Nordiska språk

Värna om språket var ett inlägg som jag gjorde tidigare i våras där jag berättade om hur jag lagt upp lektioner kring kunskapskravet ”eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk”. De lektioner som beskrivs i det inlägget bearbetar endast den första delen ”eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan…” den senare delen ”… samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk” (Lgr 11) har vi bearbetat nu.

Utmaning

Återigen ställdes jag inför en utmaning: att på ett inspirerande sätt nå ut med ”några kännetecknande ord och begrepp i de nordiska språken samt skillnader och likheter mellan dem.” (Lgr 11). En lektion där jag skulle stå och mässa om skillnader och likheter mellan de nordiska språken kändes verkligen inte upplyftande, har jag ens den kunskapen? Nej, här gällde det att tänka smart och elevnära, jag tänkte film, jag tänkte iPhones, jag tänkte uppdrag.

Uppdrag – nordiska språk

Dessa instruktioner fick eleverna:

1.Välj ett eller flera nordiska språk

2.Gör en film eller ljudinspelning där ni på något sätt använder språket/språken. Det kan t.ex. vara en nybörjarkurs, en kort sketch, en sång, en ramsa eller t.ex. en sagostund. Fantisera fritt! I arbetet måste ni på något sätt göra jämförelser mellan språken och lyfta fram likheter och skillnader.

3.Minimum filmlängd 2 minuter

Resultat

Eleverna tog tag i uppdraget med stort engagemang och nedan är till att börja med en av filmerna, fler är på väg. Den jämförelse eleverna fick i uppgift att göra var i vissa filmer en del av innehållet, andra gjorde en muntlig reflektion kring detta efter de visat sin film.

Källor:

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Workshop webbstjärnan

På uppdrag av webbstjärnan håller jag i workshops för lärare – ”kom igång med webbstjärnan”. Vill du lära dig mer om webbpublicering och verktyget wordpress och bor i eller i närheten av Enköping så har du nu möjlighet att anmäla dig till en workshop i september.

Syftet med workshopen är att ge dig som pedagog grundläggande kunskaper för att komma igång med webbpublicering. Du får också inspiration från andra projekt och tips på hur du kan lägga upp arbetet.Två tillfällen kommer att erbjudas varav du anmäler sig till ett av dessa; den 8/9 eller den 17/9 mellan kl. 12.30 – 16.30.

Länkar till anmälan:

8/9 – 15

17/9 – 15

#wspris15

Måndagen den 11 maj åkte jag med 5 elever till Stockholm för att delta i webbstjärnans årliga prisutdelning. Vi var nominerade till bästa klassblogg 2015 och spänningen var på topp när vi begav oss till storstaden. Någon av eleverna hade aldrig åkt pendel, en annan aldrig varit i tunnelbanan, så bara dessa aktiviteter, som för andra kan tyckas enkla, var nya spännande upplevelser.

Innan hela tillställningen började så passade vi på att äta vår matsäck i parken.

Själva prisutdelningen var på hotell Rival precis vid Mariatorget.

Vi hade en fantastiskt trevlig dag och nu känner sig eleverna än mer taggade att arbeta med bloggen inför kommande läsår. De har många idéer och det skall bli spännande att se vad de presenterar när läsår 15/16 startar.

Vill du veta mer om att arbeta med sociala medier i undervisningen så läs gärna mina tidigare inlägg:

• sociala medier och lärande
• klassblogg
• klassblogg en värdeskapande aktivitet

Webbstjärnans blogg

Igår publicerades ett inlägg på Webbstjärnans blogg som handlar om hur jag ser på att arbeta med en klassblogg och vad den ger både mig och eleverna. Inlägget heter ”Bloggen är klassens samlingspunkt”.

Jag vill samtidigt påminna om att det fortfarande går att ge oss allmänhetens röst, det är fortfarande 15 dagar kvar av tävlingen.

/Cecilia

Bloggtävling

För andra året i rad deltar jag och eleverna med vår blogg i Webbstjärnans bloggtävling. Tävlingens syfte är att sporra lärare och elever till att utveckla internetanvändningen i skolan.

Vi har 4 dagar på oss nu att färdigställa allt, viktigast just nu är att få till en fullständig OM-sida där kraven är följande:

• Ett avsnitt om vilka som skapat webbplatsen
• Ett avsnitt om syfte och mottagare
• Ett avsnitt som heter Om-tävlingsbidraget och berättar om hur ni arbetat med upphovsrätten och källor
• Ett avsnitt som berättar hur ert bidrag kopplas till läroplanen
• Ett avsnitt som berättar om vad ni lärt er
• Ett avsnitt som motiverar varför just ert bidrag ska vinna.

Vi är i stort sett färdiga men kan kanske finslipa lite på formuleringarna. Vi nämns på Webbstjärnans blogg som en av Camillas favoriter vad gäller just OM-sidan, så det känns väldigt bra.

Vill du besöka vår blogg så klicka dig vidare här! från och med den 15 mars kan du även ge oss allmänhetens röst 🙂

/Cecilia

 

 

 

 

Entreprenöriellt lärande 140428

Tidigare på bloggen har jag skrivit om den utbildning som jag och mina kollegor påbörjade i EPL den 30 oktober 2013. Under senvintern hade vi sedan handledning av Daniel Gottnier (som var vår utbildare), från Me University, för att sedan under våren ha ytterligare 2 utbildningsdagar.

I det här inlägget kommer jag att sammanfatta utbildningsdagen som vi hade den 28/4-14.

 

Entreprenöriellt lärande

Daniel Gottnier börjar med att kort repetera föregående utbildningsdag. Han visar bilden av ”Strategiskt Entreprenöriellt Lärande” och den process som eleven måste genomgå för att nå en ökad grad av autonomi. Autonomi handlar om förmågan att leda sig själv.

Daniel repeterar nuläge, resultat och strategi:

Nuläge – d.v.s. startpunkten där vi kartlägger var vi befinner oss och bestämmer oss för vart det är vi vill leda våra elever, vad vi vill att de ska uppnå.

Strategi – d.v.s. alla de verktyg som vi har att röra oss med t.ex.resurser, organisation, förhållningssätt osv. Dessa delas in i 3 grupper: pedagogiska arbetsformer, pedagogens arbete samt systemet. I detta momentet är det viktigt att vi diskuterar HUR vi ska göra och det är mycket viktigt att alla i arbetslaget skickar ut samma signaler till eleverna.

Resultat – det är hit vi vill nå genom de olika kompetenser som MeUniversity presenterat för oss tidigare  i utbildningen (se foto nedan). Dessa återkommer vi till kontinuerligt genom arbetet med EPL men även genom den nya samlade läroplanen Lgr-11.

Eleven skall själv leda sina processer mot utveckling och dessa är processer av kunskap, inovation och självkunskap.

Pedagogens roll är i detta arbete att hitta aktiviteter som är värdeskapande för eleven. Värdeskapande aktiviteter kan du läsa mer om i mitt tidigare inlägg ”Klassblogg en värdeskapande aktivitet”. Pedagogen måste också bli medveten om och skapa utrymme för elevers styrkor, talanger och intressen.

När Daniel har repeterat föregående utbildningsdag tar han upp ämnet årshjul.

Årshjul

Att skapa ett årshjul är en av alla de övergripande strategier vi kan använda oss av i arbetet med EPL. Genom att göra årshjul synliggör vi vår vision, vårt mål samt vår övergripande plan över hur vi skall nå målet. Vad vi ska göra kommer in senare i processen.

Så här beskriver Daniel de olika fälten i årshjulet, inifrån mitten och ut:

 

Vision (mittfältet)
Övergripande målsättning över läsåret. Vart vill vi leda våra elever?

Mål (Hit vill vi nå, här vill vi vara om ett år)

• Vad vill vi se i eleven – progressionen
• Hur skall eleven ha det under tiden?
• Hur skall vi arbeta?

Hur (Andra cirkeln utifrån)

Hur gör vi för att nå målet på ett övergripande plan oavsett ämne?

 

Vad (yttersta cikeln)

Vad vi ska göra kommer in senare i processen när vi har övriga bitar klara för oss.

”Tårtbit”

Daniel menar att man också kan lyfta ur olika ”tårtbitar” ur årshjulet – olika fokusområden. Varje ”tårtbit” kan sträcka sig över 2-4 veckor. De måste ha en tydlig målsättning utifrån t.ex. vald kompetens, eller fokus på någon vald förmåga ur Lgr 11. Det är en fördel att lyfta ut kompetens och förmåga först, sedan planera arbetsområde utifrån dessa.

Uppdrag

Det är viktigt att ge eleverna utmanade uppdrag då detta är en tydlig pedagogisk arbetsform. Hos eleverna kräver utmaningar aktivitet, ansvarstagande och det blir skapt läge. Daniel poängterar vikten av att uppdragen placeras i ett tydligt sammanhang. För att få med alla elever i arbetet är det ofta till fördel att plötsligt ändra förutsättningar för uppdraget. Något fattas, tiden dras ner el något liknande så att eleverna måste hitta en lösning till situationen.

Reflektioner och diskussioner under dagen

Jag arbetar i arbetslag 4-6 och undervisar i åk 4-5 när vi deltar i utbildningen. I arbetslaget diskuterar vi mycket kring vilken kompetens som vi behöver arbeta med hos eleverna och vi enas kring ”lösningsorienterat tänkande”. Vi ser i våra klassrum, oavsett vilket ämne vi undervisar i, att många elever fastnar då de inte direkt får hjälp. De kommer sig inte för att ta egna initiativ, eller de vet kanske inte vilka olika strategier de kan använda sig av!

Vi nöter och stöter med varandra, diskuterar hur vi tänker och hur olika vi ibland tänker. Under diskussionernas gång delar vi även många idéer som jag tänker att jag vid ett senare tillfälle skall bygga vidare på och utveckla t.ex.

• ”Extraskåpet” – skåp med extrauppgifter.som eleverna kan hämta om de kör fast och måste vänta. Viktigt att uppgifterna i skåpet passar alla.
• Vid grupparbeten och redovisningar gå ut med informationen om att ”alla måste kunna svara på frågan – osagt vem som skall redovisa”. Detta för att få alla lika delaktiga i grupparbetet.
• No hands up! Ta bort handuppräckning för att svara på frågor.
• Frågor på ungefär tre olika nivåer –  elevanpassa så att alla kan svara.
• I matematik: ge eleven en ma-uppgift – ”Det här är svaret! Hur kommer du dit?”
• ”Exit tickets” i slutet av en lektion el i slutet av dagen.
• Göra årshjul inom varje ämne som jag undevisar i.

Ur våra diskussioner framkom även flera utvecklingsområden för arbetslaget att arbeta vidare med bl.a:

• Diskutera vilka signaler vi sänder ut till eleverna.
• Kontinuerligt skapa utrymme för att diskutera de olika kompetenserna
• Delge varandra hur vi arbetar med de olika kompetenserna i klassrummen/verksamheterna
• Koppla de olika kompetenserna till förmågorna i Lgr 11
• Hitta gemensamma strategier för att utveckla elevernas lösningsorienterade tänkande

Vår utmaning nu är att hitta tid till möten där vi kan arbeta med våra utvecklingsområden!

GRIT

I och med vårt projekt ”Mer energi i Hummelsta” så har all personal gjort ett GRIT-test. Detta har även eleverna gjort tillsammans med sina föräldrar.

Jag kände inte till grit innan jag blev tillfrågad om jag kunde översätta skalan från engelska till svenska. Inte heller då, satte jag mig in i vad det egentligen var. Nej, inte förren testet var gjort, mina poäng var räknade och jag fick reda på min egen grit då blev det plötsligt intressant. Vi räknade ut arbetsplatsens medel-grit och konstaterade att det ser riktigt bra ut. Det finns mycket driv i oss, together we can do it!

Men vad är då grit för något? Grit mäter en människas uthållighet och passion för långsiktiga mål. Grit omfattar en mängd egenskaper och beteenden, såsom t.ex. målmedvetenhet, motivation och självkontroll. Istället för att se ett misslyckande som ett nederlag ser en person med hög grit misslyckandet som en väg till utveckling (Källa).

Testet är utformat av Angela Duckworth, psykolog och forskare vid Harvard, och är gjort för att kunna mäta en människas grit på GRIT-skalan. Nedan kan ni höra henne berätta om just grit.

Reflektioner

Jag tror att grit var ett nytt begrepp för många av oss i personalgruppen och begreppet gav oss många nya tankar. De med lite lägre grit fick en känsla av att detta skulle vara sämre och de med högre grit sträckte på sig. Någon fick känslan av att det är väldigt amerikaniserat och att grit är förknippat med framgång; hög lön, bra jobb och familj.

Mina egna tankar kring grit är att grit är som en drivkraft i människan och en person som har mycket av denna drivkraft har större möjlighet att lyckas. Oavsett vilket mål en person har så har de med högre grit större möjlighet att uppnå sina mål. Jag ser inte att det tvunget måste ha med framgång och rikedom pengamässigt att göra, utan det kan ju vara andra mål i livet som man vill uppnå såsom t.ex. olika upplevelser, personlig utveckling osv.

Jag tänker att vi kan omsätta grit på våra elever genom att få dem mer motiverade och målmedvetna och därigenom öka deras grit. Jag tror att ”gritten” går att stimulera så länge en person är benägen att göra förändring. Jag tror också att det i första hand handlar om förmågorna handlingskraft, uthållighet, idéutvecklingskompetens, gränslöst lärande, lösningsorienterat lärande, motivation och framtidstro vilka vi alla arbetar med att utveckla hos eleverna. En del elever har mer av detta och andra mindre, detsamma gäller oss vuxna. Jag tänker på EPL när jag läser om grit, att vi ska ge eleverna värdeskapande aktiviteter som de känner att de kan klara av och som de ser en mening med.

Jag tänker att grit är kopplat till motivation, en inre drivkraft och uthållighet vilket behövs för att ta sig framåt oavsett vilket mål du har satt upp.

Nedan kan du se en film om hur vi kan använda oss av grit i undervisningen.

Här kan du testa din egen grit.

Besök gärna min pärla i Pearltrees där jag samlar intressanta fakta, filmer och artiklar om grit.

Klassblogg

Jag arbetar med en klassblogg tillsammans med eleverna där vi dokumenterar vad vi gör i skolan. Vi deltar i Webbstjärnan och jag har i ett tidigare inlägg berättat om hur viktigt det är att hitta värdeskapande arbeten för eleverna.

Just nu håller vi på att flytta över vår blogg till en ny blogg. Vi har tidigare hetat fyrfemmansc men eftersom vi numera är klass 5-6C vill eleverna gärna byta namn på bloggen. Det enda sätt jag kan göra detta på är att starta upp en ny blogg. Under övergången kommer vi att ha två bloggar och du som brukar besöka vår blogg är alltså välkommen till bloggen fyrfemmansc och till bloggen arbetsglädje.

Väl mött,
hälsningar Cecilia och klass 5-6 C

Entreprenöriellt lärande

Entreprenöriellt lärande… ja, vad tänker DU när du hör ordet? För mig har det varit något som figurerar i periferin, som jag vet att jag måste förhålla mig till en dag men som jag har skjutit lite åt sidan. Jag har tänkt att det är ett nytt ord för något vi redan gör, vilket har gjort att det inte har fått min uppmärksamhet! Jag har också känt skepsis från kollegiet vad gäller EPL och jag tror att detta beror på att vi inte riktigt har kunnat sätta ord på vad det egentligen betyder och innebär.

Hösten 2013 började jag och mina kollegor dock en ny resa, en resa in i ”det entreprenöriella tänket!” Vi hade blivit tilldelade stimulansmedel från styrgruppen för Ungt driv och köpt in en utbildning från MeUniversityUtveckling.

Daniel Gothnier guidade oss igenom en fantastiskt genomtänkt utbildningsdag i oktober 2013, där vi fick mycket utrymme för pedagogiska diskussioner.

Som jag uppfattar det skall eleven genomgå tre processer enligt Me University Utbildning för att nå en ökad grad av autonomi. För att genomgå processerna krävs olika strategier och ett pedagogiskt ledarskap. Så här ser bilden av detta ut:

När Skolverket diskuterar kring Entreprenöriellt lärande talar de om generella kompetenser (läs mer här). Dessa är bl.a. initiativtagande, ansvarstagande, kreativitet, fatta beslut m.fl. De räknar upp 12 olika kompetenser, Me University Utbildning talar om 22 olika kompetenser!

Här kan du se en bild på detta:

En av de första uppgifterna som vi fick var att sitta i grupper (ca 7 pers/gr) och diskutera varje kompetens och dess innebörd. Vad betyder t.ex. självkänsla & självförtroende, var befinner sig våra elever idag och var vill vi att eleverna skall befinna sig när de lämnar vår skola?

En annan uppgift var att individuellt plocka ut och prioritera 8 av de 22 kompetenserna för att sedan tillsammans i samma grupp som ovan, sammanställa gruppens olika prioriteringar så att vi fick fram de 8 viktigaste från gruppen. De kompetenser som vi prioriterade var:

Självkänsla & självrespekt

Motivation och framtidstro

Handlingskraft

Samarbets-/nätverkskompetens

Förmåga att reflektera

Ansvarstagande

Kommunikationskompetens

Lösningsorienterat tänkande

Vi diskuterade sedan dessa kompetenser, hur vi kan stimulera dem och få dem att växa hos eleven. Som ni förstår blev det intressanta diskussioner, svåra att återge dock. Det som händer i rummet, i stunden och i reflektionen går liksom inte att ta på. Jag antar att det är vad vi kallar kollegialt lärande och att vi befann oss mitt i en lärande organisation. Vi var många som lämnade utbildningsdagen med en känsla av upprymdhet.

Det entreprenöriella lärandet finns redan i mitt klassrum men utbildningen ger mig inspiration och den kommer att ge mig en större medvetenhet kring min undervisning och mitt förhållningssätt, det är jag säker på!