Mind map

Jag använder mig gärna av Mind maps i min undervisning, både här och hemma. Jag tycker att det är en bra metod att använda för att ta reda på förkunskaper, samla svåra begrepp, fungera som en stödstruktur vid genomgångar osv. Jag tycker även att det är bra med det visuella stöd som metoden ger. Vi har valt att dela med oss av just den här metoden till de burmesiska lärarna då vi tycker att det är en enkel metod som kan gå att använda även här. Syftet med vårt arbete här i Burma är att ju att ge metoder som kan skapa en högre elevdelaktighet, vilket en Mind map bjuder in till.

Vi valde att introducera Mind mapping genom att visa hur man kan samla sina deltagares olika erfarenheter/förkunskaper, av ett ämne på ett enkelt sätt. I den här skaran av människor kändes det intressant för oss att samla in deras förkunskaper av landet Sverige. När frågan ställdes blev det väldigt tyst, ingen kände till något om landet. Då omformulerade vi frågan och bad dem istället att beskriva sina föreställningar om landet och hur de tror att det är i Sverige. Det gjorde det lättare för dem och efter varje nytt ”moln” som kom upp så spann de vidare på innehållet och kom på nya saker. Här ser vi ytterligare en fördel med Mind maps, att du, genom andras tankar, associerar till olika saker och kommer på nya.

Introduktion av Mind map.                                     Foto: Katja Westergren

Det räcker inte med att visa lärarna hur det går till att använda metoden utan de behöver även aktivt få prova på att skapa en Mind map och få syn på hur den kan användas på olika sätt. På bilden nedan håller vi en workshop i övningen ”Expert Puzzle” där lärarna samlas kring en diskussionsfråga som de sedan skapar en Mind map kring. Här används först metoden till att dokumentera diskussionen och sedan används den som ett underlag till en sammanfattning av det sagda, vilket då påvisar hur den kan användas som en strategi för att minnas vad som har diskuterats.

Lärarna får själva använda sig av Mind mapping för att få en förståelse för hur metoden kan användas.

Alltid efter en presentation av en ny metod får lärarna sedan tid till att diskutera hur de kan applicera metoden i sin egen undervisning.

What? Why? How?

Vi har några grundläggande metoder som vi alltid delar med oss av i skolorna. Metoder som vi själva använder varje gång vi håller workshops, detta för att modellera hur lektionerna går till så att de burmesiska lärarna kan använda dem i sin undervisning. En av dessa är What? Why? How? ”What” som är en frågeställning kring vad vi ska göra. ”Why” som ställer frågan: varför ska vi göra detta? Och ”How” som får oss att fundera över på vilket sätt vi ska göra det vi ska göra och hur de (lärarna/eleverna) ska lära sig. Tre grundläggande didaktiska frågeställningar som utgår från innehåll, syfte och metod. När vi sedan ska göra lektionsobservationer vill vi att lärarna har gjort en lektionsplanering utifrån de tre frågorna.

 

 

 

Regn

Vaknar till ljudet av ösregn. Igår ställdes skoldagen in p.g.a regnet vilket inte bådar gott för idag. En dag går väl an men två! Vi har hållt våra workshops men har lektionsobservationer och coachning kvar. Den bästa biten nästan där vi får se vilka metoder lärarna har tagit till sig och på vilket sätt. Det är också oerhört givande, både för dem och för oss, att få sitta ner med var och en och prata om just deras eget lärande och undervisning.

Att hålla workshop i Burma

Att hålla workshop för de burmesiska lärarna innebär att ge dem nya metoder som de kan använda i sin undervisning, utifrån de förutsättningar som de har. De har strikta lektionsplaneringar som de måste hålla sig till, ingen lektion får hoppas över. Lektionerna är ett visst antal minuter och dessa går inte att rucka på. Eventuellt kan de göra små justeringar när vi är här, och ska göra lektionsobservationer, men helst inte.

När vi planerar våra workshops måste vi alltid vara medvetna om att lärarna har ett helt annat undervisningssystem och ett väldigt, för oss, annorlunda sätt att undervisa på. I våra workshops måste vi vara mycket metodiska och tydliga, vi kan inte förutsätta att lärarna vet utan vi måste hela tiden förklara de ord och begrepp som vi slänger oss med. Vi är inte här för att få dem att göra som vi gör utan vi är här för att ge dem nya metoder som går att tillämpa i deras undervisning. Enkla metoder som inte kostar. Här skriver lärarna på ”svarta tavlan” med en tavelkrita som dammar ner hela klassrummet och en tavelsudd som är så utsliten så att det skriker i tavlan när de suddar. Det är väldigt lätt att se sig om efter vad som inte finns eftersom vi vet vad som kan finnas, det skulle bli en väldigt lång lista om jag skulle skriva ner allt. Istället måste vi se vad som finns och utgå från detta:

  • Griffeltavla i vissa fall en upphängd WB
  • Tavelkritor
  • Tavelsudd
  • Bord eller bänkar
  • Ett klassrum, ibland med fyra väggar, ibland inte
  • En lärare
  • Elever

En variant av klassrum, som en bungalow av större modell. Här finns en blackboard, tavelkrita, sudd, bord och bänkar. Tre väggar då den andra långsidan är helt öppen.

Det här klassrummet ligger i en betongbyggnad. Här finns fyra väggar, en enkel WB, och bord med tillhörande bänkar. Det ljus som finns är dagsljuset.

Detta är ett alldeles nybyggt skolhus. Bänkar på långa rader fyller rummet och man får snirkla sig fram. Här finns faktiskt glasfönster och en trädörr, på väggarna har kommit upp lite dokumentation av elevarbeten. En blackboard och dess tillbehör finns längst fram där läraren skall stå och undervisa.

Även här är ett klassrum av bambu, med tre väggar och en blackboard. Som ni ser sitter eleverna direkt på golvet och skriver på vad vi skulle kalla bänkar och som vi kanske skulle kunna tänka oss att sitta på om det var nödvändigt och inget annat fanns.

Nyaung Kyit Pin

I år har jag fått förmånen att, tillsammans med en TAB-kollega, starta upp TAB´s arbete på en helt ny skola i Nyaungområdet. Precis som övriga skolor är det en klosterskola som drivs av en munk. Skolan ligger i regionen Sagaing, ca 1,5 h bilfärd härifrån.

Idag var det vår första arbetsdag på just den skolan. Vår bil var bokad till 7.45, det är inte alltid så att den tid man sagt gäller, men faktiskt så fanns det en bil på plats, en bil med flak 🙂 Bil och chaufför som var beställd hade fått förhinder och detta var alternativet. Flexibla som vi lärare är hoppade vi glatt upp på flaket.

Den här bilen blev inte vårt färdmedel trots allt, utan en taxi beställdes.

På skolan visste vi att ca 10 lärare satt och väntade på oss och när vi kom fram ombads vi att komma in i klostret. Där satt ca 10 äldre män på golvet och log vänligt och nyfiket mot oss och vår första tanke var att dessa var lärarna. Hjärnan gick snabbt upp på högvarv och började omarbeta våra workshops. Hur skulle vi nu anpassa övningarna efter dessa män? Under testunden som vi fick, tillsammans med munken, fick vi dock klarhet i att männen på golvet var byns äldre män och att de lärare vi skulle träffa satt i skolhuset och väntade.

9 unga kvinnor var de lärare som väntade på oss.

Vi hade en fantastisk första dag med intresserade och nyfikna lärare. De arbetar alla som volontärer på skolan, de får en summa pengar för sitt arbete men det är säkerligen ingen hög sådan. Hur våra workshops går till kommer det ett nytt inlägg om, ni vet internetuppkopplingen… jag får ta en bit i taget.

Skolhuset i Nyaung Kyit Pin

 

 

 

 

 

Tillbaka i Burma

Så är jag äntligen här igen! I Burma. Det känns som igår trots att det var ett helt år sedan sist. Jag vill fortsätta där jag slutade men ingen står kvar, vilket såklart är bra, vi är ju här för att det ska ske en utveckling. Några stora skillnader är att vi i år är 14 lärare istället för 8, som sist, vi har utökat till fem skolor, förra året var vi på tre. Ryktet om att vi är här sprids och i och med det ökar även efterfrågan på vårt arbete. Jag ska göra så gott jag kan vad gäller att skriva om vårt arbete men det är svårt med internetuppkopplingen och det tar oerhört lång tid att ladda upp texter och bilder. Så det finns ju faktiskt en sak som är kvar där vi slutade d.v.s internetuppkopplingen 🙂

Medlem 2018

Nu är det hög tid att förnya sitt medlemskap i Teachers Across Boarders! Genom ditt medlemskap bidrar du till vårt arbete i Burma, Kambodja och Kenya.

SAM_0349

Foto: Cecilia Bergentz Plats: Nyaung-U, Burma

Medlemsförmåner

Som medlem har du möjlighet att vara med och påverka föreningens utveckling och arbete genom att delta på föreningsstämman varje år, välja ledamöter till styrelsen, komma med idéer och tips hur föreningen kan förbättras och sprida sin verksamhet, samt marknadsföra sig. Som medlem kan du även låta föreningen ta del av just din kompetens; kontaktnät, marknadsföring, utveckla hemsida, sponsorer, bidragsgivare och bidra med idéer om insamlingar.

Medlem och pedagog

Är du dessutom pedagog har du möjlighet att visa intresse för att delta i vinterns faktiska arbete på plats i Burma eller sommarens i Kambodja eller Kenya.

SAM_1506

Foto: Cecilia Bergentz Plats: Nyaung-U, Burma

 

Klicka dig vidare här för att bli medlem

Information hämtat från Teachers Across Boarders 20171107

World Teachers´day

5 oktober och det är World Teachers´Day eller världslärardagen som vi har översatt den till, jag gillar dock det engelska uttrycket eftersom det gäller lärare över hela världen och inte bara Sveriges lärare. En dag som denna tänker jag speciellt mycket på mina lärarkollegor i Burma och de förutsättningar som de har för undervisning. Som jag skrivit tidigare så åker TAB snart tillbaka för att fortsätta vårt arbete i Burma. Vi åker dit som volontärer och allt arbete är ideellt.

Dagens utmaning

Idag på World Teachers´Day utmanar jag dig som läser det här inlägget att lyfta telefonen och Swisha minst 10 kr till Teachers Across Boarders. Ditt bidrag kan hjälpa oss att finansiera löner till våra tolkar, material samt transporter på plats mellan skolorna och vårt boende. Swish: 1230593228

Ett stort tack till dig som antar utmaningen!

Bilder från vårt arbete i Burma