Oförutsedda frågor

Ibland när man tror att man har flyt i sitt arbete kan det komma små anhalter som gör att det är dags att stanna upp och fundera över hur omgivningen uppfattar det hela och om arbetet är värt mödan, vem jag gör det för och hur det tas emot.

När jag höll i mitt senaste ”pedagogiska forum” uppstod en sådan situation och jag har funderat en del kring det som ifrågasattes, varför det kom upp nu (projektet har pågått sedan december 14) och hur diskussionerna egentligen går då jag inte är i rummet.

När jag var startklar och taggad att köra igång tillfälle 6 fick jag plötsligt frågan: Varför gör vi egentligen kollegiala observationer? Efter en förklaring till detta kom följdfrågorna: Vad är syftet med dessa? Har alla varit med i beslutet om att dessa skall bli till? Har alla vi kunskaper i samtalsmetodik? Hur skall kollegor ta emot det vi ser? Vet alla hur man observerar? Varför har vi pedagogiskt forum över huvud taget? Vem har beslutat kring fokus på ledarskap och förhållningssätt i klassrummet? Är det för att du brinner för ämnet? Ja, det var en hög av frågor och ifrågasättanden och jag kände mig ganska förvånad över sättet de ställdes på. Såklart måste jag ta till mig dessa frågor och fundera över om jag har varit väldigt otydlig med mitt uppdrag, om det inte anses värdefullt samt hur jag skall gå vidare.

Jag tror själv på det jag håller på med, och vikten av detta, och jag känner mig trygg i mitt uppdrag. Det jag gör vilar på vetenskaplig grund, jag vet att kollegialt lärande är en framgångsfaktor och kollegiala observationer likaså. I vår profession ingår att observera, hålla i samtal, ge konstruktiv feedback och att se utvecklingsmöjligheter. Vi utför detta dagligen men i arbetet med elever. Ur ett elevperspektiv kan det här bli riktigt bra, jag tror att det kan ge oss en större förståelse för hur det är att bli granskad och bedömd.

Jag kommer att arbeta vidare med mitt uppdrag och kollegiala observationer är fortfarande något vi ska utveckla tillsammans på skolan. Men… är alla med på tåget eller är jag på väg till en destination ensam, det är frågan!

 

 

 

Semester – tid för återhämtning

Så smått börjar jag landa i att jag har semester. Några få måsten hänger fortfarande över mig, måsten som inte hanns med under terminen, men så snart de är klara är jag helt ledig och kan ägna mig åt vad jag vill.

För mig innebär ledighet att få bestämma över min egen tid, att varva ner och driva runt i slow-motion. Det innebär också att komma ikapp med mina egna tankar som jag under året bara har rusat förbi. Under semestern gör jag sådant som är viktigt för mig, läser det jag vill läsa, fördjupar mig i det som jag själv ser ett behov av att grotta ner mig i och som jag själv känner intresse för.

Jo, jag har familj… och jadå, jag umgås med dem också… men de är relativt vuxna nu och under tre veckor arbetar alla i familjen utom jag. Jag viskar så att de inte hör… – men det är faktiskt lite lyxigt 🙂

Litteratur
Varje sommar brukar jag investera i lite för mig intressant litteratur och den här sommaren har jag tänkt ta mig igenom:

Konstruktivt ledarskap i klassrummet och på skolan av Stefan Hertz

Utmanande undervisning i klassrummet av James Nottingham (som för övrigt är utvald till att läsas i #pedaläslyft)

Hur vi lär – Synligt lärande och vetenskapen om våra lärprocesser av John Hattie & Gregory Yates (provläs)

Mindset – Du blir vad du tänker av Carol S. Dweck

How children succeed – Grit, curiosity, and the hidden power of character av Paul Tough

Förstelärare – en handbok av Per Kornhall (provläs)

 

 

 

Att lära elever att lära

Många gånger tar vi för givet att elever kan! Vi sätter dem i stora grupparbeten utan att lära dem hur ett grupparbete egentligen går till, vilka roller och ansvar som behöver fördelas osv.

Vi förutsätter att de ska ha uthållighet, att de ska lära in nya ord, att de ska ta till sig texter och svara på frågor – många gånger utan att ha gett dem strategier för detta.

Vi tar för givet att eleverna ska lära sig utan att ha lärt dem att lära. Vilken lärare ska ansvara för detta? Tar mentorn tag i det? Svenskläraren? NO-läraren? Musikläraren? Slöjdläraren? Språkläraren? SO-läraren? Idrottsläraren? Eller vem?

Inför mina lektioner i engelska har jag tagit upp GRIT med eleverna, vad som kännetecknar en god språkinlärare, samt studieteknik men jag tänker att lektioner av det här slaget måste in i alla ämnen så att eleverna lära sig att lära.

Jag tror att det är viktigt att diskutera med eleverna kring ovanstående områden. Vi kan inte bara förvänta oss att de ska kunna. Nedan kommer några exempel på filmklipp och dok. som jag har använt.

 

GRIT handlar om en människas uthållighet och passion att nå långsiktiga mål, jag har gjort ett tidigare inlägg om detta som du hittar här. Ämnet är riktigt intressant att diskutera med eleverna.

Punkterna i dokumentet ”En framgångsrik språkinlärare” har jag gått igenom en i taget och vi har diskuterat vad dessa egentligen innebär. Detta gjorde jag som en uppstart på terminens engelsklektioner då vi skulle starta upp med lässtrategier. Jag har tagit dem från publikationen ”Om strategier i engelska och moderna språk” skriven av Lena Börjesson vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet och utgiven av Skolverket där även publikationen finns att ladda hem.

På klassbloggen har jag just skapat en sida om heter ”Studieteknik” där eleverna kan gå in och få idéer till olika vägar att lära. Än så länge finns endast tips på hur man kan lära in nya ord på andra språk men jag kommer lägga in fler inlägg successivt.

 

Sätt guldram på 2015

H:t 2014 gick min ram sönder så mycket att jag inte kunde laga den. Den var redan ganska skör så jag förstod nog att det skulle hända till slut. Först krackelerade den i hörnen men jag tänkte att om jag plockar ut något så sätter den sig snart igen. Istället tryckte jag in lite till, och lite till… och till slut sprack den.

När terminen var slut lämnade jag den i småbitar…

Jag har börjat fundera över en ny ram nu och vad jag skall fylla den med så att den inte går sönder. Jag är lite avundsjuk på dem som har den perfekta gyllene ramen, den verkar vara stabil och håller för många. Men jag vet inte, skulle jag kunna hålla den snygg?

gyllene ram

Nej, jag tror att jag har hittat vad som passar mig, här kan jag packa in allt som krävs utan att något faller i spillror… 🙂

hämta (2)

 

 

 

 

Klassens spelregler

Introduktion
När jag introducerade begreppet ”Klassens spelregler” för ett par år sedan drog jag en parallell med sällskapsspel och vikten av att ha spelregler för att få spelet att fungera. Vi spekulerade i hur det skulle bli om alla deltagare gjorde upp egna regler som de sedan följde utan att ta hänsyn till de andras. Det blev en bra diskussion som sedan ledde oss in i arbetet med klassens spelregler.

Steg 1
Till en början fick eleverna en lång lista med påståenden där de skulle ringa in det som var viktigt för dem. Alla påståenden var skrivna som ett svar på frågan ”Vad är viktigt för dig i din klass? Det kunde vara påståenden som t.ex.
– Att vi hälsar på varandra
– Att jag får mycket tid för mig själv
– Att vi skrattar mycket tillsammans
– Att jag blir lyssnad på
Det fanns även rader för att skriva in egna förslag.

Elevernas uppgift blev sedan att rangordna de påståenden som de hade ringat in från 1 – 3 där 1 stod för det viktigaste. Detta gjorde eleverna anonymt, lämnade sedan in till mig och jag gjorde en sammanställning. Jag sorterade de olika påståenden så att de med flest ettor kom överst osv. Påståenden utan någon siffra alls tog jag bort. Kvar blev en gedigen lista med viktiga påståenden som eleverna hade röstat fram.

Steg 2
Nästa steg blev att i mindre grupper formulera om alla påståenden till elevernas egna. Varje grupp fick diskutera formulering samt vad spelregeln innebar för dem. Gruppens diskussioner och förslag på formulering redovisade sedan respektive grupp. Gruppernas anteckningar lämnades sedan in för en sammanställning.

Steg 3
Vid nästa tillfälle presenterade jag klassens spelregler i ett första utkast. Tillsammans tittade vi igenom spelreglerna och justerade sådant som inte kändes rätt. Vi diskuterade väldigt mycket innebörden av reglerna samt vikten av att få bort ”du får inte-regler”. Till slut presenterades de spelregler som alla kände sig förtrogna med.

Inför varje läsår
Detta var läsåret 12/13, sedan dess har eleverna i starten av varje läsår fått redigera sina spelregler vilket innebär att de diskuterar igenom dem, funderar över om de är rimliga, om de behöver omformuleras eller om någon spelregel skall tas bort/läggas till.

Läsårets spelregler 14/15

Klassens spelregler (1)

Hålla spelregler levande
Man kan ju sedan undra vad spelreglerna fyller för funktion och hur dessa hålls levande. Det är alltför lätt att regler hamnar på en vägg utan någon egentlig innebörd för dem som vistas där. För att hålla dem levande brukar jag, ett par gånger per termin, lyfta dessa igen i form av utvärderingsfrågor. Det kan t.ex. se ut så här:

Spelregler, frågor

Spelregler v 42

Jag kan sedan utifrån elevernas reflektioner utvärdera och följa upp de spelregler som eleverna lyfter som utvecklingsområden. Eleverna skriver sina reflektioner i kontaktkalendern en gång/vecka och jag bemöter alltid deras svar individuellt tillbaka i boken. Att arbeta med spelregler, reflektionsfrågor och feedback ser jag som en av de processer som måste arbetas med för att få fram det klimat i gruppen som jag önskar skapa och det är också en del av det viktiga värdegrundsarbetet.