Efter en kort inledning skedde arbetet i samtalsgrupper om 4-5 personer/grupp och samtalen följde en tydlig arbetsgång med tid till egen reflektion, gemensam diskussion och tid till frågor och återkoppling.
Jag läser vuxenpedagogik och i en diskussion kom vi att prata om begreppen ”Me” och ”I”, myntade av Mead (1995). Me som står för det reflekterande, medvetna jaget och I som står för det spontana jaget (Harlin, 2013). Som inledning på träffen startade jag upp med ett kort, ganska förvirrat försök till att ge mina tankar om dessa begrepp samt att koppla dessa till den lärandeprocess som sker hos oss själva genom våra observationer. Väldigt förenklat så tänker jag att om ”Me” t.ex. är den mer strukturerade som planerar och lägger upp lektioner så är ”I” den som jag faktiskt är i klassrummet när jag håller i lektionerna, den som är synlig för andra och som synliggörs när ”I” lyfts fram genom det uppföljande samtalet.
Det går såklart inte att se på detta bokstavligt som om ”Me” och ”I” vore personer, dessutom är begreppen ”Me” och ”I” mycket mer komplicerade än så, men det kan vara en hjälp till att förstå hur något fungerar och i det här fallet hur en lärandeprocess kan gå till. Meningen med våra kollegiala observationer är ju att vi ska reflektera över vårt eget handlande och sedan förändra och förfina detta. När vi gör det blir det professionella jaget mindre splittrat och en större medvetenhet kring hur vi faktiskt agerar blir synlig.
Min ”fantastiska” genomgång om Me och I.
I and Me – Symbolic Interaction
Jag hade bara veckorna innan träffen deltagit på ett lärarmöte där en liknande samtalsmodell användes, denna inspirerade mig och jag strukturerade upp en liknande variant inför träffen.
Nedan är två exempel på samtalskort som jag förberett:
Första kortet inbjöd till spontan reflektion
Samtalskort 3 som lyfter fram tankar kring det samtalet som sker efter en klassrumsobservation.
Efter de olika diskussionerna återsamlades alla och delgav varandra sådant som kändes aktuellt att ta upp i hela gruppen. På sista samtalskortet fick mina kollegor en avsatt stund till att reflektera över och lägga upp en plan framåt. Många tog tillfället i akt till att söka upp varandra och boka in tider för besök och observationer vilket kändes mycket positivt. Våra kollegiala observationer är på väg att bli ett verktyg i vår organisation, det tar tid men jag är säker på att ju oftare vi utför dessa desto mer naturligt kommer arbetet att bli.
”Den som observerar får alltid ut något. För den observerade är det återkopplingen som ger något.”
”Vi lär oss mycket av att vara observatör.”
”Det är viktigt att kolla på det som är bestämt, själva fokusfrågan. Vill jag veta mer?”
”Tiden är den svåra.”
Harlin, Eva – Marie (2013). Lärares reflektion och professionella utveckling – Med video som verktyg. Linköpings Universitet
finns att hämta här
Dags för Skolforum 2016, nja kanske inte riktigt men snart släpps biljetterna och ett spännande program har börjat ta form. I år är programmet uppbyggt kring fyra teman vilket känns som ett bra koncept, dessa är undervisningen, samtiden, lärmiljöerna och hälsan och lusten. Den övergripande rubriken för mässan är ”Likvärdig med mångfald”.
Jag kommer att delta som föreläsare och skall dela med mig av mina erfarenheter vad gäller kollegiala observationer. En mycket spännande höst väntar, välkommen den 31 oktober!
Kollegiala observationer stärker undervisningens kvalitet! Lyssna på Cecilia Bergentz @cecberia#Skolforum om hur de arbetar i Enköping!
— Skolforum (@Skolforum) May 2, 2016
I min uppdragsbeskrivning som förstelärare ingår flera olika kriterier och i mitt utvecklingsprojekt har jag speciellt lyft ut följande moment:
För mig är det viktigt att koppla ihop mitt arbete med min uppdragsbeskrivning, detta för att synliggöra för mig själv och eventuellt andra hur jag arbetar med uppdraget.
Utvecklingsprojektet med fokus på ”ledarskap och förhållningssätt i klassrummet” har lett fram till ett gemensamt dokument för hur vi skall gå tillväga vid kollegiala observationer. I tidigare inlägg har jag mer detaljerat beskrivit hur arbetet har lagts upp men nu vill jag, som tidigare utlovats, såklart delge det dokument som vi har arbetat fram.
Dokumentet innehåller bakgrund, mål, syfte och arbetsgång. Det finns även en beskrivning av kollegialt lärande, kollegiala observationer samt framgångsfaktorer för bättre skolresultat. Nedan finns också två tillhörande observationsmallar som vi har arbetat fram.
Om du läser dokumentet och sedan funderar över innehållet så delge gärna dina kommentarer här på bloggen.
I tisdags (151117) hade jag förmånen att hålla i Pedagogiskt forum igen, faktiskt redan nummer sju i ordningen. Du som har följt mitt utvecklingsprojekt från första början vet att det övergripande temat är ”Ledarskap och förhållningssätt i klassrummet” och att vi just nu har landat i ett arbete med att ta fram en form för kollegiala observationer. Du som läser om projektet först nu och som kanske blir nyfiken och vill veta mer, du kan läsa mer här för att förstå vad arbetet nedan bygger vidare på.
Programmet för dagen såg ut enligt följande:
För att arbetet skall vara väl förankrat i alla har det varit viktigt för mig att alla deltar i formuleringen av syfte och mål med kollegiala observationer. Arbetet har skett i mindre grupper, s.k. basgrupper, där alla har fått tycka till, nu satt vi alla tillsammans och gjorde en sista finslipning av formuleringarna. Vi kom gemensamt fram till följande:
Syftet med våra kollegiala observationer är att vi skall få syn på interaktionen i klassrummet, mellan oss som pedagogiska ledare och våra elever. Genom att göra kollegiala observationer kan vi dels lyfta generaliserbara frågor men även mer specifika sådana för att sedan utvecklas genom dessa. Frågor som lyfts kan t.ex. handla om lärarens förhållningssätt gentemot en enskild elev, elevernas lärandemiljöer och om dessa är effektiva.
Vårt mål är att vi, utifrån de frågor som uppmärksammas vid de kollegiala observationerna, skall utveckla och förfina vårt ledarskap och förhållningssätt, både som individ och som grupp, samt vår undervisning för att nå högre måluppfyllelse.
Vi vill kunna stötta och utveckla varandra, i en bra skola som skall bli ännu bättre.
När vi har arbetat fram vår mall för kollegiala observationer på vår skola har det vuxit fram vissa ramar att utgå ifrån såsom vad vi bör tänka på innan, under och efter observationen. Vi har t.ex. sett det som mycket viktigt att observatören och den observerade formulerar ett fokusområde för observationen i förväg så att båda parter är väl medvetna om vad som skall tittas på. Vår arbetsgång är ett förslag och kan användas som en vägledning i arbetet, punkter kan plockas bort och punkter kan läggas till, detta för att passa den aktuella situationen. Även formuleringarna vad gäller arbetsgången har nötts och stötts i basgrupperna.
Vi har haft två olika observationsprotokoll ute på ”remiss”, detta för att hitta ett som ska passa just oss. Inför tillfälle 7 har dessa protokoll prövats för att sedan kunna jämföras och utvärderas.
Vi kunde ganska snabbt dra slutsatsen att det är bra att det finns två olika protokoll att använda sig av, vilket gör att vi behåller båda förslagen. Vi har dock omformulerat några rubriker och vi kommer även att redigera skrivytan i det ena så att observatören får mer utrymme till sina anteckningar.
Det framkom att det har upplevts positivt att ha ett protokoll att hålla sig till då det håller observatören fokuserad och uppmärksam under hela observationstillfället.
Nu när vårt arbete kring kollegiala observationer är framarbetat måste vi även hitta rutiner för att hålla arbetet levande. På skolan är vi tre förstelärare som alla skall få tid till sina uppdrag, detta gör att mitt nästa pedagogiska forum måste vänta till vårterminen. Vi måste hitta andra forum för att diskutera våra observationer och vi måste var och en vara drivande i att dessa överhuvudtaget blir av.
Vi kom överens om följande:
Är du nyfiken på vårt dokument så klicka dig vidare här.
Välkommen tillbaka!
Under årets skolforum höll jag tillsammans med Malin Carlsson och Johanna Ingmarsdotter Lundmark en föreläsning med fokus på bedömning. Titeln på föreläsningen var: ”Smyglyssna! Några lärare diskuterar bedömning. Håller du med?!”.
Malin Carlsson arbetar vanligtvis på Lindblomskolan i Hultsfred i åk 3. Hon är arbetslagsledare på skolan och förstelärare i kommunen. I uppdraget som förstelärare ansvarar hon för att utveckla undervisningen och det kollegiala lärandet, bland annat med fokus på ökat elevinflytande, bedömning i idrott och hur man kan utmana varje elev med hjälp av matriser. Malin finns på Twitter: @MalinCarlsson4 och driver en blogg: Malins PPlugg.
Johanna Ingmarsdotter Lundmark är leg lärare i årskurs 4-9 i matematik, NO och teknik på Söderfjärdsskolan i Vaxholm. Hon undervisar i årskurs 4-6 och är förstelärare med uppdrag att stimulera och stödja utveckling av undervisning. Även Johanna finns på Twitter med alias @joinglund.
Cecilia Bergentz (som är jag själv) är leg lärare i årskurs 1-6 i engelska, matematik, religion och svenska. Jag undervisar i åk 5 och 6 på Hummelstaskolan i Enköping. I mitt uppdrag som förstelärare driver jag ett utvecklingsprojekt ”Ledarskap och förhållningssätt i klassrummet”, där jag också har påbörjat arbetet med kollegiala observationer. Jag twittrar som @cecberia!
Ibland när man tror att man har flyt i sitt arbete kan det komma små anhalter som gör att det är dags att stanna upp och fundera över hur omgivningen uppfattar det hela och om arbetet är värt mödan, vem jag gör det för och hur det tas emot.
När jag höll i mitt senaste ”pedagogiska forum” uppstod en sådan situation och jag har funderat en del kring det som ifrågasattes, varför det kom upp nu (projektet har pågått sedan december 14) och hur diskussionerna egentligen går då jag inte är i rummet.
När jag var startklar och taggad att köra igång tillfälle 6 fick jag plötsligt frågan: Varför gör vi egentligen kollegiala observationer? Efter en förklaring till detta kom följdfrågorna: Vad är syftet med dessa? Har alla varit med i beslutet om att dessa skall bli till? Har alla vi kunskaper i samtalsmetodik? Hur skall kollegor ta emot det vi ser? Vet alla hur man observerar? Varför har vi pedagogiskt forum över huvud taget? Vem har beslutat kring fokus på ledarskap och förhållningssätt i klassrummet? Är det för att du brinner för ämnet? Ja, det var en hög av frågor och ifrågasättanden och jag kände mig ganska förvånad över sättet de ställdes på. Såklart måste jag ta till mig dessa frågor och fundera över om jag har varit väldigt otydlig med mitt uppdrag, om det inte anses värdefullt samt hur jag skall gå vidare.
Jag tror själv på det jag håller på med, och vikten av detta, och jag känner mig trygg i mitt uppdrag. Det jag gör vilar på vetenskaplig grund, jag vet att kollegialt lärande är en framgångsfaktor och kollegiala observationer likaså. I vår profession ingår att observera, hålla i samtal, ge konstruktiv feedback och att se utvecklingsmöjligheter. Vi utför detta dagligen men i arbetet med elever. Ur ett elevperspektiv kan det här bli riktigt bra, jag tror att det kan ge oss en större förståelse för hur det är att bli granskad och bedömd.
Jag kommer att arbeta vidare med mitt uppdrag och kollegiala observationer är fortfarande något vi ska utveckla tillsammans på skolan. Men… är alla med på tåget eller är jag på väg till en destination ensam, det är frågan!
Pedagogiskt forum, träff 6, gick ut på att redigera det dokument som jag sammanställt inför träffen utifrån förra tillfällets arbete, då vi arbetade med att ta fram en mall för kollegiala observationer. En mall som är förankrad i alla och som skall ligga till grund för de kollegiala samtal som skall föras efteråt.
Dokumentet, som fortfarande är ett arbetsmaterial, bestod bl.a. av:
De olika arbetsgrupperna fick i uppgift att läsa igenom dokumentet, redigera olika formuleringar, fundera över om syfte och mål kändes rätt samt putsa vidare på de olika observationsscheman som utarbetats.
Inför nästa tillfälle som är inbokat till den 17 november skall alla ha provat något observationsschema, gärna flera, detta för att kunna utvärdera hur de fungerar i praktiken innan vi tar ett definitivt beslut kring vilket som skall gälla som vårt.
Så är vi igång igen, pedagogiskt forum träff 5 gick av stapeln tisdagen den 1 september och det känns spännande och utmanande. Jag har tidigare gjort flera inlägg om mitt utvecklingsprojekt samt de tillfällen av pedagogiskt forum som jag har hållit i tidigare, dessa hittar du här.
Syftet med träff 5: Ett tillfälle att samla ihop nya och gamla deltagare och tillsammans få en nystart i arbetet med kollegiala observationer.
Målet med träff 5: Efter dagens tillfälle skall alla deltagare känna till syftet med observationer. Arbetet med en mall för kollegiala observationer/klassrumsbesök på Hummelstaskolan ska vara påbörjad.
Var börjar man när senaste träffen var för 5 månader sedan, personer har slutat och personer har kommit till? Tillfälle 5 var planerat till i maj men fick ställas in p.g.a. olika anledningar (ni vet hur det ser ut i skolan i slutet av en termin), tillfälle 4 var i april. På något sätt var jag tvungen att fånga upp gänget som varit med sedan tidigare samtidigt som jag skulle introducera de personer som aldrig varit med. Det krävdes alltså en hel del repetition samtidigt som en viss introduktion var tvungen att göras. Några var redan i en process andra skulle påbörja sin.
I väldigt korta drag strukturerade jag upp träffen såhär:
En planering av innehåll kräver en hel del bearbetning av litteratur, sökningar på nätet och mycket datorarbete. Jag lägger upp mina planeringar i Word eller i Google drive. Fördelen med ”driven” är att jag kan komma åt mitt arbete var som helst. Mina presentationer brukar jag lägga upp som en PowerPoint eller en Prezi.
Eftersom en del av mina kollegor är nya på skolan, och i kommunen, började jag träffen med att presentera mitt utvecklingsprojekt, varför jag driver detta, målet samt förutsättningarna för våra träffar.
Syfte: Synliggöra framgångsfaktorer vad gäller ledarskap och förhållningssätt i klassrummet, att bli medveten om sambandet mellan dig som pedagog och elevers måluppfyllelse.
Mål: Högre måluppfyllelse
Förutsättningar: Fysisk närvaro – infinna sig på plats, Psykisk närvaro – engagemang, allas ansvar
Sedan valde jag att göra en kort tillbakablick, detta för att nya medarbetare skulle få ett hum om vad vi gjort tidigare men också för att övriga medarbetare skulle färska upp minnet.
Efter denna introduktion kom jag fram till träffens huvudämne: kollegiala observationer. Det var där vi var i våras, pedagogiskt forum, träff 4 var en introduktion till detta arbete och det var där träff 5 nu tog vid.
Jag presenterade syftet med kollegiala observationer och hur de faktiskt är en framgångsfaktor för bättre skolresultat. Att kollegor analyserar och utvärderar sin undervisning och för kollegiala samtal med fokus på utveckling gynnar skolresultaten. Lärare lär i samspel med varandra samt genom att inspireras och kritiskt granskas av kollegor.
Förstelärarna på Komvux Malmö Södervärn: Elisabet Bellander, Jennifer Brehmer, Camilla Eckersten och Patrik Sandberg har arbetet fram en modell för kollegialt lärande genom klassrumsbesök. Denna har inspirerat mig till att lärarna på Hummelstaskolan ska arbeta fram sin egen modell för kollegiala observationer.
Min tanke med att skapa en egen modell, istället för att använda någon annans, är först och främst att få ett gemensamt verktyg i arbetet med observationer som är förankrat i alla som sedan skall använda detta. Jag vill också komma åt själva arbetsprocessen som sker då vi arbetar fram vår modell. Det blir många didaktiska frågor som diskuteras såsom vad, hur och varför, vilket gör att vi under tiden som vi arbetar fördjupar oss ytterligare i kollegiala observationer och syftet med dessa.
Under pedagogiskt forum tillfälle 5 påbörjade vi arbetet med vår modell genom gruppdiskussioner kring hur just vår modell skall se ut. Det som respektive grupp kom fram till kommer jag att sammanställa till ett dokument som vi sedan gemensamt skall redigera och bearbeta tills det känns rätt och genomarbetat.
Kollegor i arbete
ceciliabergentz 