”Rephrase” med åk 6

”I muntliga och skriftliga framställningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt och begripligt med fraser och meningar. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra enstaka enkla förbättringar av egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och begripligt med ord, fraser och meningar. Dessutom kan eleven välja och använda sig av någon strategi som löser problem i och förbättrar interaktionen.”  (Skolverket 2011)

Med eleverna i åk 6 har jag under en tid fokuserat på den sista meningen i ovanstående citat, i ämnet engelska, men helheten behöver ses för att få ett sammanhang. Konsten för oss lärare är att göra kunskapskraven begripliga för eleverna samt lära dem de små detaljerna som hjälper dem i sitt lärande. För att kunna använda sig av någon strategi eller som krävs för C-nivå; några olika strategier, måste eleverna först och främst förstå vad en strategi är men sedan även bli presenterade olika slags strategier för att träna på dessa.

I syftestexten för ämnet ser vi att strategier nämns då dessa ses som en form av hjälpmedel ”Eleverna ska ges förutsättningar för att kunna använda olika hjälpmedel för lärande, förståelse, skapande och kommunikation” (Skolverket 2011). Även följande formulering syftar på strategier; ”Undervisningen ska dessutom bidra till att eleverna utvecklar språklig medvetenhet och kunskaper om hur man lär sig språk i och utanför undervisningen” (Skolverket 2011).

Med fokus på elevernas förmåga att samtala och tala har jag lyft strategin att omformulera (rephrase) under en tid då jag ser att eleverna gärna flikar in svenska ord när ordförrådet brister. I våra ”Walk and Talk” har jag märkt att orden inte räcker till; en elev ville t.ex. berätta om att den varit utomlands men kunde inte förklara hur, då ordet abroad inte fanns i elevens register och denne visste heller inte hur den skulle komma runt detta.

Vi har gjort olika övningar både i grupp och enskilt, inget avancerat utan jag har t.ex. skrivit ett ord på tavlan och eleverna har fått beskriva ordet med andra ord än det givna. Eleverna har också suttit i grupper och samtalat om olika givna områden, det har varit absolut förbjudet att flika in svenska ord istället skall omformuleringar göras. Annat som skulle kunna göras är att skapa kort med olika ord som eleverna sedan får dra, ett i taget, för att beskriva detta med andra ord.

Exempel på elevernas omformuleringar:

Christmas tree – It is a tree that you bring in to your house and decorate

Abroad – you travel to another country, you can go by plane or train or maybe by boat

Tag – it is a game that you can play together in a big group. One person is the ”taker” and this person must take another person who then becomes the new ”taker”.

Jag har märkt att genom att medvetandegöra eleverna och påvisa att omformulering är en strategi som de måste ta till i sina texter och i sitt tal, har deras ambitionsnivå höjts och de ser plötsligt språket som en ny utmaning.

Till dig som vill läsa mer om Strategier i engelska och moderna språk rekommenderar jag Skolverkets publikation med samma namn.

 

 

Stödstruktur för lektionsarbetet

Inspirerad av Stefan Hertz bok och föreläsning Konstruktivt ledarskap i klassrummet, har jag börjat skapa stödstrukturer som skall hjälpa mig som ledare i klassrummet.

Att skapa en struktur som ledare av en grupp är såklart något vi lärare gör dagligen, detta för att kunna genomföra den lektion som vi har tänkt oss. Frågan är om dessa strukturer är synliga för eleverna eller om de ”bara” finns inom pedagogen, i pedagogens medvetande. Det kanske är så att vi tycker oss ha bra struktur, ändock är det något som gör att vi upprepade gånger måste påtala för eleverna vad som verkligen gäller i klassrummet under lektionen. Vi pustar över att eleverna inte lyssnar men det kanske faktiskt handlar om att strukturen i klassrummet inte har synliggjorts tydligt nog för eleverna.

Hertz har flera förslag på hur du som lärare kan skapa en tydlig struktur i ditt klassrum:

• skapa en ram för hur du vill ha det i ditt klassrum och varför.
• fundera över hur du vill att lärandemiljön skall se ut.
• var tydlig med vad du förväntar dig av eleverna när de kommer in i klassrummet.
• skapa olika arenor i klassrummet utifrån vad som skall hända: en undervisningsarena, en uppmärksamhets – och förväntansarena och en agerandearena.
• Bestäm en start – och slutsignal.
• Ha en avslutningsritual.
• Skriv en dagordning på tavlan med ev. bildstöd om så behövs.

Det som jag behöver förtydliga i mitt klassrum är just hur ramen skall se ut och varför. Om denna ram är otydlig för mig själv blir den än mer otydlig för eleverna. Att ha ramen dokumenterad och även kopplad till Lgr-11 gör att du har ett genomtänkt dokument som du kan gå tillbaka till när dina ramar börjar spricka.

För att slippa avbryta undervisningen med onödigt tjat om kepsar, skor osv. så har jag gjort en skylt som sitter på dörren in till klassrummet där det tydligt framgår vad som förväntas. Det skall bli spännande att se om denna form av stödstruktur kommer att minska min tid av tillrättavisningar.