”Rephrase” med åk 6

”I muntliga och skriftliga framställningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt och begripligt med fraser och meningar. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra enstaka enkla förbättringar av egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och begripligt med ord, fraser och meningar. Dessutom kan eleven välja och använda sig av någon strategi som löser problem i och förbättrar interaktionen.”  (Skolverket 2011)

Med eleverna i åk 6 har jag under en tid fokuserat på den sista meningen i ovanstående citat, i ämnet engelska, men helheten behöver ses för att få ett sammanhang. Konsten för oss lärare är att göra kunskapskraven begripliga för eleverna samt lära dem de små detaljerna som hjälper dem i sitt lärande. För att kunna använda sig av någon strategi eller som krävs för C-nivå; några olika strategier, måste eleverna först och främst förstå vad en strategi är men sedan även bli presenterade olika slags strategier för att träna på dessa.

I syftestexten för ämnet ser vi att strategier nämns då dessa ses som en form av hjälpmedel ”Eleverna ska ges förutsättningar för att kunna använda olika hjälpmedel för lärande, förståelse, skapande och kommunikation” (Skolverket 2011). Även följande formulering syftar på strategier; ”Undervisningen ska dessutom bidra till att eleverna utvecklar språklig medvetenhet och kunskaper om hur man lär sig språk i och utanför undervisningen” (Skolverket 2011).

Med fokus på elevernas förmåga att samtala och tala har jag lyft strategin att omformulera (rephrase) under en tid då jag ser att eleverna gärna flikar in svenska ord när ordförrådet brister. I våra ”Walk and Talk” har jag märkt att orden inte räcker till; en elev ville t.ex. berätta om att den varit utomlands men kunde inte förklara hur, då ordet abroad inte fanns i elevens register och denne visste heller inte hur den skulle komma runt detta.

Vi har gjort olika övningar både i grupp och enskilt, inget avancerat utan jag har t.ex. skrivit ett ord på tavlan och eleverna har fått beskriva ordet med andra ord än det givna. Eleverna har också suttit i grupper och samtalat om olika givna områden, det har varit absolut förbjudet att flika in svenska ord istället skall omformuleringar göras. Annat som skulle kunna göras är att skapa kort med olika ord som eleverna sedan får dra, ett i taget, för att beskriva detta med andra ord.

Exempel på elevernas omformuleringar:

Christmas tree – It is a tree that you bring in to your house and decorate

Abroad – you travel to another country, you can go by plane or train or maybe by boat

Tag – it is a game that you can play together in a big group. One person is the ”taker” and this person must take another person who then becomes the new ”taker”.

Jag har märkt att genom att medvetandegöra eleverna och påvisa att omformulering är en strategi som de måste ta till i sina texter och i sitt tal, har deras ambitionsnivå höjts och de ser plötsligt språket som en ny utmaning.

Till dig som vill läsa mer om Strategier i engelska och moderna språk rekommenderar jag Skolverkets publikation med samma namn.

 

 

Skönlitteratur och film I

Förra läsåret läste vi ”Godnatt Mister Tom” av Michelle Magorian. Boken handlar om Willie, nästan nio år, som placeras hos Thomas Oakley i byn Weirwold, under andra världskriget.

Boken fängslade eleverna och dom tyckte att den var mycket bra. Nu har vi återtagit ”kontakten” med Willie och Mister Tom genom att se filmen under engelsklektionen (årskurs 5). Vi kommer att göra reflektioner utifrån boken samt jämförelser mellan boken och filmen. Vi ser filmen otextad eftersom eleverna redan har fått förkunskaper genom att de har hört den på svenska.

Förr fanns filmen finns på youtube uppdelad i 3 avsnitt á ca 30 min men numera finns inte dessa kvar. Istället kan du själv dela upp filmen på tre tillfällen vilket blir lagom uppdelning. Vi ser ett avsnitt/lektion så att det finns tid för inledande och avslutande samtal. Efter varje avsnitt får eleverna en läxa som läggs ut på klassens blogg. Här kan du se hur det ser ut på bloggen efter första avsnittet.

Våra reflektioner kommer vi att skriva ner i ”My Journal”.

My Journal, lektion 2

Dags att börja skriva lite mer i böckerna! Så här löd uppdraget:

Task 2

Choose 3 categories to include on the first page of your journal. Write as much information as you can.

3 things that you enjoy doing

3 people that are important to you

3 places that you’ve been to/would like to go to

3 things you did last weekend

3 things you own which are important to you

3 items of clothing that you like – what is their “history”?

3 films/books/TV programmes that you like, and why you like them.

Som stöd i sin skrivning har eleverna tagit lexikon till hjälp och frågat vid behov. Här kommer lite bilder tagna under skrivandets gång:

Foto: Cecilia Bergentz

Finskrivning

Hur tränar man finskrivning på ett lustfyllt sätt med elever i åk 6, jo, man leker skola såklart!

Jag behövde verkligen lägga in ett grundläggande pass i finskrivning. Men efter 5 år i grundskolan så kan det ju bli en del funderingar bland eleverna om de ska börja spåra, följa linjer, tänka på att lilla t ska ända upp i tak, g ska ner i källaren osv. det blir ganska fånigt. Så jag gick på linjen att låta det fåniga och skämmiga bli till en lek.

Eleverna kom in i klassrummet, vi gick igenom dagen och följde de vanliga morgonrutinerna. När det var dags för svenska så inledde jag med att idag ska vi leka skola … storögda tittade eleverna på mig men när jag började prata om hur det var när de gick i 1:an och vi tog en promenad längs ”memory lane” så fångade jag deras intresse och sedan var vi igång. De var med på noterna när jag började gå igenom grundläggande bokstavsskrivning på samma sätt som när de gick i åk 1.

De fick sedan tre olika övningar: skriva alfabetet två gånger, skriva ”jag ska lära mig att skriva snyggare!” 3-4 ggr samt slutprovet som var att skriva ett brev till fröken. Allt på lek men med fokus på att träna handstilen, att leka in kunskap fungerar även i åk 6 och det var härligt att se.

Fina brev till fröken 🙂

 

Guldstjärna till alla duktiga elever hör till såklart!

TIPS: jag hittade en väldigt bra sida på nätet där du kan skriva ut linjerade papper, du kan även skriva in egna ord, meningar eller enbart bokstäver. Sidan hittar du här!

Föräldrarna fick pröva på barnens idrott i skolan

Vårt projekt ”Mer Energi I Hummelsta”, även kallat MEIH-projektet, uppmärksammas av lokaltidningen då vi har prova-på-kväll för föräldrar och andra intresserade.

– Okej, dags att köra i gång. Vi brukar säga minst tio varv.Runt väggarna i Hummelstahallen suckas och skrattas det lite åt aktivitetsledaren Richard Engströms välkomstord.I kväll har nämligen föräldrarna kommit hit för att testa det som deras barn gör varje dag, har ett pulshöjande aktivitetspass.

Källa: Föräldrarna fick pröva på barnens idrott i skolan

Nyheter24, kampanj #timmar

Jag arbetar på Hummelstaskolan i Enköping och i ett tidigare inlägg har jag berättat om det projekt som vi driver på skolan; Mer Energi I Hummelsta.

Nyheter24 har startat en kampanj som de kallar för #1000timmar med syfte att dubbla skolidrotten till just 1000 timmar. Kampanjen pågår under två veckor och under #1000timmar finns bl.a. många intressanta reportage och intervjuer.

Idag går det att läsa ett reportage som är skrivet av vår idrottslärare och projektledare Mattias Hertz samt projektets aktivitetsledare Richard Engström; Idrottslärare: ”Vi har redan testat – alla barn behöver #1000timmar”.

Jag samlar relaterade artiklar, reportage, aktuell forskning m.m. i pearltrees, om du är intresserad av att läsa mer om sambandet mellan rörelse och inlärning.

Sociala medier och lärande

Jag har läst en kurs på Umeå universitet som heter ”Digital kompetens och lärande 1”. Under kursens gång har jag bl.a. kommit i kontakt med intressant kurslitteratur och nya webbaserade program som t.ex olika lärresurser.

En av uppgifterna i kursen vara att fördjupa sig inom området sociala medier och lärande. Syftet med uppgiften var att få kunskap om sociala aspekter av IT och skola i dagens och morgondagens samhälle och kunna diskutera lärande i sociala medier. Detta gjorde att jag var tvungen att se IT och skola ur ett bredare perspektiv och inte endast ur ett kunskaps-perspektiv, även om sociala aspekter påverkar kunskapsinhämtningen.

Jag använder mig av både webben och sociala medier i min undervisning och i uppgiften gav jag exempel utifrån mitt och mina elevers eget arbete med klassens blogg. Jag anser att webben är en mycket bra plats för lärande då eleverna ser att det skapar mening, det är dessutom en plats där elever ägnar väldigt mycket tid av sin fritid.

Jag tänker att jag kan dela uppgiften här på bloggen, då blir kursen för mig en värdeskapande aktivitet vilket jag alltid tjatar om att mina lektioner skall vara för mina elever.

I mitt klassrum vill jag integrera webben och sociala medier i undervisningen, bl.a. för att skapa variation och hitta meningsskapande aktiviteter men också för att jag är ålagd att göra så utifrån styrdokument. Jag tänker att bloggens funktion kan kopplas samman med det som Georg Siemens diskuterar då han säger att människor är i behov av olika nätverk där vi kan kommunicera, dela med oss och känna meningsfullhet (Siemens 2006, s.4).

I november 2012 startade jag upp en klassblogg, denna har jag och klassen arbetat med kontinuerligt sedan dess. Vi lär oss hela tiden nya saker tillsammans då vi vill utveckla bloggen och inte enbart lägga in skrivna inlägg utan också filmklipp, foton osv. Detta kräver kunskap inom många olika områden såsom bl.a. bloggdesign och programmering, filmning, fotografering, redigering, skriva manus, hur man länkar, bäddar in, installerar, söker information och är källkritisk. Till bloggen hör numera även ett Instagramkonto som komplement då vi inte alltid hinner dokumentera och publicera det som vi gör.

Syftet med bloggen är att föräldrar, elever och andra lärare ska kunna läsa om våra dagar i skolan och följa de arbeten vi gör. Det är ett sätt för föräldrar att på ett enkelt sätt ta del av vad vi gör i skolan samtidigt som den används som ett läromedel/verktyg för eleverna. Det har mer och mer blivit elevernas arbetsyta istället för min arbetsyta och vi diskuterar ofta vilka inlägg vi ska publicera, nya kategorier osv. Vi har ganska nyligen också skapat en underblogg till bloggen där vi enbart publicerar sagor, dikter och noveller. Tanken är att denna ”sagoblogg” ska användas av de andra klasserna på skolan i deras arbete med läsning.

Utöver de kunskapsområden som jag beskrev ovan ”/…så bearbetar vi flera delar ur den nya samlade läroplanen bl.a. att formulera sig i skrift, att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang samt att söka information från olika källor och värdera dessa. Med hjälp av bloggen får eleverna också träna på att bearbeta texter och bilder som ska läggas ut på nätet, de får lära sig vett och etikett och att kritiskt granska information som de hittar på nätet. De får dessutom lära sig om vilka lagar som gäller angående upphovsrätt” (Om oss 2014, hämtat från http://arbetsgladje.blogg.se/category/om-oss.html 141029).

Citatet ovan är hämtat från bloggens om-sida där vi bl.a. beskriver syfte, mottagare, pedagogisk koppling, upphovsrätt samt vad vi vill lära oss genom att ha en blogg. Jag anser att det är oerhört viktigt att som lärare ha detta klart för sig innan man upprättar en blogg så att bloggen får rätt fokus. Som lärare måste jag ha ett sådant förhållningssätt i arbetet med bloggen att det genomsyrar den netikett som jag vill att eleverna skall använda, vilket sedan i sin tur smittar av sig på eleverna. Det krävs även undervisning i ämnet men en lärare som inte vet hur hon eller han skall förhålla sig på nätet, kan ha svårt att delge detta till eleverna.

På tal om sociala aspekter av IT vill jag även lyfta att arbetet med en blogg skapar gruppsamhörighet och kan vara en del i skolans värdegrundsarbete. Många arbetsområden kan vi koppla samman med läroplanens kapitel 1 och 2; ”Skolans värdegrund och uppdrag” samt ”Övergripande mål och riktlinjer”. Bloggen är ett verktyg att samlas kring och varje inlägg värdesätts av kamrater och av omgivningen vilket i sin tur stärker individen, men även gruppen. På bloggen finns även plats för länkar där jag kan tipsa om webbsidor att besöka på fritiden. Det förhållningssätt som jag lär ut i skolan kring hur man skall vara på webben tror jag gynnar elevernas vistelse på webben även under deras fritid.

I kurslitteraturen kunde jag läsa om skillnaden mellan vem eleven är i klassrummet och vem eleven utger sig för att vara på nätet, vilket var väldigt intressant, och tänker att detta är ett tema att arbeta med i klassrummet (Harvey, 2008). Det får även mig att reflektera över vem jag själv utger mig för att vara genom olika profilbilder, korta presentationer osv. Är det rätt beskrivning av mig eller är det en person jag önskar vara? Det är jättespännande frågeställningar att diskutera tillsammans med eleverna. Det gäller också vilken bild vi skapar av oss genom bloggen, där hamnar de bästa bitarna och vi utger oss för att vara en väldigt harmonisk klass, men såklart har vi också våra sämre dagar.

Forskning har visat att känslan av anonymitet skapar större utrymme för diskussioner (Harvey, 2008). Nu är inte bloggen ett ställe där eleverna är anonyma men jag tror att känslan av att inte riktigt veta vem som läser våra inlägg får eleverna att, på ett positivt sätt, tänka till en extra gång innan de publicerar något.

Enligt Siemens rör människan sig i två världar; en fysisk värld och en virtuell. Det mesta som vi idag kan göra fysiskt kan vi också göra virtuellt t.ex. handla, driva företag, samarbeta, dela idéer och kommunicera. Skillnaden är att vi i den fysiska världen vet hur vi ska agera, där kan vi använda alla våra sinnen, medan vi i den virtuella världen fortfarande lär oss de sociala spelreglerna. Dock säger han att vi snart felfritt kan röra oss i båda världar samtidigt (Siemens 2006, s.77f).

En negativ effekt av att använda sig av sociala medier i arbetet tillsammans med elever kan vara att eleverna alltid har tillgång till detta, dagen tar inte slut som skoldagen gör och det finns inga tydliga gränser för när man får vistas där eller inte. Här måsta man sätta gränsen själv som lärare och inte svara på inlägg, uppdatera sidor osv efter skoldagens slut om man nu vill ha ett privatliv också. Å andra sidan får du som lärare stor behållning av att få en inblick i elevernas fritid då du kan koppla din undervisning till denna och som lärare väljer du naturligtvis vad du vill dela med dina elever eller inte. Något som jag däremot är noga med är att jag inte diskuterar vad de har lagt upp eller skrivit på nätet på sin fritid i klassen då jag tycker att det blir för privat för dem. I min undervisning kan jag däremot lägga in sådant som jag vill poängtera vad gäller t.ex. netikett eller liknande, som jag har sett eller upplevt utifrån elevernas inlägg. I diskussionen om anonymitet, i texten ”Online learners´ identities”, nämner Harvey att relationen mellan lärare – elev och elev – elev kan bli starkare via webben än i det traditionella klassrummet. Jag håller med Harvey då samtalen online blir direkt till eleven, i klassrummet pratar vi många gånger till hela gruppen på en gång (Harvey 2008).

Sammanfattning

Ovan har jag beskrivit hur jag tillsammans med mina elever använder webben och sociala medier i form av en blogg. Jag har beskrivit syftet med hur vi arbetar samt diskuterat kring fördelar och nackdelar med arbetet samt kopplat mina diskussioner till aktuellt kurslitteratur.

Att vistas på nätet är en del av våra barns vardag och jag tror att fler och fler utbildningar, diskussionsforum och sociala kontakter kommer att skapas via webben i framtiden, redan idag är det ett sätt att umgås. Ju mer vi tar upp ämnet i skolorna desto mer vana blir eleverna att handskas med webben, det är egentligen samma sak som vi har gjort tidigare i uppfostran och utbildning då vi lärt våra barn/elever hur de ska agera mot varandra.

Referenser

Litteratur

Harvey, L. K. (2008). Online learners´ identities i D. G. Harper, Education for a Digital World (ss. 462-466). Vancouver: BCcampus and Commonwealth of Learning. (Hämtat från http://www.kiwanja.net/miscellaneous/Education-For-a-Digital-World-Collaborative-Book-(Full).pdf)

Siemens, G. (2006). Knowing Knowledge. (hämtat från: http://www.elearnspace.org/KnowingKnowledge_LowRes.pdf)

Skolverket (2011) (hämtat från: http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan)

Sidor från Internet

Fyrfemmans blogg http://fyrfemmansc.blogg.se/

Klass 5-6C http://arbetsgladje.blogg.se/

Om oss (2014) http://arbetsgladje.blogg.se/2014/september/om-oss-och-var-blogg.html

 

Att lära elever att lära

Många gånger tar vi för givet att elever kan! Vi sätter dem i stora grupparbeten utan att lära dem hur ett grupparbete egentligen går till, vilka roller och ansvar som behöver fördelas osv.

Vi förutsätter att de ska ha uthållighet, att de ska lära in nya ord, att de ska ta till sig texter och svara på frågor – många gånger utan att ha gett dem strategier för detta.

Vi tar för givet att eleverna ska lära sig utan att ha lärt dem att lära. Vilken lärare ska ansvara för detta? Tar mentorn tag i det? Svenskläraren? NO-läraren? Musikläraren? Slöjdläraren? Språkläraren? SO-läraren? Idrottsläraren? Eller vem?

Inför mina lektioner i engelska har jag tagit upp GRIT med eleverna, vad som kännetecknar en god språkinlärare, samt studieteknik men jag tänker att lektioner av det här slaget måste in i alla ämnen så att eleverna lära sig att lära.

Jag tror att det är viktigt att diskutera med eleverna kring ovanstående områden. Vi kan inte bara förvänta oss att de ska kunna. Nedan kommer några exempel på filmklipp och dok. som jag har använt.

 

GRIT handlar om en människas uthållighet och passion att nå långsiktiga mål, jag har gjort ett tidigare inlägg om detta som du hittar här. Ämnet är riktigt intressant att diskutera med eleverna.

Punkterna i dokumentet ”En framgångsrik språkinlärare” har jag gått igenom en i taget och vi har diskuterat vad dessa egentligen innebär. Detta gjorde jag som en uppstart på terminens engelsklektioner då vi skulle starta upp med lässtrategier. Jag har tagit dem från publikationen ”Om strategier i engelska och moderna språk” skriven av Lena Börjesson vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet och utgiven av Skolverket där även publikationen finns att ladda hem.

På klassbloggen har jag just skapat en sida om heter ”Studieteknik” där eleverna kan gå in och få idéer till olika vägar att lära. Än så länge finns endast tips på hur man kan lära in nya ord på andra språk men jag kommer lägga in fler inlägg successivt.