Sambedömning av NP i engelska åk 6

Förra året gjorde kommunen ett försök i att rätta de nationella proven i matematik centralt. Lärare från kommunens alla skolor träffades och rättade tillsammans. Detta föll ut väl och upplevdes som mycket positivt vilket har lett till att alla årets NP har rättats centralt.

Förberedelser

Jag deltog under rättningarna av NP i engelska för åk 6. Inför rättningsdagarna hade jag fördelat de olika delarna mellan oss så att alla i förväg skulle kunna läsa in sig på respektive rättningsmall. Var och en skulle även i förväg ha sorterat delproven klassvis samt kopierat och namnat alla kopieringsunderlagen 1,2 och 3 ur; Bedömningsanvisningar s. 47-49. Resultatet av delprov A, som rättats av lärarna själva ute på respektive skola, skulle även vara ifyllt i mallarna. Information skickades ut till lärarna ca en vecka innan rättningsdagarna.

Fördelningen av prov såg ut enligt följande:

Del B1a – 1 person, B1b – 3 personer, B1c – 2 personer

Del B2a – 2 personer, B2b – 2 personer

Del C – 4 personer

Tanken kring ovanstående indelning var att få undan B-delarna under dag 1 så att alla sedan kunde ägna tid åt texterna. Lokaler, luncher, kaffe osv. bokades av andra. Jag höll enbart i organisationen av själva rättningen. Vi höll till i kommunhusets lokaler.

Genomförande

Vi var fjorton lärare under dag 1 och tretton under dag 2 som satt med rättningar samt två administratörer som bokförde alla resultat. I Enköpings kommun har vi 12 kommunala grundskolor, 11 av dessa har åk 6, och vi hade ca 370 prov att rätta och bedöma. Lärare från alla skolor var representerade under rättningsdagarna, Skolor med fler klasser skickade 2 personer och övriga skickade 1 person.

För att säkerställa tolkningen av bedömningskriterierna började alla med att diskutera dessa samt göra 2-3 rättningar tillsammans. Vid minsta osäkerhet diskuterades alltid elevsvaren i kollegiet.

Jag var med och bedömde texter, till en början var vi fyra personer men allteftersom B-delarna blev klara växte vår grupp. Dag 2 bedömdes enbart texter. Vi startade vårt bedömningsarbete genom att läsa en text/par, vi gjorde en bedömning utifrån bedömningsstödet och efter detta bytte vi text med varandra för att få ett andra utlåtande. Efter ett antal bedömningar på detta sätt och efter flera ”nötanden och stötanden” av kriterierna övergick vi till att bedöma texter två och två. Om frågeställningar uppstod lyfte vi dessa tillsammans med övriga.

wp-1463317697590.jpg

Till en början var vi 4 personer som bedömde texter . De olika klassernas texter ligger på kö på golvet.

När vår grupp växte ”skolade” vi in de som tillkom i arbetet på liknande sätt som när vi startade på morgonen. När vi bedömde texter dag 2 satt alla lärare tillsammans kring ett ovalt bord så att vi lätt kunde diskutera med varandra. Vid stor osäkerhet gick texten laget runt och vid mindre osäkerhet lästes den av ett par lärare. Till varje text bifogade vi korta kommentarer utifrån bedömningsstöden så att elever och lärare skulle veta på vilka grunder delprovsbetyget var satt. När en hel klass var bedömd lämnade vi proven vidare till våra administratörer som bokförde alla resultat.

Ingen rättade sina egna elevers texter.

Utvärdering

Det är sagt att en enkät skall komma och denna skall besvaras av alla som deltagit, så länge kan jag bara göra en egen reflektion kring organisationen av rättningsdagarna och utfallet av dessa. I tid räknat så la vi ner ca 432 arbetstimmar på rättningen vilket genererar ca 1,1 h/prov. Tiden var precis, hade vi varit färre personer eller haft kortare tid så hade vi inte hunnit. Inom tidsramen hann vi diskutera elevsvaren och tolka dessa samt läsa texterna grundligt. Många av oss såg rättningstillfället som ett lärtillfälle då våra erfarenheter av att rätta nationella prov varierade. Positivt var att alla i förväg fått veta vilket delprov de skulle komma att bedöma, alla kom förberedda och hade följt informationen som gått ut.

Jag är lite osäker på hur lärare väljs ut till dessa rättningsdagar men viktigt är såklart att alla är behöriga i det aktuella ämnet, att de är vana att bedöma texter samt gärna har erfarenhet av genomförande av NP. Själv tycker jag att det är lättare att bedöma proven då jag har varit med under själva genomförandet, då vet jag vilka instruktioner som har getts, hur tiden har sett ut – om den har varit knapp eller riklig osv. men andra tycker inte att detta påverkar förmågan att bedöma proven.

Har du erfarenhet av sambedömning av NP så dela gärna med dig i kommentarsfältet av sådant som du tycker har fungerat bra. Jag kände mig riktigt nöjd när jag lämnade rättningslokalen den andra dagen och jag känner att eleverna fick rättvisa bedömningar av lärare som hade samsyn i sin rättning, dock finns det ingenting som säger att vi inte kan göra det ännu bättre nästa år. En tanke som jag har är att det bör arrangeras en träff innan rättningsdagarna då de som skall rätta träffas och går igenom bedömningskriterier, exempeltexter och organiseringen av dagarna. Eventuellt bör det också ges fler tillfällen under året att göra sambedömningar, inte enbart på de egna skolorna utan även mellan dessa.

 

Annonser

Pedagogiskt forum, träff 4

Efter att ha startat upp mitt arbete ”Lärares förhållningssätt och ledarskap i klassrummet” med fokus på vår barnsyn har vi nu tagit en avstickare och fördjupar oss i kollegiala observationer. I och med att mina kollegor skulle ge varandra var sitt uppdrag kunde jag styra in på denna del av det kollegiala lärandet.

Kollegialt lärande

Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av professionsutveckling där kollegor genom strukturerat arbete tillägnar sig kunskaper i den dagliga praktiken.

(Skolverket 2013)

Det finns många olika metoder vad gäller kollegialt lärande bl.a. learning study, kollegial handledning, lesson study, klassrumsobservationer och forskningscirklar.

Tanken med kollegialt lärande är att deltagarna skall träna på att på ett systematiskt sätt ge varandra återkoppling på utförda uppgifter, gärna uppgifter som man har samplanerat eller kommit överens om i tidigare.

Helen Timperley är ett hett namn då diskussioner förs kring kollegialt lärande och professionsutveckling, Timperley ser lärandet som en ständigt pågående cyklisk process. Denna förklaras närmare i filmen nedan.

 

Kollegiala observationer

Kollegiala observationer är som sagts tidigare alltså en del av det kollegiala lärandet. Metoden benämns även lektionsobservation, klassrumsbedömning och klassrumsobservation men det finns säkert fler benämningar ändå.

Syfte

Syftet med kollegiala observationer är bl.a. följande:

  • ge underlag för bedömning av kvalitet i undervisningen
  • användas som underlag för utveckling av undervisning och lärande
  • leda till att ändra vanor
  • ge direkt information om vad som faktiskt sker i klassrummet
  • samla ”critical moments” – ”viktiga moment”
  • driva den pedagogiska utvecklingen vidare
  • synliggöra något specifikt i undervisningen
  • få syn på vad som främjar elevernas lärande

Framgångsfaktorer för bättre skolresultat

Faktiska framgångsfaktorer för just kollegiala observationer är svåra att hitta i forskningen, däremot finns starka bevis för att kollegialt lärande är framgångsrikt för bättre skolresultat och eftersom kollegiala observationer är en del av detta lärande kan vi dra slutsatsen att de är framgångsrika.

Det som är framgångsrikt är främst när lärare lär i samspel med varandra samt inspireras och kritiskt granskas av kollegor. Även när kollegor analyserar och utvärderar sin undervisning och för kollegiala samtal med fokus på utveckling är en stark framgångsfaktor.

Att sitta och reflektera i sin ensamhet är inte alls en framgångsfaktor och jag vill hänvisa till skolverket som har lagt ut ett intressant inlägg om detta här (Skolverket, Vanja Lozic, 2014). Citatet nedan kommer därifrån:

Ett kritiskt förhållningssätt och att utmana sig själv och andra måste vara ett grundläggande element i reflektionsprocessen. Detta förutsätter att lärarkollegiet öppnar sin verksamhet för utomståendes insyn och granskning och ett utökat samarbete med andra institutioner.

Utmaningar

Det finns flera utmaningar med kollegiala observationer men främst är det att bli ”synad” som är den största utmaningen, men även observatörens roll och att överge gamla vanor ligger i topp på listan av utmaningar.

Observatörens roll

Inte bara att bli observerad är en utmaning utan även att vara den som observerar. Den roll som observatören tar är avgörande för situationen och följande är bl.a. observatörens roll:

  • Samla ihop ett frågebatteri av frågor som kan generaliseras och behandlas i en diskussion med övriga pedagoger på skolan.
  • Ge feedback
  • Anteckna ”critical moments”

Exempel på frågor som kan generaliseras är t.ex.

  1. Hur arbetar läraren med motivation och väcker nyfikenhet?
  2. Hur vet läraren att eleverna verkligen förstår?
  3. Hur strukturerar läraren talordningen och ger alla elever talutrymme?
  4. Hur strukturerar läraren grupparbeten?

Frågeställningar

Inför observationstillfället är det viktigt att vara säker på vad som skall observeras, vilken form av dokumentation som skall användas samt hur iakttagaren/observatören skall förhålla sig (Malmö Högskola).

En observation kan vara antingen strukturerad eller ostrukturerad och vilken form man väljer är upp till aktörerna. Skillnaden mellan dessa två former är att den strukturerade formen följer tydliga observationsscheman med kriterier där det framgår vad som skall observeras medan den ostrukturerade formen är när iakttagaren för fria anteckningar utifrån vad denne ser i observationssituationen.

Observationsscheman

Det finns flera olika observationsscheman att hitta bl.a. har Skolinspektionen en mall som de använder i samband med sina kvalitetsgranskningar men jag har även hittat andra mallar som kan vara till underlag vid observationer. Jag har samlat allt material av intresse i en pärla i pearltrees och den är såklart öppen att besöka.

Uppdrag, pedagogiskt forum 4

Under pedagogiskt forum 4 fick mina kollegor först en sammanfattning av vad kollegiala observationer kan innebära liknande denna text men i berättande form med stöd av en Prezi. Sedan fick de i uppgift att planera för nya observationer där både observatör och den som skall komma att bli observerad vet vad som är centralt i observationen. De fick även i uppgift att skapa en strukturerad mall att utgå ifrån då de skall göra kommande observationer. Till sin hjälp fick de skolinspektionens observationsschema, en lärandeplan samt åhörarkopior av en PowerPoint där lärandeplanen förklaras.

Den 19 maj skall vi träffas för pedagogiskt forum 5 och då skall alla kollegiala observationer vara gjorda.

Referenser

Hulten, C. (2013) Klassrumsobservationer som metod för ett ökat kollegialt lärande. Malmö Högskola

Kvartssamtal.se, verksamhetsbesök 1-5

Observation av lärandesituationer, Malmö Högskola

Skolinspektionen.se, observationer i granskning av undervisning

Skolverket (2013) Forskning för klassrummet

Skolverket (2014) Reflektion i ensamhet inte effektivt för skolutveckling.

Thornberg, F. (2015) Kompetens i klassrumsbedömning. Högskolan i halmstad

 

 

 

 

 

Pedagogiskt forum, träff 3

Pedagogiskt forum, det tredje i ordningen, hölls den 3 mars. Mitt i perioden av sjukdomar med hög frånvaro och dessutom en missuppfattning vad gällde tiden, träffades vi trots allt i mitt klassrum.

P.g.a. omständigheter kunde jag bara närvara så pass länge att jag hann inleda och sätta mina kollegor i arbete men precis som med lärarlösa lektioner blev arbetet inte så bra utan en tydlig ledare.

Syfte och mål med tillfälle 3

För mig är det viktigt att det finns ett klart syfte och ett klart mål med varje tillfälle och inför detta tillfället hade jag formulerat följande:

Syfte: Följa upp de olika ”uppdragen” som bestämdes vid föregående tillfälle samt få ett tillfälle till att boka in kollegiala observationer.

Mål: efter aktuellt tillfälle skall var och en ha bokat in ett besök hos en kollega samt ha ett besök inbokat hos sig själv.

Innehåll

Mina kollegor fick i uppgift att följa tre olika steg under passet:

Steg 1 – en uppföljning från föregående tillfälle då de fick följande uppgift: ”Ge varandra ett uppdrag, utifrån det som ni har diskuterat, att göra el. tänka extra mycket på tills ni ses nästa gång. Det kan t.ex. vara något som ni efter dagens diskussioner har förstått att ni behöver visa tydligare, eller något som ni fram tills nu, trott er visa men som ni nu inser att ni inte har synliggjort alls.”

De fick utifrån detta uppdrag diskutera följande:

  • Hur gick det rent allmänt?
  • Hur arbetade du med ditt uppdrag konkret?
  • Har du haft uppdraget i fokus hela tiden sedan sist (och inte bara aktivt de första dagarna efter förra tillfället)?
  • Har du fått någon respons av andra t.ex. av dina elever? D.v.s. har ditt uppdrag varit en sådan stor förändring hos dig att det har synts utifrån?
  • Upplever du, genom det du har gjort sedan sist, någon förändring; 1) på omgivningen 2) hos dig själv?
  • Har du gjort några andra reflektioner under perioden som du vill delge övriga (som är kopplat till det uppdrag du fick)?

Steg 2 – en gemensam utvärdering av tillfälle 1-3 där de fick utgå från följande frågor:

  1. Gör en kort sammanfattning av de tillfällen som vi har haft hittills och de diskussioner som ni har haft i gruppen. Fundera t.ex. över följande:
  2. Har ni haft djupa diskussioner eller mer ytliga?
  3. Vad har diskussionerna givit gruppen, dig som person, dig som pedagog?
  4. Har diskussionerna fått dig att tänka vidare på förhållningssätt och barnsyn i ditt dagliga arbete eller är det bara något du tänker på vid våra träffar?
  5. Annat som ni i gruppen vill lyfta fram.

Steg 3 – planering av kollegiala observationer utifrån följande givna punkter:

  • Innan ni avslutar skall ni boka in klassrumsbesök hos varandra. Alla skall bli observerade av en kollega och alla skall observera en kollega, organisera era besök utifrån detta. Avsätt gärna tid till återkoppling efteråt om det går (mer tid kommer att ges vid nästa pedagogiska forum, datum är inte planerat ännu). OBS; Observera inte samma person som ni blir observerad av.
  • Om någon i er grupp fattas planera ändå in vem som skall observera vem. Ni ansvarar för att personen i fråga blir informerad om de olika besöken samt tar kontakt för att bestämma fokusområde med denna.
  • Bestäm ett tydligt och konkret fokusområde som ni vill att er besökare skall observera. Detta skall vara kopplat till era diskussioner i gruppen samt helst också till det uppdrag som ni fick av era kollegor inför tillfälle 3.

Summering

Planeringen av tillfälle 3 ser nog bättre ut än vad själva genomförandet blev. Det är sårbart när många är borta, de diskussioner som man påbörjat i grupperna stannar av och man måste ibland förklara för dem som missat ett tillfälle vad som sagts sedan sist.

Nåja, ibland blir inte saker och ting så som man har tänkt men det kommer nya tillfällen. Den 14 april är det dags för pedagogiskt forum, träff 4 🙂

 

 

 

Pedagogiskt forum, träff 1

I ett tidigare inlägg har jag berättat om mitt utvecklingsprojekt på den egna skolan. Jag har fått fria händer vad gäller planering av uppdraget och hur jag vill gå till väga. Det som är svårast i arbetet är tiden för sammankomster, i vår lärarvardag har vi tajta scheman, mycket undervisningstid och flera inbokade möten.

Vi är tre förstelärare på skolan och vi har alla var sitt utvecklingsprojekt som skall arbetas med, detta gör att det blir än mer sammankomster att boka in. Vi har gjort som så att vi har planerat in pedagogiska forum för våra projekt under redan inbokade lärarträffar så att det inte skall bli ytterligare möten. Vi kommer även att kunna använda oss av studiedagar och någon gång även utnyttja arbetslagstiden.

Den 2/12 – 14 bjöd jag in mina kollegor till min första träff. Temat för dagen var ”Kollegialt lärande och barnsyn”. Mitt utvecklingsprojekt handlar om lärares förhållningssätt och ledarskap i klassrummet och jag har funderat mycket kring i vilken ände jag ska börja. Jag vill t.ex. inte presentera aktuell forskning i ämnet och sedan försöka få alla att följa ”den rätta vägen”. Jag tänker att jag på något sätt måste börja från början och då få mina kollegor att reflektera över sin barnsyn, sin syn på lärande och sina tankar kring bemötande. Jag tror att starten på arbetet finns i oss själva och utifrån våra egna reflektioner kommer jag sedan att lägga upp arbetet vidare. Syftet med mitt första forum blev därför; att väcka inre tankar om det egna pedagogiska ledarskapet och målet; känna till vad kollegialt lärande innebär samt lägga grunden till ett pedagogiskt ställningstagande.

Jag ville, genom det upplägg som jag gjorde, väcka någon form av reflektion kring olika sätt att se på barn, bemötande och lärande.

Arbetsgången lade jag in i en Prezi, Prezi är en moln-tjänst där du kan skapa presentationer online. Jag startade upp arbetet med att presentera syfte och mål med forumet samt lite kort information om upplägget vidare, jag lyfte tankar om vikten av kollegialt lärande och vi såg sedan en film: ”Lärares professionella lärande och utveckling – Helen Timperley” av Ola Henningsson, som vi sedan kort samtalade om.

Efter filmen styrde jag över till ämnet barnsyn och hur olika vi bemöter barn beroende på vilken barnsyn vi har. Här ville jag nu komma åt varje kollegas egna tankar så jag valde att låta dem flödesskriva (se bild 6-10 i nedanstående Prezi). De fick skriva i ca 5 min/område, vilket resulterade i 3 olika textstycken var. Uppgiften var sedan att stryka under ett ord eller en mening ur varje stycke som man kände lite extra för. Dessa understrykningar fick mina kollegor sedan läsa upp, precis som när eleverna läser stafettläsning, ur ett stycke i taget. Resultatet blev att många viktiga tankar lyftes i rummet, alla hade varit delaktiga i arbetet och förhoppningsvis fått syn på en bit av sitt inre pedagogiska rum.

iPhone Image B20210iPhone Image B20257

Efter ovanstående moment valde jag att utgå från tre påståenden (se bild 11-14 i nedanstående Prezi). Mina kollegor fick diskutera ett påstående i taget, med sin granne. Dessa påståenden hade jag tagit från en artikel om olika slags barnsyn och hur olika vuxna bemöter barn beroende på vilken barnsyn de har. Denna artikel ”Självbilden och pedagogens påverkan” av Eva Johansson, fick sedan var och en läsa i lugn och ro för att sedan i grupper om ca 4 personer diskutera innehållet. Jag hade förberett diskussionsfrågor att utgå ifrån, dessa hittar du här: Gruppdiskussion utifrån artikel. De två sista frågorna är tänkta som underlag inför nästa pedagogiska forum.

iPhone Image B20233

Efter gruppdiskussionerna hade vi en återsamling, jag presenterade kommande forum och ”läxan” inför denna som löd enligt följande; ”Fundera över hur du synliggör din barnsyn i klassrummet, i din undervisning, i ditt ledarskap samt i ditt förhållningssätt då du möter dina elever. Skriv ner ett eller ett par exempel och ta med till nästa tillfälle som är den 13/1.”

Jag hoppas att mina kollegor gick hem med tankar och funderingar över sin egen barnsyn. Är du intresserad av att göra något liknande så är du välkommen att använda mitt upplägg. Träffen tog ganska precis 2 timmar.

Prezi om kollegialt lärande och barnsyn

 

Bokinspiration

I samarbete med Enköpings kommun, och som en del av mitt försteläraruppdrag, arrangerade jag i april – 14 något som jag kallade för bokinspiration på huvudbiblioteket. Bibliotekarie Andreas Frid presenterade engelska böcker för barn och ungdomar, som vi lärare kan arbeta med i undervisningen.


Foto: Cecilia Bergentz

Andreas presenterade i huvudsak böcker från förlaget Barrington Stoke, vilket är ett brittiskt förlag. Böckerna utspelar sig ofta i London eller i Londons förorter och är relativt tuffa böcker med mogna ämnen som lockar elever från åk 4 och uppåt. De har ett enkelt typsnitt och är ofta lättlästa.

Litt.lista Barrington Stoke

Combes, Alan,  ”The Dead Man Files” (bra och lättlästa böcker)

Foto: Cecilia Bergentz

Brooks, Kevin, Johnny Delgado – ”Private detective”  (del 1 i serien)

Brooks, Kevin, Johnny Delgado – ”Like father, like son” (del 2 i serien)

Burgess, Melvin, ”Old Bag” (avancerad nivå med mycket slang)

Cann, Kate”Text game” (omtyckt av flickor)

Kenrick, Joanna”Mine” (passar bättre för 13 år och uppåt)

Lovegrove, James”Kill Swap” (J, Lovegrove skriver böcker som ofta tar upp olika funderingar kring livet)

Lovegrove, James, ”Dead Brigade”

K. Brooks är en författare som Andreas slår ett extra slag för, han är mycket bra! Författaren har även skrivit romaner bl.a. ”Being” som även finns översatt till svenska; ”Jagad”.

Flera av ovanstående böcker har översatts till svenska av Argasso förlag, bl.a. böckerna om Johnny Delgado

Ett annat förlag som Andreas presenterade var Orca Soundings och böckerna han presenterade därifrån passar elever från ca åk 8 och uppåt, även gymnasium.

Litt.lista Orca Soundings
 
Telgemeier, Raina   ”Drama”

Telgemeier, Raina   ”Smile”

Graphic Novels 

Vi fick även ta dela av Graphic Novels (serieromaner) vilka ofta är underskattade i skolan. Dessa Graphic Novels är lite tjockare böcker med ett slut, en handling som går att återberätta och med mänskliga karaktärer/figurer. De är väldigt tilltalande med färggranna, roliga bilder och de har en enkel engelska som gör att även elever som känner motstånd för läsning kan finna inspiration. Själv blev jag väldigt intresserad av dessa och tänker mig ett serietema framöver i engelska.

Foto:Cecilia Bergentz

Förslag på Graphic Novels

Kibuishi, Kazu. ”Amulet” (Scolastic förlag) Här kan eleverna få en närmare presentation av karaktärerna

Telgemeier, Raina. ”Drama” och ”Smile” (se ovan; Scholastic förlag)

TenNapel, Doug”Bad Island” m.fl

Watase, Yuu. ”Imadoki” (en Manga-serie på 4,5 bok, riktar sig mkt mot flickor)

Bilderböcker

På biblioteket finns även många bilderböcker. Dessa har ofta ett avancerat språk och bör läsas högt av läraren. Bäst är de bilderböcker som är skrivna av engelska författare och som inte har blivit översatta till engelska från något annat språk.

En bok som går att arbeta mycket med är ”The Gruffalo” av Donaldson, Julia. Boken finns även som film och det finns Gruffalos egen hemsida.

 Fler bilderböcker

”The Sea Monster” av Christopher Wormell som har vackra fantasifulla bilder

”Who built the Pyramid?” Hooper, Meredith

”I want my hat back” av Jon Klassen.

Nu har du fått ett litet axplock av vad som går att hitta på biblioteket. Du kan alltid vända dig till din bibliotekarie för att få hjälp och tips om fler böcker eller om du vill låna fler böcker av samma titel.

Engelska – betyg, bedömning och nationella prov

Som en del av mitt uppdrag har jag i veckan arrangerat forum för erfarenhetsutbyte inom ämnet/ämnesområdet i kommunen. I tisdags (131126) träffade jag undervisande lärare från åk 1-3, då var det övergripande temat ”Engelska som en naturlig del av skoldagen”. I onsdags träffade jag undervisande lärare i åk 4-6 för att diskutera betyg, bedömning och nationella prov. Ca 27 lärare samlades i mitt klassrum under tisdagen och ca 18 lärare under onsdagen.

Det är ett privilegium att få träffa kollegor från andra skolor för att utbyta erfarenheter och diskutera olika frågor tillsammans. Bara ett axplock av lärare från kommunen men så många olika sätta att tänka. Stora frågor som bedömning och betyg är viktiga att diskutera för att utveckla sin syn på hur jag skall gå vidare i processen.

En summering av träffen är att vi gör väldigt mycket bra saker i Enköpings kommun, vi har engagerade lärare som arbetar för utveckling och lärande. Inför nationella prov är skolorna organiserade så att fler lärare deltar i hela processen samt i rättning och bedömning av prov. Jag kan konstatera att vi fortfarande är osäkra i vissa frågor kring t.ex. bedömning och att vi behöver utveckla vår kompetens kring formativ bedömning. Kanske kan formativ bedömning vara något som ligger i fokus inför kommande träffar! Det finns så många framgångsfaktorer vad gäller formativ bedömning och vi behöver få in ett helhetstänk på lärande och undervisning där eleven blir delaktig i processen.

Under träffen utgick jag från en Prezi.

Jag hoppas att vi kan få in fler träffar och att det kan ske mer kontinuerligt. Det kollegiala lärandet skall vara ett strukturerat och återkommande samarbete och återkoppling skall vara ett centralt inslag. Det är viktigt att vi får igång rutiner i verksamheten för kollegiala samtal så att dessa känns viktiga så att det på lång sikt sker en utveckling.

 

Engelska som en naturlig del av skoldagen

Ett av de uppdrag som vi förstelärare har fått i Enköpings kommun lyder: ”Arrangera forum för erfarenhetsutbyte inom ämnet/ämnesområdet i kommunen” och idag (131126) har jag haft en första ämnesträff inom ramen för uppdraget. Ytterligare en träff är planerad till imorgon.

Jag har valt att arrangera två separata träffar; en för undervisande lärare i åk 1-3 och en för undervisande lärare åk 4-6, detta för att de önskar diskutera kring skilda områden.

Dagens tema var: ”Engelska som en naturlig del av skoldagen”. Jag valde detta tema eftersom det är viktigt att få syn på de ”gratis” möjligheter och tillfällen det finns till engelskundervisning under en skoldag. Jag ville också sprida forskningsresultat vad gäller tidig språkinlärning då skolan skall vila på vetenskaplig grund.

Inför dagen hade jag förberett en Prezi som jag utgick ifrån.

Efter denna presentation hade jag förberett grupper och gruppuppgifter så att erfarenhetsutbyte och praktiska idéer skulle kunna bytas. Det är viktigt att få med sig något konkret tillbaka till sitt eget klassrum, lite nytt som gör att undervisningen får ny fart igen.

Genom att summera de diskussioner som jag hörde och genom att ta del av gruppernas olika presentationer kan jag konstatera att det sker mycket lärande i Enköpings kommuns grundskolor vad gäller engelska. Eleverna i årskurserna 1-3 duschas med engelska under så gott som varje skoldag. Några skolor startar med engelska redan i förskoleklass.

Detta är ett axplock av hur man arbetar i de tidiga skolåren med engelska:
  • rörelsesånger, rim, ramsor
  • hälsningsfraser
  • pratar om vardagsnära ämnen såsom väder, datum osv.
  • benämner färger/klädesplagg på kläder som t.ex. klassvärdar har på sig (vilket gör att klassvärdarna gärna klär sig lite extra färgglatt och med kläder lager på lager)
  • tittar på film
  • skapar materialbank utifrån barnprogram såsom t.ex. Kids English zone där de upprepar färger, siffra/antal, väder, maträtter, känslor m.m.
  • handdockor/fingerdockor
  • big books
  • ”English corner” d.v.s. ett bestämt bord i matsalen där man enbart sitter och pratar engelska
  • leker lekar som t.ex. ”Simon says”


Några förslag på länkar gavs också:

Sparklebox – En sida där du kan hitta många klassiska sagor samt kan klippa ut sagofigurer att plasta in för dramatiseringar.

Storyjumper – En sida där du kan skapa egna böcker men även läsa böcker som andra har skapat.

Till sist kommer här också några tips på bra litteratur för dig som vill läsa mer:
  • Allström, Maria; Estling Vannestål, Maria; Feldmanis, Sheila (2010) Engelska för yngre åldrar, Studentlitteratur AB
  • Carlegård, Lotta Att lära in engelska ute, Naturskoleföreningen
  • Estling Vannestål, Maria (2009) Lära engelska på internet, Studentlitteratur AB
  • Sandström, Karyn (2011) Kidworthy Works, Studentlitteratur