Pedagogiskt forum, tillfälle 8

Det har varit glest mellan mina träffar med kollegiet på skolan, sedan tillfälle 7 har det redan passerat 5 månader och vårt arbete med kollegiala observationer har varit helt beroende av hur drivna vi är som individer samt tid. Tid är alltid en faktor som spelar in i lärares arbetsdag och hur mycket vi än vill så kan inte allt få plats. Vad gäller kollegiala observationer så krävs en hel del förberedelse och mötestid både inför, under och efter det aktuella tillfället vilket innebär en del planering.

Att det har varit ett sådant långt uppehåll beror dels på att vi är tre förstelärare på skolan som alla behöver ges utrymme åt sina projekt och dels på andra möten som t.ex. arbetslagsträffar, lärarträffar och samtalskvällar. Om du arbetar i skolan så tror jag att du förstår situationen.

Nåväl, tillbaka till pedagogiskt forum tillfälle 8. Syftet med tillfället var att följa upp observationer som gjorts, få syn på utvecklingsmöjligheter samt få tid till att lägga upp en plan framåt. Efter en kort inledning skedde arbetet i samtalsgrupper om 4-5 personer/grupp och samtalen följde en tydlig arbetsgång med tid till egen reflektion, gemensam diskussion och tid till frågor och återkoppling.

Inledning

Jag läser vuxenpedagogik och i en diskussion kom vi att prata om begreppen ”Me” och ”I”, myntade av Mead (1995). Me som står för det reflekterande, medvetna jaget och I som står för det spontana jaget (Harlin, 2013). Som inledning på träffen startade jag upp med ett kort, ganska förvirrat försök till att ge mina tankar om dessa begrepp samt att koppla dessa till den lärandeprocess som sker hos oss själva genom våra observationer. Väldigt förenklat så tänker jag att om ”Me” t.ex. är den mer strukturerade som planerar och lägger upp lektioner så är ”I” den som jag faktiskt är i klassrummet när jag håller i lektionerna, den som är synlig för andra och som synliggörs när ”I” lyfts fram genom det uppföljande samtalet.

Det går såklart inte att se på detta bokstavligt som om ”Me” och ”I” vore personer, dessutom är begreppen ”Me” och ”I” mycket mer komplicerade än så, men det kan vara en hjälp till att förstå hur något fungerar och i det här fallet hur en lärandeprocess kan gå till. Meningen med våra kollegiala observationer är ju att vi ska reflektera över vårt eget handlande och sedan förändra och förfina detta. När vi gör det blir det professionella jaget mindre splittrat och en större medvetenhet kring hur vi faktiskt agerar blir synlig.

Min "fantastiska" genomgång på min WB om Me och I.

Min ”fantastiska” genomgång om Me och I.

I and Me – Symbolic Interaction

Samtalsmodell

Jag hade bara veckorna innan träffen deltagit på ett lärarmöte där en liknande samtalsmodell användes, denna inspirerade mig och jag strukturerade upp en liknande variant inför träffen.

Nedan är två exempel på samtalskort som jag förberett:

Kort 1

Första kortet inbjöd till spontan reflektion

Samtalskort 3

Samtalskort 3 som lyfter fram tankar kring det samtalet som sker efter en klassrumsobservation.

Efter de olika diskussionerna återsamlades alla och delgav varandra sådant som kändes aktuellt att ta upp i hela gruppen. På sista samtalskortet fick mina kollegor en avsatt stund till att reflektera över och lägga upp en plan framåt. Många tog tillfället i akt till att söka upp varandra och boka in tider för besök och observationer vilket kändes mycket positivt. Våra kollegiala observationer är på väg att bli ett verktyg i vår organisation, det tar tid men jag är säker på att ju oftare vi utför dessa desto mer naturligt kommer arbetet att bli.

Röster från träffen

”Den som observerar får alltid ut något. För den observerade är det återkopplingen som ger något.”

”Vi lär oss mycket av att vara observatör.”

”Det är viktigt att kolla på det som är bestämt, själva fokusfrågan. Vill jag veta mer?”

”Tiden är den svåra.”

Källor

Harlin, Eva – Marie (2013). Lärares reflektion och professionella utveckling – Med video som verktyg. Linköpings Universitet

finns att hämta här

 

Annonser

Pedagogiskt forum, tillfälle 7

I tisdags (151117) hade jag förmånen att hålla i Pedagogiskt forum igen, faktiskt redan nummer sju i ordningen. Du som har följt mitt utvecklingsprojekt från första början vet att det övergripande temat är ”Ledarskap och förhållningssätt i klassrummet” och att vi just nu har landat i ett arbete med att ta fram en form för kollegiala observationer. Du som läser om projektet först nu och som kanske blir nyfiken och vill veta mer, du kan läsa mer här för att förstå vad arbetet nedan bygger vidare på.

Tillfälle 7

Programmet för dagen såg ut enligt följande:

  • Se över syfte, mål och arbetsgång
  • Diskussioner utifrån gjorda observationer
  • Utvärdering av de olika observationsprotokoll som ni har provat
  • Diskussion kring hur vi går vidare för att hålla arbetet levande

Syfte och mål med kollegiala observationer

För att arbetet skall vara väl förankrat i alla har det varit viktigt för mig att alla deltar i formuleringen av syfte och mål med kollegiala observationer. Arbetet har skett i mindre grupper, s.k. basgrupper,  där alla har fått tycka till, nu satt vi alla tillsammans och gjorde en sista finslipning av formuleringarna. Vi kom gemensamt fram till följande:

Syftet med våra kollegiala observationer är att vi skall få syn på interaktionen i klassrummet, mellan oss som pedagogiska ledare och våra elever. Genom att göra kollegiala observationer kan vi dels lyfta generaliserbara frågor men även mer specifika sådana för att sedan utvecklas genom dessa. Frågor som lyfts kan t.ex. handla om lärarens förhållningssätt gentemot en enskild elev, elevernas lärandemiljöer och om dessa är effektiva.

Vårt mål är att vi, utifrån de frågor som uppmärksammas vid de kollegiala observationerna, skall utveckla och förfina vårt ledarskap och förhållningssätt, både som individ och som grupp, samt vår undervisning för att nå högre måluppfyllelse.

Vi vill kunna stötta och utveckla varandra, i en bra skola som skall bli ännu bättre.

Arbetsgång

När vi har arbetat fram vår mall för kollegiala observationer på vår skola har det vuxit fram vissa ramar att utgå ifrån såsom vad vi bör tänka på innan, under och efter observationen. Vi har t.ex. sett det som mycket viktigt att observatören och den observerade formulerar ett fokusområde för observationen i förväg så att båda parter är väl medvetna om vad som skall tittas på. Vår arbetsgång är ett förslag och kan användas som en vägledning i arbetet, punkter kan plockas bort och punkter kan läggas till, detta för att passa den aktuella situationen. Även formuleringarna vad gäller arbetsgången har nötts och stötts i basgrupperna.

Diskussioner utifrån gjorda observationer

Vi har haft två olika observationsprotokoll ute på ”remiss”, detta för att hitta ett som ska passa just oss. Inför tillfälle 7 har dessa protokoll prövats för att sedan kunna jämföras och utvärderas.

Vi kunde ganska snabbt dra slutsatsen att det är bra att det finns två olika protokoll att använda sig av, vilket gör att vi behåller båda förslagen. Vi har dock omformulerat några rubriker och vi kommer även att redigera skrivytan i det ena så att observatören får mer utrymme till sina anteckningar.

Det framkom att det har upplevts positivt att ha ett protokoll att hålla sig till då det håller observatören fokuserad och uppmärksam under hela observationstillfället.

Diskussion kring hur vi går vidare för att hålla arbetet levande

Nu när vårt arbete kring kollegiala observationer är framarbetat måste vi även hitta rutiner för att hålla arbetet levande. På skolan är vi tre förstelärare som alla skall få tid till sina uppdrag, detta gör att mitt nästa pedagogiska forum måste vänta till vårterminen. Vi måste hitta andra forum för att diskutera våra observationer och vi måste var och en vara drivande i att dessa överhuvudtaget blir av.

Vi kom överens om följande:

  • Vi skall göra minst två kollegiala observationer var per termin inklusive uppföljning
  • Våra fokusområden skall alltid kopplas till ett av skolinspektionens fyra bedömningsområden vilka finns med i deras framtagna observationsschema.
  • Arbetslagen skall ha en stående punkt på dagordningen som tar upp arbetet med kollegiala observationer.
  • Särskilda observationsveckor skall läggas in i kalendariet.
  • Arbetet med kollegiala observationer är allas angelägenhet

Är du nyfiken på vårt dokument så klicka dig vidare här.

Välkommen tillbaka!

 

 

 

 

 

 

Pedagogiskt forum, träff 3

Pedagogiskt forum, det tredje i ordningen, hölls den 3 mars. Mitt i perioden av sjukdomar med hög frånvaro och dessutom en missuppfattning vad gällde tiden, träffades vi trots allt i mitt klassrum.

P.g.a. omständigheter kunde jag bara närvara så pass länge att jag hann inleda och sätta mina kollegor i arbete men precis som med lärarlösa lektioner blev arbetet inte så bra utan en tydlig ledare.

Syfte och mål med tillfälle 3

För mig är det viktigt att det finns ett klart syfte och ett klart mål med varje tillfälle och inför detta tillfället hade jag formulerat följande:

Syfte: Följa upp de olika ”uppdragen” som bestämdes vid föregående tillfälle samt få ett tillfälle till att boka in kollegiala observationer.

Mål: efter aktuellt tillfälle skall var och en ha bokat in ett besök hos en kollega samt ha ett besök inbokat hos sig själv.

Innehåll

Mina kollegor fick i uppgift att följa tre olika steg under passet:

Steg 1 – en uppföljning från föregående tillfälle då de fick följande uppgift: ”Ge varandra ett uppdrag, utifrån det som ni har diskuterat, att göra el. tänka extra mycket på tills ni ses nästa gång. Det kan t.ex. vara något som ni efter dagens diskussioner har förstått att ni behöver visa tydligare, eller något som ni fram tills nu, trott er visa men som ni nu inser att ni inte har synliggjort alls.”

De fick utifrån detta uppdrag diskutera följande:

  • Hur gick det rent allmänt?
  • Hur arbetade du med ditt uppdrag konkret?
  • Har du haft uppdraget i fokus hela tiden sedan sist (och inte bara aktivt de första dagarna efter förra tillfället)?
  • Har du fått någon respons av andra t.ex. av dina elever? D.v.s. har ditt uppdrag varit en sådan stor förändring hos dig att det har synts utifrån?
  • Upplever du, genom det du har gjort sedan sist, någon förändring; 1) på omgivningen 2) hos dig själv?
  • Har du gjort några andra reflektioner under perioden som du vill delge övriga (som är kopplat till det uppdrag du fick)?

Steg 2 – en gemensam utvärdering av tillfälle 1-3 där de fick utgå från följande frågor:

  1. Gör en kort sammanfattning av de tillfällen som vi har haft hittills och de diskussioner som ni har haft i gruppen. Fundera t.ex. över följande:
  2. Har ni haft djupa diskussioner eller mer ytliga?
  3. Vad har diskussionerna givit gruppen, dig som person, dig som pedagog?
  4. Har diskussionerna fått dig att tänka vidare på förhållningssätt och barnsyn i ditt dagliga arbete eller är det bara något du tänker på vid våra träffar?
  5. Annat som ni i gruppen vill lyfta fram.

Steg 3 – planering av kollegiala observationer utifrån följande givna punkter:

  • Innan ni avslutar skall ni boka in klassrumsbesök hos varandra. Alla skall bli observerade av en kollega och alla skall observera en kollega, organisera era besök utifrån detta. Avsätt gärna tid till återkoppling efteråt om det går (mer tid kommer att ges vid nästa pedagogiska forum, datum är inte planerat ännu). OBS; Observera inte samma person som ni blir observerad av.
  • Om någon i er grupp fattas planera ändå in vem som skall observera vem. Ni ansvarar för att personen i fråga blir informerad om de olika besöken samt tar kontakt för att bestämma fokusområde med denna.
  • Bestäm ett tydligt och konkret fokusområde som ni vill att er besökare skall observera. Detta skall vara kopplat till era diskussioner i gruppen samt helst också till det uppdrag som ni fick av era kollegor inför tillfälle 3.

Summering

Planeringen av tillfälle 3 ser nog bättre ut än vad själva genomförandet blev. Det är sårbart när många är borta, de diskussioner som man påbörjat i grupperna stannar av och man måste ibland förklara för dem som missat ett tillfälle vad som sagts sedan sist.

Nåja, ibland blir inte saker och ting så som man har tänkt men det kommer nya tillfällen. Den 14 april är det dags för pedagogiskt forum, träff 4 🙂

 

 

 

Pedagogiskt forum, träff 2

I tisdags (150113) var det så dags för ett nytt pedagogiskt forum, träff två i ordningen. Hur många träffar det kommer att bli är inte planerat, men att arbetet är ett långsiktigt arbete är både jag, min chef och mina kollegor på det klara med. Jag har i ett tidigare inlägg skrivit om mitt utvecklingsprojekt på den egna skolan vilket är upphovet till de pedagogiska forum som jag nu håller i. Hur den första träffen fortlöpte och mina tankar bakom den kan du läsa om här.

När jag planerade träff 1 hade jag en tanke om att den skulle bygga upp innehållet i träff 2, likaså tänkte jag i planeringen av träff 2 d.v.s. att den ska ligga till grund för träff 3. Min tanke med att göra så är att innehållet i träffarna delvis skapas utifrån mina kollegor, utifrån deras reflektioner och frågeställningar. På det viset känner de igen sig och det blir frågor som känns aktuella för alla. Samtidigt som jag är lyhörd för detta har jag alltid ett eget syfte och mål med varje träff, som jag presenterar i starten av varje tillfälle.

Tema

Det övergripande temat för alla träffar är Förhållningssätt och ledarskap i klassrummet men beroende på vilken befattning man har så får begreppet klassrum stå för den aktuella miljö som man vistas i. På mina träffar deltar alla undervisande lärare, speciallärare samt rektor.

Syfte och mål

Mitt syfte med träff 2 hade jag formulerat så här riktat mot mina kollegor; väcka tankar kring hur du ser på dig själv som pedagog inifrån, kontra hur omgivningen ser på dig som pedagog utifrån. Det kan låta invecklat men vad jag menar är att den syn vi har på oss själva, som vi tror oss agera utifrån, kanske inte alltid uppfattas på samma sätt av omgivningen. Jag kanske tror mig sända tydliga signaler men blir istället hela tiden missuppfattad.

Utifrån syftet hade jag formulerat de diskussionsfrågor som användes under träffen, vilka skulle ligga till grund för att slutligen nå målet som jag formulerade så här: hitta ett utvecklingsområde hos dig själv som pedagog att arbeta vidare med.

Upplägg

Precis som vid första tillfället hade jag en Prezi som stöd men den här gången bara i inledningen. Jag presenterade syfte, mål och vi tittade tillbaka i backspegeln på vad vi gjort förra gången. Efter detta repeterade vi de tre olika barnsyner som vi diskuterade under föregående tillfälle; barn är medmänniskor, barn är irrationella samt vuxna vet bättre, för att sedan se och diskutera de konkreta exempel som mina kollegor hade formulerat utifrån sina egna erfarenheter.

SAM_5137

Här kan du se hela den prezi som jag använde.

Efter prezin fick mina kollegor arbeta i de grupper som de delades in i föregående tillfälle. Gruppindelningar är alltid svåra att göra så att de blir bra och frågan om de ska vara beständiga eller göras om inför varje tillfälle bör också beaktas. I mitt upplägg har jag valt att mina kollegor får vara samma arbetsgrupper varje gång. Jag ser en fördel med detta då jag vill komma åt djupare diskussioner i grupperna.

Den första gruppdiskussionen för dagen utgick från de frågeställningar (se nedan) som grupperna formulerade föregående tillfälle, de gavs ca 20 min till detta för att sedan återsamlas och delge sådant man ville lyfta till diskussion med hela gruppen.

Resterande del av tillfälle 2 styrdes upp med riktning mot det aktuella målet, hur gruppernas arbetsuppgifter och diskussionsfrågor såg ut kan du se nedan där jag har infogat de dokument som jag hade förberett.

SAM_5136 SAM_5135 SAM_5134 SAM_5133

Precis som den första träffen tog den här träffen, även den, drygt 2 timmar.

Jag fick mycket positiv respons efter träffen, flera kollegor hade djupa och intressanta diskussioner och tackade så mycket för detta. Det känns extra bra för det är precis dit jag vill att mina kollegor ska komma och det inspirerar mig till fortsatt arbete. Tillfälle 3 planeras att gå av stapeln någon dag i mars.

Gruppernas diskussionsfrågor utifrån artikel

Uppföljning, synliggöra sin barnsyn

Diskutera och förbered inför tillfälle 3

 

 

 

Pedagogiskt forum, träff 1

I ett tidigare inlägg har jag berättat om mitt utvecklingsprojekt på den egna skolan. Jag har fått fria händer vad gäller planering av uppdraget och hur jag vill gå till väga. Det som är svårast i arbetet är tiden för sammankomster, i vår lärarvardag har vi tajta scheman, mycket undervisningstid och flera inbokade möten.

Vi är tre förstelärare på skolan och vi har alla var sitt utvecklingsprojekt som skall arbetas med, detta gör att det blir än mer sammankomster att boka in. Vi har gjort som så att vi har planerat in pedagogiska forum för våra projekt under redan inbokade lärarträffar så att det inte skall bli ytterligare möten. Vi kommer även att kunna använda oss av studiedagar och någon gång även utnyttja arbetslagstiden.

Den 2/12 – 14 bjöd jag in mina kollegor till min första träff. Temat för dagen var ”Kollegialt lärande och barnsyn”. Mitt utvecklingsprojekt handlar om lärares förhållningssätt och ledarskap i klassrummet och jag har funderat mycket kring i vilken ände jag ska börja. Jag vill t.ex. inte presentera aktuell forskning i ämnet och sedan försöka få alla att följa ”den rätta vägen”. Jag tänker att jag på något sätt måste börja från början och då få mina kollegor att reflektera över sin barnsyn, sin syn på lärande och sina tankar kring bemötande. Jag tror att starten på arbetet finns i oss själva och utifrån våra egna reflektioner kommer jag sedan att lägga upp arbetet vidare. Syftet med mitt första forum blev därför; att väcka inre tankar om det egna pedagogiska ledarskapet och målet; känna till vad kollegialt lärande innebär samt lägga grunden till ett pedagogiskt ställningstagande.

Jag ville, genom det upplägg som jag gjorde, väcka någon form av reflektion kring olika sätt att se på barn, bemötande och lärande.

Arbetsgången lade jag in i en Prezi, Prezi är en moln-tjänst där du kan skapa presentationer online. Jag startade upp arbetet med att presentera syfte och mål med forumet samt lite kort information om upplägget vidare, jag lyfte tankar om vikten av kollegialt lärande och vi såg sedan en film: ”Lärares professionella lärande och utveckling – Helen Timperley” av Ola Henningsson, som vi sedan kort samtalade om.

Efter filmen styrde jag över till ämnet barnsyn och hur olika vi bemöter barn beroende på vilken barnsyn vi har. Här ville jag nu komma åt varje kollegas egna tankar så jag valde att låta dem flödesskriva (se bild 6-10 i nedanstående Prezi). De fick skriva i ca 5 min/område, vilket resulterade i 3 olika textstycken var. Uppgiften var sedan att stryka under ett ord eller en mening ur varje stycke som man kände lite extra för. Dessa understrykningar fick mina kollegor sedan läsa upp, precis som när eleverna läser stafettläsning, ur ett stycke i taget. Resultatet blev att många viktiga tankar lyftes i rummet, alla hade varit delaktiga i arbetet och förhoppningsvis fått syn på en bit av sitt inre pedagogiska rum.

iPhone Image B20210iPhone Image B20257

Efter ovanstående moment valde jag att utgå från tre påståenden (se bild 11-14 i nedanstående Prezi). Mina kollegor fick diskutera ett påstående i taget, med sin granne. Dessa påståenden hade jag tagit från en artikel om olika slags barnsyn och hur olika vuxna bemöter barn beroende på vilken barnsyn de har. Denna artikel ”Självbilden och pedagogens påverkan” av Eva Johansson, fick sedan var och en läsa i lugn och ro för att sedan i grupper om ca 4 personer diskutera innehållet. Jag hade förberett diskussionsfrågor att utgå ifrån, dessa hittar du här: Gruppdiskussion utifrån artikel. De två sista frågorna är tänkta som underlag inför nästa pedagogiska forum.

iPhone Image B20233

Efter gruppdiskussionerna hade vi en återsamling, jag presenterade kommande forum och ”läxan” inför denna som löd enligt följande; ”Fundera över hur du synliggör din barnsyn i klassrummet, i din undervisning, i ditt ledarskap samt i ditt förhållningssätt då du möter dina elever. Skriv ner ett eller ett par exempel och ta med till nästa tillfälle som är den 13/1.”

Jag hoppas att mina kollegor gick hem med tankar och funderingar över sin egen barnsyn. Är du intresserad av att göra något liknande så är du välkommen att använda mitt upplägg. Träffen tog ganska precis 2 timmar.

Prezi om kollegialt lärande och barnsyn

 

Utvecklingsprojekt

I min roll som förstelärare har jag i samråd med rektor formulerat ett utvecklingsprojekt på den egna skolan. Det övergripande temat är ”Ledarskap och förhållningssätt i klassrummet”. Det är ett långsiktigt arbete som i slutändan skall resultera i högre måluppfyllelse.

Forskningen visar tre övergripande kompetenser hos lärare som har starka samband med elevers lärande och studieprestationer; relationell kompetens, ledarkompetens samt didaktisk kompetens (Håkansson & Sundberg, 2013).

Relationell kompetens

Vad gäller den relationella kompetensen finns det flera olika ledord, några av dem finns här:

Passion – nivån av entusiasm som läraren visar

Respekt – en tro på att eleverna har potential för att lära

Engagemang – för varje elev, lärandet och själva undervisningen

Omsorg – läraren ser till elevens bästa

Tillit – ett tillåtande klassrum där eleven vågar göra misstag

Förtroende – mellan lärare elev, elev – elev. Misslyckanden välkomnas och lärande är coolt.

Ledarkompetens

Ledarkompetens handlar bl.a. om:

  1. Noggrann planering med tydliga starter, repetitioner, uppföljningar, feedback.
  2. Ett medvetet val angående vad läraren skall undervisa om samt ett medvetet val av svårighetsnivå
  3. Tydliga undervisningsmål, utmanande mål och inte enbart ”Gör-ditt-bästa-mål”
  4. Elevstödjande ledning som involverar eleverna i valet av aktiviteter. Möjlighet för elever att ta ansvar.
  5. Aktivering och motivering av elever
  6. Organisation – medvetet arbete med att organisera elevernas lärande i olika undervisningsformer och gruppkonstellationer.
  7. Synligt ledarskap
  8. Formativ bedömning där läraren lär tillsammans med eleverna

”Läraren blir den lärande i sin egen undervisning, eleven blir sin egen lärare” (Hattie, 2012)

Didaktisk kompetens

Den didaktiska kompetensen bygger på lärarens höga ämneskompetens. Läraren är mindre bunden till läromedel och har en förmåga att använda ett varierat material.

Forskningen har försökt att utröna effektiva metoder för elevers måluppfyllelse, men det är inte metoderna i sig som är avgörande för eleverna utan hur läraren använder dessa. Metoder som grundar sig på att eleverna är aktivt involverade ses dock som framgångsrika metoder, detsamma gäller metoder som är mer utmanande än andra och som uppmuntrar till metakognition och abstrakt kommunikation.

 

Referenser

Hattie, John (2012) Synligt lärande för lärare. Natur & Kultur

Håkansson, Jan & Sundberg, Daniel (2012) Utmärkt undervisning – framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning