Skönlitteratur och film I

Förra läsåret läste vi ”Godnatt Mister Tom” av Michelle Magorian. Boken handlar om Willie, nästan nio år, som placeras hos Thomas Oakley i byn Weirwold, under andra världskriget.

Boken fängslade eleverna och dom tyckte att den var mycket bra. Nu har vi återtagit ”kontakten” med Willie och Mister Tom genom att se filmen under engelsklektionen (årskurs 5). Vi kommer att göra reflektioner utifrån boken samt jämförelser mellan boken och filmen. Vi ser filmen otextad eftersom eleverna redan har fått förkunskaper genom att de har hört den på svenska.

Förr fanns filmen finns på youtube uppdelad i 3 avsnitt á ca 30 min men numera finns inte dessa kvar. Istället kan du själv dela upp filmen på tre tillfällen vilket blir lagom uppdelning. Vi ser ett avsnitt/lektion så att det finns tid för inledande och avslutande samtal. Efter varje avsnitt får eleverna en läxa som läggs ut på klassens blogg. Här kan du se hur det ser ut på bloggen efter första avsnittet.

Våra reflektioner kommer vi att skriva ner i ”My Journal”.

Semester – tid för återhämtning

Så smått börjar jag landa i att jag har semester. Några få måsten hänger fortfarande över mig, måsten som inte hanns med under terminen, men så snart de är klara är jag helt ledig och kan ägna mig åt vad jag vill.

För mig innebär ledighet att få bestämma över min egen tid, att varva ner och driva runt i slow-motion. Det innebär också att komma ikapp med mina egna tankar som jag under året bara har rusat förbi. Under semestern gör jag sådant som är viktigt för mig, läser det jag vill läsa, fördjupar mig i det som jag själv ser ett behov av att grotta ner mig i och som jag själv känner intresse för.

Jo, jag har familj… och jadå, jag umgås med dem också… men de är relativt vuxna nu och under tre veckor arbetar alla i familjen utom jag. Jag viskar så att de inte hör… – men det är faktiskt lite lyxigt 🙂

Litteratur
Varje sommar brukar jag investera i lite för mig intressant litteratur och den här sommaren har jag tänkt ta mig igenom:

Konstruktivt ledarskap i klassrummet och på skolan av Stefan Hertz

Utmanande undervisning i klassrummet av James Nottingham (som för övrigt är utvald till att läsas i #pedaläslyft)

Hur vi lär – Synligt lärande och vetenskapen om våra lärprocesser av John Hattie & Gregory Yates (provläs)

Mindset – Du blir vad du tänker av Carol S. Dweck

How children succeed – Grit, curiosity, and the hidden power of character av Paul Tough

Förstelärare – en handbok av Per Kornhall (provläs)

 

 

 

Källkritiksundervisning

Återigen vill jag hänvisa till den kurs jag har gått på Umeå Universitet ”Digital kompetens och lärande 1” där jag har varit tvingad att ta mig an uppgifter på ett sätt som jag inte har gjort tidigare. Jag skulle t.ex. skriva en lektionsplanering där det ingick lärande om sökning på internet och källkritik, för att sedan koppla detta till kurslitteraturen samt argumentera utifrån denna.

Hur ofta gör vi sådana gedigna pedagogiska planeringar där vi även kopplar dem till aktuell forskning? Jag tror inte att jag har fel när jag säger så gott som aldrig, inte så i detalj, däremot gör vi pp med forskningen vilande bakom oss för att vi har läst det senaste, lyssnat till var forskare har kommit fram till osv.

Troligtvis är det en fråga om tid och prioriteringar men när planeringen är gjord känns den mycket gedigen och jag kan helt säkert säga att den vilar på vetenskaplig grund.

Jag vill dela med mig av planeringen samt hur jag kopplade denna till kurslitteraturen, nedan redovisar jag för detta.

Inledning

Syftet med den här uppgiften är att jag ska kunna planera undervisning om informationssökning och källkritik på internet. För att kunna lägga upp en planering, samt senare undervisa utifrån denna, kräver att jag som lärare själv har kunskap i det aktuella ämnet. Lärare måste ha digital kompetens där kunskaper om hur man söker säkert på Internet samt hur man intar ett källkritiskt förhållningssätt ingår. En intressant fråga är om detta finns ute på skolorna? Jag tror att många elever får den undervisning i ämnet som läraren besitter samt har intresse för och just Internets användning är fortfarande en infekterad fråga då det finns en viss skepsis kring om det verkligen är bra. AnnBritt Enochsson lyfter flera punkter i frågan då hon redogör för några av Internets mörka sidor (Enochsson, 2007, kapitel 9). Jag tror att det är dessa mörka sidor som ofta sätter käppar i hjulet för Internets användning i klassrummen.

Jag har gjort en pedagogisk planering, för undervisning i åk 6, som jag kallar ”Sökning på Internet och källkritik”. Planeringen har jag skrivit i Infomentor som är den lärplattform vi använder oss av i Enköpings kommun. Planeringen är inte en introduktion av området då eleverna har arbetat med detta tidigare.

Källkritiksundervisning

Syftet med den planerade uppgiften är att eleverna skall få syn på hur olika deras faktatexter kan se ut beroende på vilken källa de har använt sig av. På detta sätt skall eleverna utveckla kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor vilket även är ett syfte i kursplanen för svenska (Skolverket, 2011).

Eleverna kommer att få undervisning om; informationssökning i några olika medier och källor, via sökmotorer på Internet samt hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt (Skolverket, 2011).

Jag väljer att starta upp arbetet med en film då jag anser att det är en bra upptakt inför ett nytt område. Eleverna får både visuell och auditiv input och det som visas i filmen leder ofta till intressanta diskussioner. Dessa diskussioner brukar även ge en liten hint om elevernas förkunskaper.

Jag har valt ut några begrepp som relaterar till informationssökning och källkritik som jag tycker är relevanta och viktiga för eleverna att kunna; upphovsman, fakta/åsikt, källa, källhänvisning och målgrupp. Om eleverna förstår och kan använda sig av dessa begrepp blir arbetet sedan lättare. Att arbeta med källkritik utan att veta vad en källa är blir naturligtvis svårt. Viktigt är också att visa på hur ofantligt många källor det finns, Kristina Alexandersson säger att en källa kan vara allt från ett kassakvitto till ett arkeologiskt fynd, en bra referensram att ta upp med eleverna tycker jag. Vidare delger Alexandersson en väldigt bra checklista kring hur man kan gå till väga när man undersöker en källa. Denna tänker jag kan vara väldigt användbar i det fortsatta arbetet med eleverna (Alexandersson 2012). Denna checklista stämmer även väl överens med de källkritiska principer som Torsten Thurén och George Strachal lyfter fram (Thurén & Strachal, 2011, s. 13ff).

Tillsammans med eleverna skall jag sedan titta på olika sökverktyg och fundera över hur sökmotorn väljer ut sina träffar, i vilken ordning dessa kommer och varför. Vi kommer att titta på några vanligt förekommande sökmotorer såsom Google, Yahoo och Youtube vilka redan är kända för eleverna. Thurén och Strachal diskuterar kring ovanstående i sin bok ”Källa: Internet” där de menar att det inte räcker med att kunna ”Googla” då sökmotorerna rangordnar sina resultat utifrån olika principer och inte utifrån tillförlitlighet. Vid ett senare lektionstillfälle kan det vara läge att titta vidare på den osynliga webben, som författarna hänvisar till, där man utifrån de webbplatser man har förtroende för söker sig vidare genom dess rekommenderade webbplatser/länkar (Thurén & Strachal, 2011, s. 12f).

Aktiviteten som jag har valt; att eleverna ska arbeta i par kring ett och samma ämne för att sedan göra jämförelser sinsemellan, påminner om det arbete som AnnBritt Enochsson tar upp på sidan 54 i boken ”Internetsökningens didaktik” om Lucia. Författaren berättar att eleverna började fundera över vad man kan tro på eller inte, samt att de efter flera år fortsatte att ifrågasätta den information de stötte på (Enochsson, 2007). Det är precis detta som jag vill ska hända genom den undervisningen som jag skall ge eleverna utifrån min pedagogiska planering.

Sammanfattning

Ovan har jag, utifrån min pedagogiska planering om sökning på Internet och källkritik, stärkt vissa delar och tankegångar i planeringen utifrån aktuell forskning vad gäller bl.a. Internet, informationssökning och källkritik. Det har varit ett intressant arbete, då det blir tydligt i planeringen att den vilar på vetenskaplig grund.

 

Referenser

Litteratur

Enochsson, A. (2007). Internetsökningens didaktik. Stockholm: Liber.

Thurén, T., & Strachal, G. (2011). Källa: internet. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Elektroniska dokument

Alexandersson, K. (2012). Källkritik på Internet. Stockholm: .se. Hämtat från https://www.iis.se/lar-dig-mer/guider/

Skolverket (2011). Den nya samlade läroplanen. Hämtat från: http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan

Sidor från Internet

Infomentor http://www.infomentor.se/

 

Sociala medier och lärande

Jag har läst en kurs på Umeå universitet som heter ”Digital kompetens och lärande 1”. Under kursens gång har jag bl.a. kommit i kontakt med intressant kurslitteratur och nya webbaserade program som t.ex olika lärresurser.

En av uppgifterna i kursen vara att fördjupa sig inom området sociala medier och lärande. Syftet med uppgiften var att få kunskap om sociala aspekter av IT och skola i dagens och morgondagens samhälle och kunna diskutera lärande i sociala medier. Detta gjorde att jag var tvungen att se IT och skola ur ett bredare perspektiv och inte endast ur ett kunskaps-perspektiv, även om sociala aspekter påverkar kunskapsinhämtningen.

Jag använder mig av både webben och sociala medier i min undervisning och i uppgiften gav jag exempel utifrån mitt och mina elevers eget arbete med klassens blogg. Jag anser att webben är en mycket bra plats för lärande då eleverna ser att det skapar mening, det är dessutom en plats där elever ägnar väldigt mycket tid av sin fritid.

Jag tänker att jag kan dela uppgiften här på bloggen, då blir kursen för mig en värdeskapande aktivitet vilket jag alltid tjatar om att mina lektioner skall vara för mina elever.

I mitt klassrum vill jag integrera webben och sociala medier i undervisningen, bl.a. för att skapa variation och hitta meningsskapande aktiviteter men också för att jag är ålagd att göra så utifrån styrdokument. Jag tänker att bloggens funktion kan kopplas samman med det som Georg Siemens diskuterar då han säger att människor är i behov av olika nätverk där vi kan kommunicera, dela med oss och känna meningsfullhet (Siemens 2006, s.4).

I november 2012 startade jag upp en klassblogg, denna har jag och klassen arbetat med kontinuerligt sedan dess. Vi lär oss hela tiden nya saker tillsammans då vi vill utveckla bloggen och inte enbart lägga in skrivna inlägg utan också filmklipp, foton osv. Detta kräver kunskap inom många olika områden såsom bl.a. bloggdesign och programmering, filmning, fotografering, redigering, skriva manus, hur man länkar, bäddar in, installerar, söker information och är källkritisk. Till bloggen hör numera även ett Instagramkonto som komplement då vi inte alltid hinner dokumentera och publicera det som vi gör.

Syftet med bloggen är att föräldrar, elever och andra lärare ska kunna läsa om våra dagar i skolan och följa de arbeten vi gör. Det är ett sätt för föräldrar att på ett enkelt sätt ta del av vad vi gör i skolan samtidigt som den används som ett läromedel/verktyg för eleverna. Det har mer och mer blivit elevernas arbetsyta istället för min arbetsyta och vi diskuterar ofta vilka inlägg vi ska publicera, nya kategorier osv. Vi har ganska nyligen också skapat en underblogg till bloggen där vi enbart publicerar sagor, dikter och noveller. Tanken är att denna ”sagoblogg” ska användas av de andra klasserna på skolan i deras arbete med läsning.

Utöver de kunskapsområden som jag beskrev ovan ”/…så bearbetar vi flera delar ur den nya samlade läroplanen bl.a. att formulera sig i skrift, att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang samt att söka information från olika källor och värdera dessa. Med hjälp av bloggen får eleverna också träna på att bearbeta texter och bilder som ska läggas ut på nätet, de får lära sig vett och etikett och att kritiskt granska information som de hittar på nätet. De får dessutom lära sig om vilka lagar som gäller angående upphovsrätt” (Om oss 2014, hämtat från http://arbetsgladje.blogg.se/category/om-oss.html 141029).

Citatet ovan är hämtat från bloggens om-sida där vi bl.a. beskriver syfte, mottagare, pedagogisk koppling, upphovsrätt samt vad vi vill lära oss genom att ha en blogg. Jag anser att det är oerhört viktigt att som lärare ha detta klart för sig innan man upprättar en blogg så att bloggen får rätt fokus. Som lärare måste jag ha ett sådant förhållningssätt i arbetet med bloggen att det genomsyrar den netikett som jag vill att eleverna skall använda, vilket sedan i sin tur smittar av sig på eleverna. Det krävs även undervisning i ämnet men en lärare som inte vet hur hon eller han skall förhålla sig på nätet, kan ha svårt att delge detta till eleverna.

På tal om sociala aspekter av IT vill jag även lyfta att arbetet med en blogg skapar gruppsamhörighet och kan vara en del i skolans värdegrundsarbete. Många arbetsområden kan vi koppla samman med läroplanens kapitel 1 och 2; ”Skolans värdegrund och uppdrag” samt ”Övergripande mål och riktlinjer”. Bloggen är ett verktyg att samlas kring och varje inlägg värdesätts av kamrater och av omgivningen vilket i sin tur stärker individen, men även gruppen. På bloggen finns även plats för länkar där jag kan tipsa om webbsidor att besöka på fritiden. Det förhållningssätt som jag lär ut i skolan kring hur man skall vara på webben tror jag gynnar elevernas vistelse på webben även under deras fritid.

I kurslitteraturen kunde jag läsa om skillnaden mellan vem eleven är i klassrummet och vem eleven utger sig för att vara på nätet, vilket var väldigt intressant, och tänker att detta är ett tema att arbeta med i klassrummet (Harvey, 2008). Det får även mig att reflektera över vem jag själv utger mig för att vara genom olika profilbilder, korta presentationer osv. Är det rätt beskrivning av mig eller är det en person jag önskar vara? Det är jättespännande frågeställningar att diskutera tillsammans med eleverna. Det gäller också vilken bild vi skapar av oss genom bloggen, där hamnar de bästa bitarna och vi utger oss för att vara en väldigt harmonisk klass, men såklart har vi också våra sämre dagar.

Forskning har visat att känslan av anonymitet skapar större utrymme för diskussioner (Harvey, 2008). Nu är inte bloggen ett ställe där eleverna är anonyma men jag tror att känslan av att inte riktigt veta vem som läser våra inlägg får eleverna att, på ett positivt sätt, tänka till en extra gång innan de publicerar något.

Enligt Siemens rör människan sig i två världar; en fysisk värld och en virtuell. Det mesta som vi idag kan göra fysiskt kan vi också göra virtuellt t.ex. handla, driva företag, samarbeta, dela idéer och kommunicera. Skillnaden är att vi i den fysiska världen vet hur vi ska agera, där kan vi använda alla våra sinnen, medan vi i den virtuella världen fortfarande lär oss de sociala spelreglerna. Dock säger han att vi snart felfritt kan röra oss i båda världar samtidigt (Siemens 2006, s.77f).

En negativ effekt av att använda sig av sociala medier i arbetet tillsammans med elever kan vara att eleverna alltid har tillgång till detta, dagen tar inte slut som skoldagen gör och det finns inga tydliga gränser för när man får vistas där eller inte. Här måsta man sätta gränsen själv som lärare och inte svara på inlägg, uppdatera sidor osv efter skoldagens slut om man nu vill ha ett privatliv också. Å andra sidan får du som lärare stor behållning av att få en inblick i elevernas fritid då du kan koppla din undervisning till denna och som lärare väljer du naturligtvis vad du vill dela med dina elever eller inte. Något som jag däremot är noga med är att jag inte diskuterar vad de har lagt upp eller skrivit på nätet på sin fritid i klassen då jag tycker att det blir för privat för dem. I min undervisning kan jag däremot lägga in sådant som jag vill poängtera vad gäller t.ex. netikett eller liknande, som jag har sett eller upplevt utifrån elevernas inlägg. I diskussionen om anonymitet, i texten ”Online learners´ identities”, nämner Harvey att relationen mellan lärare – elev och elev – elev kan bli starkare via webben än i det traditionella klassrummet. Jag håller med Harvey då samtalen online blir direkt till eleven, i klassrummet pratar vi många gånger till hela gruppen på en gång (Harvey 2008).

Sammanfattning

Ovan har jag beskrivit hur jag tillsammans med mina elever använder webben och sociala medier i form av en blogg. Jag har beskrivit syftet med hur vi arbetar samt diskuterat kring fördelar och nackdelar med arbetet samt kopplat mina diskussioner till aktuellt kurslitteratur.

Att vistas på nätet är en del av våra barns vardag och jag tror att fler och fler utbildningar, diskussionsforum och sociala kontakter kommer att skapas via webben i framtiden, redan idag är det ett sätt att umgås. Ju mer vi tar upp ämnet i skolorna desto mer vana blir eleverna att handskas med webben, det är egentligen samma sak som vi har gjort tidigare i uppfostran och utbildning då vi lärt våra barn/elever hur de ska agera mot varandra.

Referenser

Litteratur

Harvey, L. K. (2008). Online learners´ identities i D. G. Harper, Education for a Digital World (ss. 462-466). Vancouver: BCcampus and Commonwealth of Learning. (Hämtat från http://www.kiwanja.net/miscellaneous/Education-For-a-Digital-World-Collaborative-Book-(Full).pdf)

Siemens, G. (2006). Knowing Knowledge. (hämtat från: http://www.elearnspace.org/KnowingKnowledge_LowRes.pdf)

Skolverket (2011) (hämtat från: http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan)

Sidor från Internet

Fyrfemmans blogg http://fyrfemmansc.blogg.se/

Klass 5-6C http://arbetsgladje.blogg.se/

Om oss (2014) http://arbetsgladje.blogg.se/2014/september/om-oss-och-var-blogg.html

 

Att lära elever att lära

Många gånger tar vi för givet att elever kan! Vi sätter dem i stora grupparbeten utan att lära dem hur ett grupparbete egentligen går till, vilka roller och ansvar som behöver fördelas osv.

Vi förutsätter att de ska ha uthållighet, att de ska lära in nya ord, att de ska ta till sig texter och svara på frågor – många gånger utan att ha gett dem strategier för detta.

Vi tar för givet att eleverna ska lära sig utan att ha lärt dem att lära. Vilken lärare ska ansvara för detta? Tar mentorn tag i det? Svenskläraren? NO-läraren? Musikläraren? Slöjdläraren? Språkläraren? SO-läraren? Idrottsläraren? Eller vem?

Inför mina lektioner i engelska har jag tagit upp GRIT med eleverna, vad som kännetecknar en god språkinlärare, samt studieteknik men jag tänker att lektioner av det här slaget måste in i alla ämnen så att eleverna lära sig att lära.

Jag tror att det är viktigt att diskutera med eleverna kring ovanstående områden. Vi kan inte bara förvänta oss att de ska kunna. Nedan kommer några exempel på filmklipp och dok. som jag har använt.

 

GRIT handlar om en människas uthållighet och passion att nå långsiktiga mål, jag har gjort ett tidigare inlägg om detta som du hittar här. Ämnet är riktigt intressant att diskutera med eleverna.

Punkterna i dokumentet ”En framgångsrik språkinlärare” har jag gått igenom en i taget och vi har diskuterat vad dessa egentligen innebär. Detta gjorde jag som en uppstart på terminens engelsklektioner då vi skulle starta upp med lässtrategier. Jag har tagit dem från publikationen ”Om strategier i engelska och moderna språk” skriven av Lena Börjesson vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet och utgiven av Skolverket där även publikationen finns att ladda hem.

På klassbloggen har jag just skapat en sida om heter ”Studieteknik” där eleverna kan gå in och få idéer till olika vägar att lära. Än så länge finns endast tips på hur man kan lära in nya ord på andra språk men jag kommer lägga in fler inlägg successivt.