Sambedömning av NP i engelska åk 6

Förra året gjorde kommunen ett försök i att rätta de nationella proven i matematik centralt. Lärare från kommunens alla skolor träffades och rättade tillsammans. Detta föll ut väl och upplevdes som mycket positivt vilket har lett till att alla årets NP har rättats centralt.

Förberedelser

Jag deltog under rättningarna av NP i engelska för åk 6. Inför rättningsdagarna hade jag fördelat de olika delarna mellan oss så att alla i förväg skulle kunna läsa in sig på respektive rättningsmall. Var och en skulle även i förväg ha sorterat delproven klassvis samt kopierat och namnat alla kopieringsunderlagen 1,2 och 3 ur; Bedömningsanvisningar s. 47-49. Resultatet av delprov A, som rättats av lärarna själva ute på respektive skola, skulle även vara ifyllt i mallarna. Information skickades ut till lärarna ca en vecka innan rättningsdagarna.

Fördelningen av prov såg ut enligt följande:

Del B1a – 1 person, B1b – 3 personer, B1c – 2 personer

Del B2a – 2 personer, B2b – 2 personer

Del C – 4 personer

Tanken kring ovanstående indelning var att få undan B-delarna under dag 1 så att alla sedan kunde ägna tid åt texterna. Lokaler, luncher, kaffe osv. bokades av andra. Jag höll enbart i organisationen av själva rättningen. Vi höll till i kommunhusets lokaler.

Genomförande

Vi var fjorton lärare under dag 1 och tretton under dag 2 som satt med rättningar samt två administratörer som bokförde alla resultat. I Enköpings kommun har vi 12 kommunala grundskolor, 11 av dessa har åk 6, och vi hade ca 370 prov att rätta och bedöma. Lärare från alla skolor var representerade under rättningsdagarna, Skolor med fler klasser skickade 2 personer och övriga skickade 1 person.

För att säkerställa tolkningen av bedömningskriterierna började alla med att diskutera dessa samt göra 2-3 rättningar tillsammans. Vid minsta osäkerhet diskuterades alltid elevsvaren i kollegiet.

Jag var med och bedömde texter, till en början var vi fyra personer men allteftersom B-delarna blev klara växte vår grupp. Dag 2 bedömdes enbart texter. Vi startade vårt bedömningsarbete genom att läsa en text/par, vi gjorde en bedömning utifrån bedömningsstödet och efter detta bytte vi text med varandra för att få ett andra utlåtande. Efter ett antal bedömningar på detta sätt och efter flera ”nötanden och stötanden” av kriterierna övergick vi till att bedöma texter två och två. Om frågeställningar uppstod lyfte vi dessa tillsammans med övriga.

wp-1463317697590.jpg

Till en början var vi 4 personer som bedömde texter . De olika klassernas texter ligger på kö på golvet.

När vår grupp växte ”skolade” vi in de som tillkom i arbetet på liknande sätt som när vi startade på morgonen. När vi bedömde texter dag 2 satt alla lärare tillsammans kring ett ovalt bord så att vi lätt kunde diskutera med varandra. Vid stor osäkerhet gick texten laget runt och vid mindre osäkerhet lästes den av ett par lärare. Till varje text bifogade vi korta kommentarer utifrån bedömningsstöden så att elever och lärare skulle veta på vilka grunder delprovsbetyget var satt. När en hel klass var bedömd lämnade vi proven vidare till våra administratörer som bokförde alla resultat.

Ingen rättade sina egna elevers texter.

Utvärdering

Det är sagt att en enkät skall komma och denna skall besvaras av alla som deltagit, så länge kan jag bara göra en egen reflektion kring organisationen av rättningsdagarna och utfallet av dessa. I tid räknat så la vi ner ca 432 arbetstimmar på rättningen vilket genererar ca 1,1 h/prov. Tiden var precis, hade vi varit färre personer eller haft kortare tid så hade vi inte hunnit. Inom tidsramen hann vi diskutera elevsvaren och tolka dessa samt läsa texterna grundligt. Många av oss såg rättningstillfället som ett lärtillfälle då våra erfarenheter av att rätta nationella prov varierade. Positivt var att alla i förväg fått veta vilket delprov de skulle komma att bedöma, alla kom förberedda och hade följt informationen som gått ut.

Jag är lite osäker på hur lärare väljs ut till dessa rättningsdagar men viktigt är såklart att alla är behöriga i det aktuella ämnet, att de är vana att bedöma texter samt gärna har erfarenhet av genomförande av NP. Själv tycker jag att det är lättare att bedöma proven då jag har varit med under själva genomförandet, då vet jag vilka instruktioner som har getts, hur tiden har sett ut – om den har varit knapp eller riklig osv. men andra tycker inte att detta påverkar förmågan att bedöma proven.

Har du erfarenhet av sambedömning av NP så dela gärna med dig i kommentarsfältet av sådant som du tycker har fungerat bra. Jag kände mig riktigt nöjd när jag lämnade rättningslokalen den andra dagen och jag känner att eleverna fick rättvisa bedömningar av lärare som hade samsyn i sin rättning, dock finns det ingenting som säger att vi inte kan göra det ännu bättre nästa år. En tanke som jag har är att det bör arrangeras en träff innan rättningsdagarna då de som skall rätta träffas och går igenom bedömningskriterier, exempeltexter och organiseringen av dagarna. Eventuellt bör det också ges fler tillfällen under året att göra sambedömningar, inte enbart på de egna skolorna utan även mellan dessa.

 

Smyglyssna!

Under årets skolforum höll jag tillsammans med Malin Carlsson och Johanna Ingmarsdotter Lundmark en föreläsning med fokus på bedömning. Titeln på föreläsningen var: ”Smyglyssna! Några lärare diskuterar bedömning. Håller du med?!”.

Kort om oss föreläsare

Malin Carlsson arbetar vanligtvis på Lindblomskolan i Hultsfred i åk 3. Hon är arbetslagsledare på skolan och förstelärare i kommunen. I uppdraget som förstelärare ansvarar hon för att utveckla undervisningen och det kollegiala lärandet, bland annat med fokus på ökat elevinflytande, bedömning i idrott och hur man kan utmana varje elev med hjälp av matriser. Malin finns på Twitter: @MalinCarlsson4 och driver en blogg: Malins PPlugg.

Johanna Ingmarsdotter Lundmark är leg lärare i årskurs 4-9 i matematik, NO och teknik på Söderfjärdsskolan i Vaxholm. Hon undervisar i årskurs 4-6 och är förstelärare med uppdrag att stimulera och stödja utveckling av undervisning. Även Johanna finns på Twitter med alias @joinglund.

Cecilia Bergentz (som är jag själv) är leg lärare i årskurs 1-6 i engelska, matematik, religion och svenska. Jag undervisar i åk 5 och 6 på Hummelstaskolan i Enköping. I mitt uppdrag som förstelärare driver jag ett utvecklingsprojekt ”Ledarskap och förhållningssätt i klassrummet”, där jag också har påbörjat arbetet med kollegiala observationer. Jag twittrar som @cecberia!

Läs mer