Mall för kollegiala observationer

I min uppdragsbeskrivning som förstelärare ingår flera olika kriterier och i mitt utvecklingsprojekt har jag speciellt lyft ut följande moment:

  • se det enskilda och kollegiala mötet som självklara arenor i utvecklingsarbetet
  • delta och vara drivande i skolans utvecklingsorganisation,
  • leda och driva utvecklingsprojekt som leder till förbättrade elevresultat,
  • kunna kommunicera och samarbeta med andra lärare genom att driva och leda det kollegiala lärandet,
  • vara intresserad av att utveckla sin egen professionalism,
  • vara väl initierad i forskningsläget gällande allmän- och ämnesdidaktik,
  • bidra till att synliggöra lärandet genom att driva och leda ett aktivt pedagogiskt utbyte.

För mig är det viktigt att koppla ihop mitt arbete med min uppdragsbeskrivning,  detta för att synliggöra för mig själv och eventuellt andra hur jag arbetar med uppdraget.

Utvecklingsprojektet med fokus på ”ledarskap och förhållningssätt i klassrummet” har lett fram till ett gemensamt dokument för hur vi skall gå tillväga vid kollegiala observationer. I tidigare inlägg har jag mer detaljerat beskrivit hur arbetet har lagts upp men nu vill jag, som tidigare utlovats, såklart delge det dokument som vi har arbetat fram.

Dokumentet innehåller bakgrund, mål, syfte och arbetsgång. Det finns även en beskrivning av kollegialt lärande, kollegiala observationer samt framgångsfaktorer för bättre skolresultat. Nedan finns också två tillhörande observationsmallar som vi har arbetat fram.

Om du läser dokumentet och sedan funderar över innehållet så delge gärna dina kommentarer här på bloggen.

Hummelstaskolans mall för kollegiala observationer

Observationsmall 1

Observationsmall 2

Annonser

Pedagogiskt forum, tillfälle 6

Arbetsgång

Pedagogiskt forum, träff 6, gick ut på att redigera det dokument som jag sammanställt inför träffen utifrån förra tillfällets arbete, då vi arbetade med att ta fram en mall för kollegiala observationer. En mall som är förankrad i alla och som skall ligga till grund för de kollegiala samtal som skall föras efteråt.

Dokumentet, som fortfarande är ett arbetsmaterial, bestod bl.a. av:

  • ett utkast till bakgrund för arbetet med kollegiala observationer, en faktadel, samt syfte och mål
  • spelregler kring observationerna – hur gör vi t.ex. före, under och efter en observation
  • olika förslag på observationsscheman.

De olika arbetsgrupperna fick i uppgift att läsa igenom dokumentet, redigera olika formuleringar, fundera över om syfte och mål kändes rätt samt putsa vidare på de olika observationsscheman som utarbetats.

Nästa tillfälle

Inför nästa tillfälle som är inbokat till den 17 november skall alla ha provat något observationsschema, gärna flera, detta för att kunna utvärdera hur de fungerar i praktiken innan vi tar ett definitivt beslut kring vilket som skall gälla som vårt.

 

 

Pedagogiskt forum, träff 3

Pedagogiskt forum, det tredje i ordningen, hölls den 3 mars. Mitt i perioden av sjukdomar med hög frånvaro och dessutom en missuppfattning vad gällde tiden, träffades vi trots allt i mitt klassrum.

P.g.a. omständigheter kunde jag bara närvara så pass länge att jag hann inleda och sätta mina kollegor i arbete men precis som med lärarlösa lektioner blev arbetet inte så bra utan en tydlig ledare.

Syfte och mål med tillfälle 3

För mig är det viktigt att det finns ett klart syfte och ett klart mål med varje tillfälle och inför detta tillfället hade jag formulerat följande:

Syfte: Följa upp de olika ”uppdragen” som bestämdes vid föregående tillfälle samt få ett tillfälle till att boka in kollegiala observationer.

Mål: efter aktuellt tillfälle skall var och en ha bokat in ett besök hos en kollega samt ha ett besök inbokat hos sig själv.

Innehåll

Mina kollegor fick i uppgift att följa tre olika steg under passet:

Steg 1 – en uppföljning från föregående tillfälle då de fick följande uppgift: ”Ge varandra ett uppdrag, utifrån det som ni har diskuterat, att göra el. tänka extra mycket på tills ni ses nästa gång. Det kan t.ex. vara något som ni efter dagens diskussioner har förstått att ni behöver visa tydligare, eller något som ni fram tills nu, trott er visa men som ni nu inser att ni inte har synliggjort alls.”

De fick utifrån detta uppdrag diskutera följande:

  • Hur gick det rent allmänt?
  • Hur arbetade du med ditt uppdrag konkret?
  • Har du haft uppdraget i fokus hela tiden sedan sist (och inte bara aktivt de första dagarna efter förra tillfället)?
  • Har du fått någon respons av andra t.ex. av dina elever? D.v.s. har ditt uppdrag varit en sådan stor förändring hos dig att det har synts utifrån?
  • Upplever du, genom det du har gjort sedan sist, någon förändring; 1) på omgivningen 2) hos dig själv?
  • Har du gjort några andra reflektioner under perioden som du vill delge övriga (som är kopplat till det uppdrag du fick)?

Steg 2 – en gemensam utvärdering av tillfälle 1-3 där de fick utgå från följande frågor:

  1. Gör en kort sammanfattning av de tillfällen som vi har haft hittills och de diskussioner som ni har haft i gruppen. Fundera t.ex. över följande:
  2. Har ni haft djupa diskussioner eller mer ytliga?
  3. Vad har diskussionerna givit gruppen, dig som person, dig som pedagog?
  4. Har diskussionerna fått dig att tänka vidare på förhållningssätt och barnsyn i ditt dagliga arbete eller är det bara något du tänker på vid våra träffar?
  5. Annat som ni i gruppen vill lyfta fram.

Steg 3 – planering av kollegiala observationer utifrån följande givna punkter:

  • Innan ni avslutar skall ni boka in klassrumsbesök hos varandra. Alla skall bli observerade av en kollega och alla skall observera en kollega, organisera era besök utifrån detta. Avsätt gärna tid till återkoppling efteråt om det går (mer tid kommer att ges vid nästa pedagogiska forum, datum är inte planerat ännu). OBS; Observera inte samma person som ni blir observerad av.
  • Om någon i er grupp fattas planera ändå in vem som skall observera vem. Ni ansvarar för att personen i fråga blir informerad om de olika besöken samt tar kontakt för att bestämma fokusområde med denna.
  • Bestäm ett tydligt och konkret fokusområde som ni vill att er besökare skall observera. Detta skall vara kopplat till era diskussioner i gruppen samt helst också till det uppdrag som ni fick av era kollegor inför tillfälle 3.

Summering

Planeringen av tillfälle 3 ser nog bättre ut än vad själva genomförandet blev. Det är sårbart när många är borta, de diskussioner som man påbörjat i grupperna stannar av och man måste ibland förklara för dem som missat ett tillfälle vad som sagts sedan sist.

Nåja, ibland blir inte saker och ting så som man har tänkt men det kommer nya tillfällen. Den 14 april är det dags för pedagogiskt forum, träff 4 🙂

 

 

 

Pedagogiskt forum, träff 1

I ett tidigare inlägg har jag berättat om mitt utvecklingsprojekt på den egna skolan. Jag har fått fria händer vad gäller planering av uppdraget och hur jag vill gå till väga. Det som är svårast i arbetet är tiden för sammankomster, i vår lärarvardag har vi tajta scheman, mycket undervisningstid och flera inbokade möten.

Vi är tre förstelärare på skolan och vi har alla var sitt utvecklingsprojekt som skall arbetas med, detta gör att det blir än mer sammankomster att boka in. Vi har gjort som så att vi har planerat in pedagogiska forum för våra projekt under redan inbokade lärarträffar så att det inte skall bli ytterligare möten. Vi kommer även att kunna använda oss av studiedagar och någon gång även utnyttja arbetslagstiden.

Den 2/12 – 14 bjöd jag in mina kollegor till min första träff. Temat för dagen var ”Kollegialt lärande och barnsyn”. Mitt utvecklingsprojekt handlar om lärares förhållningssätt och ledarskap i klassrummet och jag har funderat mycket kring i vilken ände jag ska börja. Jag vill t.ex. inte presentera aktuell forskning i ämnet och sedan försöka få alla att följa ”den rätta vägen”. Jag tänker att jag på något sätt måste börja från början och då få mina kollegor att reflektera över sin barnsyn, sin syn på lärande och sina tankar kring bemötande. Jag tror att starten på arbetet finns i oss själva och utifrån våra egna reflektioner kommer jag sedan att lägga upp arbetet vidare. Syftet med mitt första forum blev därför; att väcka inre tankar om det egna pedagogiska ledarskapet och målet; känna till vad kollegialt lärande innebär samt lägga grunden till ett pedagogiskt ställningstagande.

Jag ville, genom det upplägg som jag gjorde, väcka någon form av reflektion kring olika sätt att se på barn, bemötande och lärande.

Arbetsgången lade jag in i en Prezi, Prezi är en moln-tjänst där du kan skapa presentationer online. Jag startade upp arbetet med att presentera syfte och mål med forumet samt lite kort information om upplägget vidare, jag lyfte tankar om vikten av kollegialt lärande och vi såg sedan en film: ”Lärares professionella lärande och utveckling – Helen Timperley” av Ola Henningsson, som vi sedan kort samtalade om.

Efter filmen styrde jag över till ämnet barnsyn och hur olika vi bemöter barn beroende på vilken barnsyn vi har. Här ville jag nu komma åt varje kollegas egna tankar så jag valde att låta dem flödesskriva (se bild 6-10 i nedanstående Prezi). De fick skriva i ca 5 min/område, vilket resulterade i 3 olika textstycken var. Uppgiften var sedan att stryka under ett ord eller en mening ur varje stycke som man kände lite extra för. Dessa understrykningar fick mina kollegor sedan läsa upp, precis som när eleverna läser stafettläsning, ur ett stycke i taget. Resultatet blev att många viktiga tankar lyftes i rummet, alla hade varit delaktiga i arbetet och förhoppningsvis fått syn på en bit av sitt inre pedagogiska rum.

iPhone Image B20210iPhone Image B20257

Efter ovanstående moment valde jag att utgå från tre påståenden (se bild 11-14 i nedanstående Prezi). Mina kollegor fick diskutera ett påstående i taget, med sin granne. Dessa påståenden hade jag tagit från en artikel om olika slags barnsyn och hur olika vuxna bemöter barn beroende på vilken barnsyn de har. Denna artikel ”Självbilden och pedagogens påverkan” av Eva Johansson, fick sedan var och en läsa i lugn och ro för att sedan i grupper om ca 4 personer diskutera innehållet. Jag hade förberett diskussionsfrågor att utgå ifrån, dessa hittar du här: Gruppdiskussion utifrån artikel. De två sista frågorna är tänkta som underlag inför nästa pedagogiska forum.

iPhone Image B20233

Efter gruppdiskussionerna hade vi en återsamling, jag presenterade kommande forum och ”läxan” inför denna som löd enligt följande; ”Fundera över hur du synliggör din barnsyn i klassrummet, i din undervisning, i ditt ledarskap samt i ditt förhållningssätt då du möter dina elever. Skriv ner ett eller ett par exempel och ta med till nästa tillfälle som är den 13/1.”

Jag hoppas att mina kollegor gick hem med tankar och funderingar över sin egen barnsyn. Är du intresserad av att göra något liknande så är du välkommen att använda mitt upplägg. Träffen tog ganska precis 2 timmar.

Prezi om kollegialt lärande och barnsyn

 

Engelska – betyg, bedömning och nationella prov

Som en del av mitt uppdrag har jag i veckan arrangerat forum för erfarenhetsutbyte inom ämnet/ämnesområdet i kommunen. I tisdags (131126) träffade jag undervisande lärare från åk 1-3, då var det övergripande temat ”Engelska som en naturlig del av skoldagen”. I onsdags träffade jag undervisande lärare i åk 4-6 för att diskutera betyg, bedömning och nationella prov. Ca 27 lärare samlades i mitt klassrum under tisdagen och ca 18 lärare under onsdagen.

Det är ett privilegium att få träffa kollegor från andra skolor för att utbyta erfarenheter och diskutera olika frågor tillsammans. Bara ett axplock av lärare från kommunen men så många olika sätta att tänka. Stora frågor som bedömning och betyg är viktiga att diskutera för att utveckla sin syn på hur jag skall gå vidare i processen.

En summering av träffen är att vi gör väldigt mycket bra saker i Enköpings kommun, vi har engagerade lärare som arbetar för utveckling och lärande. Inför nationella prov är skolorna organiserade så att fler lärare deltar i hela processen samt i rättning och bedömning av prov. Jag kan konstatera att vi fortfarande är osäkra i vissa frågor kring t.ex. bedömning och att vi behöver utveckla vår kompetens kring formativ bedömning. Kanske kan formativ bedömning vara något som ligger i fokus inför kommande träffar! Det finns så många framgångsfaktorer vad gäller formativ bedömning och vi behöver få in ett helhetstänk på lärande och undervisning där eleven blir delaktig i processen.

Under träffen utgick jag från en Prezi.

Jag hoppas att vi kan få in fler träffar och att det kan ske mer kontinuerligt. Det kollegiala lärandet skall vara ett strukturerat och återkommande samarbete och återkoppling skall vara ett centralt inslag. Det är viktigt att vi får igång rutiner i verksamheten för kollegiala samtal så att dessa känns viktiga så att det på lång sikt sker en utveckling.

 

Engelska som en naturlig del av skoldagen

Ett av de uppdrag som vi förstelärare har fått i Enköpings kommun lyder: ”Arrangera forum för erfarenhetsutbyte inom ämnet/ämnesområdet i kommunen” och idag (131126) har jag haft en första ämnesträff inom ramen för uppdraget. Ytterligare en träff är planerad till imorgon.

Jag har valt att arrangera två separata träffar; en för undervisande lärare i åk 1-3 och en för undervisande lärare åk 4-6, detta för att de önskar diskutera kring skilda områden.

Dagens tema var: ”Engelska som en naturlig del av skoldagen”. Jag valde detta tema eftersom det är viktigt att få syn på de ”gratis” möjligheter och tillfällen det finns till engelskundervisning under en skoldag. Jag ville också sprida forskningsresultat vad gäller tidig språkinlärning då skolan skall vila på vetenskaplig grund.

Inför dagen hade jag förberett en Prezi som jag utgick ifrån.

Efter denna presentation hade jag förberett grupper och gruppuppgifter så att erfarenhetsutbyte och praktiska idéer skulle kunna bytas. Det är viktigt att få med sig något konkret tillbaka till sitt eget klassrum, lite nytt som gör att undervisningen får ny fart igen.

Genom att summera de diskussioner som jag hörde och genom att ta del av gruppernas olika presentationer kan jag konstatera att det sker mycket lärande i Enköpings kommuns grundskolor vad gäller engelska. Eleverna i årskurserna 1-3 duschas med engelska under så gott som varje skoldag. Några skolor startar med engelska redan i förskoleklass.

Detta är ett axplock av hur man arbetar i de tidiga skolåren med engelska:
  • rörelsesånger, rim, ramsor
  • hälsningsfraser
  • pratar om vardagsnära ämnen såsom väder, datum osv.
  • benämner färger/klädesplagg på kläder som t.ex. klassvärdar har på sig (vilket gör att klassvärdarna gärna klär sig lite extra färgglatt och med kläder lager på lager)
  • tittar på film
  • skapar materialbank utifrån barnprogram såsom t.ex. Kids English zone där de upprepar färger, siffra/antal, väder, maträtter, känslor m.m.
  • handdockor/fingerdockor
  • big books
  • ”English corner” d.v.s. ett bestämt bord i matsalen där man enbart sitter och pratar engelska
  • leker lekar som t.ex. ”Simon says”


Några förslag på länkar gavs också:

Sparklebox – En sida där du kan hitta många klassiska sagor samt kan klippa ut sagofigurer att plasta in för dramatiseringar.

Storyjumper – En sida där du kan skapa egna böcker men även läsa böcker som andra har skapat.

Till sist kommer här också några tips på bra litteratur för dig som vill läsa mer:
  • Allström, Maria; Estling Vannestål, Maria; Feldmanis, Sheila (2010) Engelska för yngre åldrar, Studentlitteratur AB
  • Carlegård, Lotta Att lära in engelska ute, Naturskoleföreningen
  • Estling Vannestål, Maria (2009) Lära engelska på internet, Studentlitteratur AB
  • Sandström, Karyn (2011) Kidworthy Works, Studentlitteratur