I våras bestämde jag mig, efter 4 år som förstelärare i Enköpings kommun och än fler år som lärare, att säga upp mig. Utan någon egentlig plan på vad jag skulle göra istället, lämnade jag in ”lappen”. Att gå in i ett nytt läsår var för mig omöjligt och uppsägning var den enda utvägen. En utmaning, men ett måste, för att få tillbaka arbetsglädjen och den stimulans som jag behöver. Till en början tänkte jag att jag ska ta hösten som den kommer, men så började det trilla in olika möjligheter och nu är den snart uppbokad.
Jag har fått en anställning på Mälardalens högskola som universitetsadjunkt på UKK (akademin för utbildning, kultur och kommunikation), där är jag verksam på förskollärarprogrammet. Tjänsten är på 49% vilket passar mig väldigt bra eftersom jag även har en enskild firma. Firma CeciliaBergentz, väldigt fyndigt namn 😉 Jag åtar mig lite blandade uppdrag just nu och har inte riktigt nischat in mig på något speciellt förutom att allt är kopplat till utbildning. Jag trivs med att ha variation och att ingen dag är lik den andra. På sidorna Om mig, Firma: CeciliaBergentz och På gång går det att läsa om vad jag gör men hur jag gör det kommer jag att blogga om under hösten.
se det enskilda och kollegiala mötet som självklara arenor i utvecklingsarbetet
delta och vara drivande i skolans utvecklingsorganisation,
leda och driva utvecklingsprojekt som leder till förbättrade elevresultat,
kunna kommunicera och samarbeta med andra lärare genom att driva och leda det kollegiala lärandet,
vara intresserad av att utveckla sin egen professionalism,
vara väl initierad i forskningsläget gällande allmän- och ämnesdidaktik,
bidra till att synliggöra lärandet genom att driva och leda ett aktivt pedagogiskt utbyte.
För mig är det viktigt att koppla ihop mitt arbete med min uppdragsbeskrivning, detta för att synliggöra för mig själv och eventuellt andra hur jag arbetar med uppdraget.
Utvecklingsprojektet med fokus på ”ledarskap och förhållningssätt i klassrummet” har lett fram till ett gemensamt dokument för hur vi skall gå tillväga vid kollegiala observationer. I tidigare inlägg har jag mer detaljerat beskrivit hur arbetet har lagts upp men nu vill jag, som tidigare utlovats, såklart delge det dokument som vi har arbetat fram.
Dokumentet innehåller bakgrund, mål, syfte och arbetsgång. Det finns även en beskrivning av kollegialt lärande, kollegiala observationer samt framgångsfaktorer för bättre skolresultat. Nedan finns också två tillhörande observationsmallar som vi har arbetat fram.
Om du läser dokumentet och sedan funderar över innehållet så delge gärna dina kommentarer här på bloggen.
I tisdags (151117) hade jag förmånen att hålla i Pedagogiskt forum igen, faktiskt redan nummer sju i ordningen. Du som har följt mitt utvecklingsprojekt från första början vet att det övergripande temat är ”Ledarskap och förhållningssätt i klassrummet” och att vi just nu har landat i ett arbete med att ta fram en form för kollegiala observationer. Du som läser om projektet först nu och som kanske blir nyfiken och vill veta mer, du kan läsa mer här för att förstå vad arbetet nedan bygger vidare på.
Tillfälle 7
Programmet för dagen såg ut enligt följande:
Se över syfte, mål och arbetsgång
Diskussioner utifrån gjorda observationer
Utvärdering av de olika observationsprotokoll som ni har provat
Diskussion kring hur vi går vidare för att hålla arbetet levande
Syfte och mål med kollegiala observationer
För att arbetet skall vara väl förankrat i alla har det varit viktigt för mig att alla deltar i formuleringen av syfte och mål med kollegiala observationer. Arbetet har skett i mindre grupper, s.k. basgrupper, där alla har fått tycka till, nu satt vi alla tillsammans och gjorde en sista finslipning av formuleringarna. Vi kom gemensamt fram till följande:
Syftet med våra kollegiala observationer är att vi skall få syn på interaktionen i klassrummet, mellan oss som pedagogiska ledare och våra elever. Genom att göra kollegiala observationer kan vi dels lyfta generaliserbara frågor men även mer specifika sådana för att sedan utvecklas genom dessa. Frågor som lyfts kan t.ex. handla om lärarens förhållningssätt gentemot en enskild elev, elevernas lärandemiljöer och om dessa är effektiva.
Vårt mål är att vi, utifrån de frågor som uppmärksammas vid de kollegiala observationerna, skall utveckla och förfina vårt ledarskap och förhållningssätt, både som individ och som grupp, samt vår undervisning för att nå högre måluppfyllelse.
Vi vill kunna stötta och utveckla varandra, i en bra skola som skall bli ännu bättre.
Arbetsgång
När vi har arbetat fram vår mall för kollegiala observationer på vår skola har det vuxit fram vissa ramar att utgå ifrån såsom vad vi bör tänka på innan, under och efter observationen. Vi har t.ex. sett det som mycket viktigt att observatören och den observerade formulerar ett fokusområde för observationen i förväg så att båda parter är väl medvetna om vad som skall tittas på. Vår arbetsgång är ett förslag och kan användas som en vägledning i arbetet, punkter kan plockas bort och punkter kan läggas till, detta för att passa den aktuella situationen. Även formuleringarna vad gäller arbetsgången har nötts och stötts i basgrupperna.
Diskussioner utifrån gjorda observationer
Vi har haft två olika observationsprotokoll ute på ”remiss”, detta för att hitta ett som ska passa just oss. Inför tillfälle 7 har dessa protokoll prövats för att sedan kunna jämföras och utvärderas.
Vi kunde ganska snabbt dra slutsatsen att det är bra att det finns två olika protokoll att använda sig av, vilket gör att vi behåller båda förslagen. Vi har dock omformulerat några rubriker och vi kommer även att redigera skrivytan i det ena så att observatören får mer utrymme till sina anteckningar.
Det framkom att det har upplevts positivt att ha ett protokoll att hålla sig till då det håller observatören fokuserad och uppmärksam under hela observationstillfället.
Diskussion kring hur vi går vidare för att hålla arbetet levande
Nu när vårt arbete kring kollegiala observationer är framarbetat måste vi även hitta rutiner för att hålla arbetet levande. På skolan är vi tre förstelärare som alla skall få tid till sina uppdrag, detta gör att mitt nästa pedagogiska forum måste vänta till vårterminen. Vi måste hitta andra forum för att diskutera våra observationer och vi måste var och en vara drivande i att dessa överhuvudtaget blir av.
Vi kom överens om följande:
Vi skall göra minst två kollegiala observationer var per termin inklusive uppföljning
Våra fokusområden skall alltid kopplas till ett av skolinspektionens fyra bedömningsområden vilka finns med i deras framtagna observationsschema.
Arbetslagen skall ha en stående punkt på dagordningen som tar upp arbetet med kollegiala observationer.
Särskilda observationsveckor skall läggas in i kalendariet.
Arbetet med kollegiala observationer är allas angelägenhet
Ibland när man tror att man har flyt i sitt arbete kan det komma små anhalter som gör att det är dags att stanna upp och fundera över hur omgivningen uppfattar det hela och om arbetet är värt mödan, vem jag gör det för och hur det tas emot.
När jag höll i mitt senaste ”pedagogiska forum” uppstod en sådan situation och jag har funderat en del kring det som ifrågasattes, varför det kom upp nu (projektet har pågått sedan december 14) och hur diskussionerna egentligen går då jag inte är i rummet.
När jag var startklar och taggad att köra igång tillfälle 6 fick jag plötsligt frågan: Varför gör vi egentligen kollegiala observationer? Efter en förklaring till detta kom följdfrågorna: Vad är syftet med dessa?Har alla varit med i beslutet om att dessa skall bli till?Har alla vi kunskaper i samtalsmetodik?Hur skall kollegor ta emot det vi ser?Vet alla hur man observerar? Varför har vi pedagogiskt forum över huvud taget?Vem har beslutat kring fokus på ledarskap och förhållningssätt i klassrummet?Är det för att du brinner för ämnet? Ja, det var en hög av frågor och ifrågasättanden och jag kände mig ganska förvånad över sättet de ställdes på. Såklart måste jag ta till mig dessa frågor och fundera över om jag har varit väldigt otydlig med mitt uppdrag, om det inte anses värdefullt samt hur jag skall gå vidare.
Jag tror själv på det jag håller på med, och vikten av detta, och jag känner mig trygg i mitt uppdrag. Det jag gör vilar på vetenskaplig grund, jag vet att kollegialt lärande är en framgångsfaktor och kollegiala observationer likaså. I vår profession ingår att observera, hålla i samtal, ge konstruktiv feedback och att se utvecklingsmöjligheter. Vi utför detta dagligen men i arbetet med elever. Ur ett elevperspektiv kan det här bli riktigt bra, jag tror att det kan ge oss en större förståelse för hur det är att bli granskad och bedömd.
Jag kommer att arbeta vidare med mitt uppdrag och kollegiala observationer är fortfarande något vi ska utveckla tillsammans på skolan. Men… är alla med på tåget eller är jag på väg till en destination ensam, det är frågan!
Pedagogiskt forum, träff 6, gick ut på att redigera det dokument som jag sammanställt inför träffen utifrån förra tillfällets arbete, då vi arbetade med att ta fram en mall för kollegiala observationer. En mall som är förankrad i alla och som skall ligga till grund för de kollegiala samtal som skall föras efteråt.
Dokumentet, som fortfarande är ett arbetsmaterial, bestod bl.a. av:
ett utkast till bakgrund för arbetet med kollegiala observationer, en faktadel, samt syfte och mål
spelregler kring observationerna – hur gör vi t.ex. före, under och efter en observation
olika förslag på observationsscheman.
De olika arbetsgrupperna fick i uppgift att läsa igenom dokumentet, redigera olika formuleringar, fundera över om syfte och mål kändes rätt samt putsa vidare på de olika observationsscheman som utarbetats.
Nästa tillfälle
Inför nästa tillfälle som är inbokat till den 17 november skall alla ha provat något observationsschema, gärna flera, detta för att kunna utvärdera hur de fungerar i praktiken innan vi tar ett definitivt beslut kring vilket som skall gälla som vårt.
Så är vi igång igen, pedagogiskt forum träff 5 gick av stapeln tisdagen den 1 september och det känns spännande och utmanande. Jag har tidigare gjort flera inlägg om mitt utvecklingsprojekt samt de tillfällen av pedagogiskt forum som jag har hållit i tidigare, dessa hittar du här.
Syftet med träff 5:Ett tillfälle att samla ihop nya och gamla deltagare och tillsammans få en nystart i arbetet med kollegiala observationer.
Målet med träff 5: Efter dagens tillfälle skall alla deltagare känna till syftet med observationer. Arbetet med en mall för kollegiala observationer/klassrumsbesök på Hummelstaskolan ska vara påbörjad.
Planering
Var börjar man när senaste träffen var för 5 månader sedan, personer har slutat och personer har kommit till? Tillfälle 5 var planerat till i maj men fick ställas in p.g.a. olika anledningar (ni vet hur det ser ut i skolan i slutet av en termin), tillfälle 4 var i april. På något sätt var jag tvungen att fånga upp gänget som varit med sedan tidigare samtidigt som jag skulle introducera de personer som aldrig varit med. Det krävdes alltså en hel del repetition samtidigt som en viss introduktion var tvungen att göras. Några var redan i en process andra skulle påbörja sin.
I väldigt korta drag strukturerade jag upp träffen såhär:
Introduktion av projektet – mål och syfte
Backspegel
Kollegiala observationer – vad, varför och hur?
Exempel på en modell för kollegialt lärande genom klassrumsbesök
En planering av innehåll kräver en hel del bearbetning av litteratur, sökningar på nätet och mycket datorarbete. Jag lägger upp mina planeringar i Word eller i Google drive. Fördelen med ”driven” är att jag kan komma åt mitt arbete var som helst. Mina presentationer brukar jag lägga upp som en PowerPoint eller en Prezi.
Introduktion
Eftersom en del av mina kollegor är nya på skolan, och i kommunen, började jag träffen med att presentera mitt utvecklingsprojekt, varför jag driver detta, målet samt förutsättningarna för våra träffar.
Syfte:Synliggöra framgångsfaktorer vad gäller ledarskap och förhållningssätt i klassrummet, att bli medveten om sambandet mellan dig som pedagog och elevers måluppfyllelse.
Mål:Högre måluppfyllelse
Förutsättningar:Fysisk närvaro – infinna sig på plats, Psykisk närvaro – engagemang, allas ansvar
Sedan valde jag att göra en kort tillbakablick, detta för att nya medarbetare skulle få ett hum om vad vi gjort tidigare men också för att övriga medarbetare skulle färska upp minnet.
Efter denna introduktion kom jag fram till träffens huvudämne: kollegiala observationer. Det var där vi var i våras, pedagogiskt forum, träff 4 var en introduktion till detta arbete och det var där träff 5 nu tog vid.
Kollegiala observationer
Jag presenterade syftet med kollegiala observationer och hur de faktiskt är en framgångsfaktor för bättre skolresultat. Att kollegor analyserar och utvärderar sin undervisning och för kollegiala samtal med fokus på utveckling gynnar skolresultaten. Lärare lär i samspel med varandra samt genom att inspireras och kritiskt granskas av kollegor.
Modell för kollegialt lärande
Förstelärarna på Komvux Malmö Södervärn: Elisabet Bellander, Jennifer Brehmer, Camilla Eckersten och Patrik Sandberg har arbetet fram en modell för kollegialt lärande genom klassrumsbesök. Denna har inspirerat mig till att lärarna på Hummelstaskolan ska arbeta fram sin egen modell för kollegiala observationer.
Min tanke med att skapa en egen modell, istället för att använda någon annans, är först och främst att få ett gemensamt verktyg i arbetet med observationer som är förankrat i alla som sedan skall använda detta. Jag vill också komma åt själva arbetsprocessen som sker då vi arbetar fram vår modell. Det blir många didaktiska frågor som diskuteras såsom vad, hur och varför, vilket gör att vi under tiden som vi arbetar fördjupar oss ytterligare i kollegiala observationer och syftet med dessa.
Under pedagogiskt forum tillfälle 5 påbörjade vi arbetet med vår modell genom gruppdiskussioner kring hur just vår modell skall se ut. Det som respektive grupp kom fram till kommer jag att sammanställa till ett dokument som vi sedan gemensamt skall redigera och bearbeta tills det känns rätt och genomarbetat.
Efter att ha startat upp mitt arbete ”Lärares förhållningssätt och ledarskap i klassrummet” med fokus på vår barnsyn har vi nu tagit en avstickare och fördjupar oss i kollegiala observationer. I och med att mina kollegor skulle ge varandra var sitt uppdrag kunde jag styra in på denna del av det kollegiala lärandet.
Kollegialt lärande
Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av professionsutveckling där kollegor genom strukturerat arbete tillägnar sig kunskaper i den dagliga praktiken.
(Skolverket 2013)
Det finns många olika metoder vad gäller kollegialt lärande bl.a. learning study, kollegial handledning, lesson study, klassrumsobservationer och forskningscirklar.
Tanken med kollegialt lärande är att deltagarna skall träna på att på ett systematiskt sätt ge varandra återkoppling på utförda uppgifter, gärna uppgifter som man har samplanerat eller kommit överens om i tidigare.
Helen Timperley är ett hett namn då diskussioner förs kring kollegialt lärande och professionsutveckling, Timperley ser lärandet som en ständigt pågående cyklisk process. Denna förklaras närmare i filmen nedan.
Kollegiala observationer
Kollegiala observationer är som sagts tidigare alltså en del av det kollegiala lärandet. Metoden benämns även lektionsobservation, klassrumsbedömning och klassrumsobservation men det finns säkert fler benämningar ändå.
Syfte
Syftet med kollegiala observationer är bl.a. följande:
ge underlag för bedömning av kvalitet i undervisningen
användas som underlag för utveckling av undervisning och lärande
leda till att ändra vanor
ge direkt information om vad som faktiskt sker i klassrummet
samla ”critical moments” – ”viktiga moment”
driva den pedagogiska utvecklingen vidare
synliggöra något specifikt i undervisningen
få syn på vad som främjar elevernas lärande
Framgångsfaktorer för bättre skolresultat
Faktiska framgångsfaktorer för just kollegiala observationer är svåra att hitta i forskningen, däremot finns starka bevis för att kollegialt lärande är framgångsrikt för bättre skolresultat och eftersom kollegiala observationer är en del av detta lärande kan vi dra slutsatsen att de är framgångsrika.
Det som är framgångsrikt är främst när lärare lär i samspel med varandra samt inspireras och kritiskt granskas av kollegor. Även när kollegor analyserar och utvärderar sin undervisning och för kollegiala samtal med fokus på utveckling är en stark framgångsfaktor.
Att sitta och reflektera i sin ensamhet är inte alls en framgångsfaktor och jag vill hänvisa till skolverket som har lagt ut ett intressant inlägg om detta här (Skolverket, Vanja Lozic, 2014). Citatet nedan kommer därifrån:
Ett kritiskt förhållningssätt och att utmana sig själv och andra måste vara ett grundläggande element i reflektionsprocessen. Detta förutsätter att lärarkollegiet öppnar sin verksamhet för utomståendes insyn och granskning och ett utökat samarbete med andra institutioner.
Utmaningar
Det finns flera utmaningar med kollegiala observationer men främst är det att bli ”synad” som är den största utmaningen, men även observatörens roll och att överge gamla vanor ligger i topp på listan av utmaningar.
Observatörens roll
Inte bara att bli observerad är en utmaning utan även att vara den som observerar. Den roll som observatören tar är avgörande för situationen och följande är bl.a. observatörens roll:
Samla ihop ett frågebatteri av frågor som kan generaliseras och behandlas i en diskussion med övriga pedagoger på skolan.
Ge feedback
Anteckna ”critical moments”
Exempel på frågor som kan generaliseras är t.ex.
Hur arbetar läraren med motivation och väcker nyfikenhet?
Hur vet läraren att eleverna verkligen förstår?
Hur strukturerar läraren talordningen och ger alla elever talutrymme?
Hur strukturerar läraren grupparbeten?
Frågeställningar
Inför observationstillfället är det viktigt att vara säker på vad som skall observeras, vilken form av dokumentation som skall användas samt hur iakttagaren/observatören skall förhålla sig (Malmö Högskola).
En observation kan vara antingen strukturerad eller ostrukturerad och vilken form man väljer är upp till aktörerna. Skillnaden mellan dessa två former är att den strukturerade formen följer tydliga observationsscheman med kriterier där det framgår vad som skall observeras medan den ostrukturerade formen är när iakttagaren för fria anteckningar utifrån vad denne ser i observationssituationen.
Observationsscheman
Det finns flera olika observationsscheman att hitta bl.a. har Skolinspektionen en mall som de använder i samband med sina kvalitetsgranskningar men jag har även hittat andra mallar som kan vara till underlag vid observationer. Jag har samlat allt material av intresse i en pärla i pearltrees och den är såklart öppen att besöka.
Uppdrag, pedagogiskt forum 4
Under pedagogiskt forum 4 fick mina kollegor först en sammanfattning av vad kollegiala observationer kan innebära liknande denna text men i berättande form med stöd av en Prezi. Sedan fick de i uppgift att planera för nya observationer där både observatör och den som skall komma att bli observerad vet vad som är centralt i observationen. De fick även i uppgift att skapa en strukturerad mall att utgå ifrån då de skall göra kommande observationer. Till sin hjälp fick de skolinspektionens observationsschema, en lärandeplan samt åhörarkopior av en PowerPoint där lärandeplanen förklaras.
Den 19 maj skall vi träffas för pedagogiskt forum 5 och då skall alla kollegiala observationer vara gjorda.
Pedagogiskt forum, det tredje i ordningen, hölls den 3 mars. Mitt i perioden av sjukdomar med hög frånvaro och dessutom en missuppfattning vad gällde tiden, träffades vi trots allt i mitt klassrum.
P.g.a. omständigheter kunde jag bara närvara så pass länge att jag hann inleda och sätta mina kollegor i arbete men precis som med lärarlösa lektioner blev arbetet inte så bra utan en tydlig ledare.
Syfte och mål med tillfälle 3
För mig är det viktigt att det finns ett klart syfte och ett klart mål med varje tillfälle och inför detta tillfället hade jag formulerat följande:
Syfte: Följa upp de olika ”uppdragen” som bestämdes vid föregående tillfälle samt få ett tillfälle till att boka in kollegiala observationer.
Mål: efter aktuellt tillfälle skall var och en ha bokat in ett besök hos en kollega samt ha ett besök inbokat hos sig själv.
Innehåll
Mina kollegor fick i uppgift att följa tre olika steg under passet:
Steg 1 – en uppföljning från föregående tillfälle då de fick följande uppgift: ”Ge varandra ett uppdrag, utifrån det som ni har diskuterat, att göra el. tänka extra mycket på tills ni ses nästa gång. Det kan t.ex. vara något som ni efter dagens diskussioner har förstått att ni behöver visa tydligare, eller något som ni fram tills nu, trott er visa men som ni nu inser att ni inte har synliggjort alls.”
De fick utifrån detta uppdrag diskutera följande:
Hur gick det rent allmänt?
Hur arbetade du med ditt uppdrag konkret?
Har du haft uppdraget i fokus hela tiden sedan sist (och inte bara aktivt de första dagarna efter förra tillfället)?
Har du fått någon respons av andra t.ex. av dina elever? D.v.s. har ditt uppdrag varit en sådan stor förändring hos dig att det har synts utifrån?
Upplever du, genom det du har gjort sedan sist, någon förändring; 1) på omgivningen 2) hos dig själv?
Har du gjort några andra reflektioner under perioden som du vill delge övriga (som är kopplat till det uppdrag du fick)?
Steg 2 – en gemensam utvärdering av tillfälle 1-3 där de fick utgå från följande frågor:
Gör en kort sammanfattning av de tillfällen som vi har haft hittills och de diskussioner som ni har haft i gruppen. Fundera t.ex. över följande:
Har ni haft djupa diskussioner eller mer ytliga?
Vad har diskussionerna givit gruppen, dig som person, dig som pedagog?
Har diskussionerna fått dig att tänka vidare på förhållningssätt och barnsyn i ditt dagliga arbete eller är det bara något du tänker på vid våra träffar?
Annat som ni i gruppen vill lyfta fram.
Steg 3 – planering av kollegiala observationer utifrån följande givna punkter:
Innan ni avslutar skall ni boka in klassrumsbesök hos varandra. Alla skall bli observerade av en kollega och alla skall observera en kollega, organisera era besök utifrån detta. Avsätt gärna tid till återkoppling efteråt om det går (mer tid kommer att ges vid nästa pedagogiska forum, datum är inte planerat ännu). OBS; Observera inte samma person som ni blir observerad av.
Om någon i er grupp fattas planera ändå in vem som skall observera vem. Ni ansvarar för att personen i fråga blir informerad om de olika besöken samt tar kontakt för att bestämma fokusområde med denna.
Bestäm ett tydligt och konkret fokusområde som ni vill att er besökare skall observera. Detta skall vara kopplat till era diskussioner i gruppen samt helst också till det uppdrag som ni fick av era kollegor inför tillfälle 3.
Summering
Planeringen av tillfälle 3 ser nog bättre ut än vad själva genomförandet blev. Det är sårbart när många är borta, de diskussioner som man påbörjat i grupperna stannar av och man måste ibland förklara för dem som missat ett tillfälle vad som sagts sedan sist.
Nåja, ibland blir inte saker och ting så som man har tänkt men det kommer nya tillfällen. Den 14 april är det dags för pedagogiskt forum, träff 4 🙂
I tisdags (150113) var det så dags för ett nytt pedagogiskt forum, träff två i ordningen. Hur många träffar det kommer att bli är inte planerat, men att arbetet är ett långsiktigt arbete är både jag, min chef och mina kollegor på det klara med. Jag har i ett tidigare inlägg skrivit om mitt utvecklingsprojekt på den egna skolan vilket är upphovet till de pedagogiska forum som jag nu håller i. Hur den första träffen fortlöpte och mina tankar bakom den kan du läsa om här.
När jag planerade träff 1 hade jag en tanke om att den skulle bygga upp innehållet i träff 2, likaså tänkte jag i planeringen av träff 2 d.v.s. att den ska ligga till grund för träff 3. Min tanke med att göra så är att innehållet i träffarna delvis skapas utifrån mina kollegor, utifrån deras reflektioner och frågeställningar. På det viset känner de igen sig och det blir frågor som känns aktuella för alla. Samtidigt som jag är lyhörd för detta har jag alltid ett eget syfte och mål med varje träff, som jag presenterar i starten av varje tillfälle.
Tema
Det övergripande temat för alla träffar är Förhållningssätt och ledarskap i klassrummet men beroende på vilken befattning man har så får begreppet klassrum stå för den aktuella miljö som man vistas i. På mina träffar deltar alla undervisande lärare, speciallärare samt rektor.
Syfte och mål
Mitt syfte med träff 2 hade jag formulerat så här riktat mot mina kollegor; väcka tankar kring hur du ser på dig själv som pedagog inifrån, kontra hur omgivningen ser på dig som pedagog utifrån. Det kan låta invecklat men vad jag menar är att den syn vi har på oss själva, som vi tror oss agera utifrån, kanske inte alltid uppfattas på samma sätt av omgivningen. Jag kanske tror mig sända tydliga signaler men blir istället hela tiden missuppfattad.
Utifrån syftet hade jag formulerat de diskussionsfrågor som användes under träffen, vilka skulle ligga till grund för att slutligen nå målet som jag formulerade så här: hitta ett utvecklingsområde hos dig själv som pedagog att arbeta vidare med.
Upplägg
Precis som vid första tillfället hade jag en Prezi som stöd men den här gången bara i inledningen. Jag presenterade syfte, mål och vi tittade tillbaka i backspegeln på vad vi gjort förra gången. Efter detta repeterade vi de tre olika barnsyner som vi diskuterade under föregående tillfälle; barn är medmänniskor, barn är irrationella samt vuxna vet bättre, för att sedan se och diskutera de konkreta exempel som mina kollegor hade formulerat utifrån sina egna erfarenheter.
Efter prezin fick mina kollegor arbeta i de grupper som de delades in i föregående tillfälle. Gruppindelningar är alltid svåra att göra så att de blir bra och frågan om de ska vara beständiga eller göras om inför varje tillfälle bör också beaktas. I mitt upplägg har jag valt att mina kollegor får vara samma arbetsgrupper varje gång. Jag ser en fördel med detta då jag vill komma åt djupare diskussioner i grupperna.
Den första gruppdiskussionen för dagen utgick från de frågeställningar (se nedan) som grupperna formulerade föregående tillfälle, de gavs ca 20 min till detta för att sedan återsamlas och delge sådant man ville lyfta till diskussion med hela gruppen.
Resterande del av tillfälle 2 styrdes upp med riktning mot det aktuella målet, hur gruppernas arbetsuppgifter och diskussionsfrågor såg ut kan du se nedan där jag har infogat de dokument som jag hade förberett.
Precis som den första träffen tog den här träffen, även den, drygt 2 timmar.
Jag fick mycket positiv respons efter träffen, flera kollegor hade djupa och intressanta diskussioner och tackade så mycket för detta. Det känns extra bra för det är precis dit jag vill att mina kollegor ska komma och det inspirerar mig till fortsatt arbete. Tillfälle 3 planeras att gå av stapeln någon dag i mars.
I ett tidigare inlägg har jag berättat om mitt utvecklingsprojekt på den egna skolan. Jag har fått fria händer vad gäller planering av uppdraget och hur jag vill gå till väga. Det som är svårast i arbetet är tiden för sammankomster, i vår lärarvardag har vi tajta scheman, mycket undervisningstid och flera inbokade möten.
Vi är tre förstelärare på skolan och vi har alla var sitt utvecklingsprojekt som skall arbetas med, detta gör att det blir än mer sammankomster att boka in. Vi har gjort som så att vi har planerat in pedagogiska forum för våra projekt under redan inbokade lärarträffar så att det inte skall bli ytterligare möten. Vi kommer även att kunna använda oss av studiedagar och någon gång även utnyttja arbetslagstiden.
Den 2/12 – 14 bjöd jag in mina kollegor till min första träff. Temat för dagen var ”Kollegialt lärande och barnsyn”. Mitt utvecklingsprojekt handlar om lärares förhållningssätt och ledarskap i klassrummet och jag har funderat mycket kring i vilken ände jag ska börja. Jag vill t.ex. inte presentera aktuell forskning i ämnet och sedan försöka få alla att följa ”den rätta vägen”. Jag tänker att jag på något sätt måste börja från början och då få mina kollegor att reflektera över sin barnsyn, sin syn på lärande och sina tankar kring bemötande. Jag tror att starten på arbetet finns i oss själva och utifrån våra egna reflektioner kommer jag sedan att lägga upp arbetet vidare. Syftet med mitt första forum blev därför; att väcka inre tankar om det egna pedagogiska ledarskapet och målet; känna till vad kollegialt lärande innebär samt lägga grunden till ett pedagogiskt ställningstagande.
Jag ville, genom det upplägg som jag gjorde, väcka någon form av reflektion kring olika sätt att se på barn, bemötande och lärande.
Arbetsgången lade jag in i en Prezi, Prezi är en moln-tjänst där du kan skapa presentationer online. Jag startade upp arbetet med att presentera syfte och mål med forumet samt lite kort information om upplägget vidare, jag lyfte tankar om vikten av kollegialt lärande och vi såg sedan en film: ”Lärares professionella lärande och utveckling – Helen Timperley” av Ola Henningsson, som vi sedan kort samtalade om.
Efter filmen styrde jag över till ämnet barnsyn och hur olika vi bemöter barn beroende på vilken barnsyn vi har. Här ville jag nu komma åt varje kollegas egna tankar så jag valde att låta dem flödesskriva (se bild 6-10 i nedanstående Prezi). De fick skriva i ca 5 min/område, vilket resulterade i 3 olika textstycken var. Uppgiften var sedan att stryka under ett ord eller en mening ur varje stycke som man kände lite extra för. Dessa understrykningar fick mina kollegor sedan läsa upp, precis som när eleverna läser stafettläsning, ur ett stycke i taget. Resultatet blev att många viktiga tankar lyftes i rummet, alla hade varit delaktiga i arbetet och förhoppningsvis fått syn på en bit av sitt inre pedagogiska rum.
Efter ovanstående moment valde jag att utgå från tre påståenden (se bild 11-14 i nedanstående Prezi). Mina kollegor fick diskutera ett påstående i taget, med sin granne. Dessa påståenden hade jag tagit från en artikel om olika slags barnsyn och hur olika vuxna bemöter barn beroende på vilken barnsyn de har. Denna artikel ”Självbilden och pedagogens påverkan” av Eva Johansson, fick sedan var och en läsa i lugn och ro för att sedan i grupper om ca 4 personer diskutera innehållet. Jag hade förberett diskussionsfrågor att utgå ifrån, dessa hittar du här: Gruppdiskussion utifrån artikel. De två sista frågorna är tänkta som underlag inför nästa pedagogiska forum.
Efter gruppdiskussionerna hade vi en återsamling, jag presenterade kommande forum och ”läxan” inför denna som löd enligt följande; ”Fundera över hur du synliggör din barnsyn i klassrummet, i din undervisning, i ditt ledarskap samt i ditt förhållningssätt då du möter dina elever. Skriv ner ett eller ett par exempel och ta med till nästa tillfälle som är den 13/1.”
Jag hoppas att mina kollegor gick hem med tankar och funderingar över sin egen barnsyn. Är du intresserad av att göra något liknande så är du välkommen att använda mitt upplägg. Träffen tog ganska precis 2 timmar.
ceciliabergentz 