Arbeta språkutvecklande med hjälp av Storybird

När vi hade planeringsdag på skolan gick programmet i språkets tecken. En kollega startade upp sitt försteläraruppdrag med inriktning ”språkutvecklande arbetssätt”, vi såg på skolverkets film ”Språk – och kunskapsutvecklande arbete” som en upptakt till fortsatta diskussioner kring hur vi arbetar på vår skola. Vi diskuterade bl.a. hur elevernas språkliga förmågor ser ut hos eleverna, vilka förväntningar vi har på eleverna och hur vi kan undvika att missta oss på elevernas språkförmåga då de t.ex. trots allt har ett rikt vardagsspråk. Vi funderade även över hur vi, i våra olika verksamheter såsom fritids, förskoleklass och skola arbetar språkutvecklande med våra elever och gav praktiska exempel utifrån de olika verksamheterna.


Efter filmen, de efterföljande diskussionerna och en kaffepaus var det min tur att på ett mer praktiskt sätt visa hur du kan arbeta språkutvecklande med hjälp av Storybird. Mina kollegor fick logga in som elever, detta för att lära sig verktyget, vilket såklart är viktigt då du som lärare skall kunna stötta eleverna i arbetet.

Storybird är ett verktyg som lockar "elever" i alla åldrar.

Storybird är ett verktyg som lockar ”elever” i alla åldrar.

Storybird kan användas från förskolan och uppåt så länge det anpassas till elevernas förmågor. Nedan kommer jag ge exempel på hur du som lärare kan använda dig av verktyget från förskoleklass och t.o.m. åk 6.

Storybird i förskoleklass

För att kunna använda sig av storybird i förskoleklass är det en fördel om man som lärare kan koppla upp sig mot en större skärm, smartboard eller liknande så att alla elever kan se vad som händer. Tillsammans kan man sedan arbeta i verktyget. I förskoleklassen kan man t.ex:

  • samtala om bilder – beroende på vilken bild man har valt kan man sedan t.ex. samtala om vad som händer, vem personen är på bilden, hur miljön ser ut, benämna detaljer på bilden – färger, former, antal, kategorisera – djur, fordon, frukter osv.
  • Göra sagor tillsammans där eleverna själva får fantisera fram innehållet – eleverna kan få syn på att det skrivna går att säga, bokstävernas ljud, ljudbilder av högfrekventa ord, de får rika möjligheter att samtala och fantisera.
  • Göra sagor om olika teman såsom t.ex. vänskap, sorg, glädje, kärlek, ilska osv.
  • Göra årstidsböcker för att följa året och de olika skiftningarna i naturen.

Det finns som du förstår en mängd olika möjligheter och din fantasi har säkert inga begränsningar. När eleverna sedan har vant sig vid verktyget och har sett hur du arbetar så finns det säkert dem som vill prova själva och vad vore väl inte mer meningsskapande än att ha fått sätta ihop sin egen bilderbok.

Nedan är ett exempel på hur du kan samtala om bilden tillsammans med eleverna.

Storybird i åk 1 – 3

Samma aktiviteter som i förskoleklass kan även göras i åk 1-3 men med mer fokus på läs – och skrivutvecklingen. Mycket går att plocka direkt ur det centrala innehållet:

  • Alfabetsböcker – alfabetet och alfabetisk ordning – här kan eleverna t.ex. leta efter saker som börjar på a, b, c osv.
  • Skriva korta meningar till bilder  – träna språkets struktur t.ex. en mening börjar med stor bokstav och slutar med punkt.
  • Skapa texter där ord och bild samspelar.
  • Bokstavsljud och sambandet mellan ljud och bokstav
  • Eleverna kan börja göra egna böcker och i samband med detta göra enkla former av textbearbetning samt skriva på dator eller annan enhet.
  • Tala och lyssna – eleverna kan berätta sina sagor för kamraterna och lyssna till andras sagor.

Så här kan det se ut om man t.ex. skapar en egen alfabetsbok:

F och G

B och C

Artist: Gooey SA

Storybird i åk 4 -6

I åk 4-6 kan vi kräva mer textmassa och sagoböcker med en inledning en händelse och ett avslut. Eleverna kan träna på att hålla ”den röda tråden” och stavning och interpunktion kan också till fördel tränas. Nu kan du som lärare skapa en klass i Storybird där du ger alla elever ett användarnamn och ett tillfälligt lösenord, du kan skapa olika uppdrag åt eleverna, lägga in deadlines när det ska vara färdigt, ge eleverna respons samt ha en dialog med eleverna direkt i verktyget.

Förslag på uppdrag:

  • Uppdrag ”Halloween” – Skriv en läskig Halloweensaga!
  • Värdegrund – Skapa en saga som kan kopplas till värdegrundsarbete. Den kan t.ex. handla om vänskap, kompisar, känslor, utanförskap o.s.v.

Storybird i engelska

Jag använder även Storybird i engelska, på precis liknande sätt som i svenska. Då kan uppdraget t.ex. se ut så här:

  • Uppdrag ”An English fairytale” – Nu är det dags för din första bok på engelska. Du väljer själv vilken slags bok du vill skriva; en saga eller en faktabok. Lycka till med arbetet!

Det finns även möjlighet att skriva ”poems” i Storybird som är lite i stil med ”cut out poetry” eller ”kylskåpspoesi”. Till sin bild får man ett gäng med engelska ord som skall sättas samman efter bästa förmåga till en dikt.

Dikt

Artist: Franzi

Har du en klassblogg kan ni med fördel bädda in era sagor och dikter, det brukar vara mycket uppskattat.

Lycka till nu med ditt språkutvecklande arbete!

Pedagogiskt forum, tillfälle 8

Det har varit glest mellan mina träffar med kollegiet på skolan, sedan tillfälle 7 har det redan passerat 5 månader och vårt arbete med kollegiala observationer har varit helt beroende av hur drivna vi är som individer samt tid. Tid är alltid en faktor som spelar in i lärares arbetsdag och hur mycket vi än vill så kan inte allt få plats. Vad gäller kollegiala observationer så krävs en hel del förberedelse och mötestid både inför, under och efter det aktuella tillfället vilket innebär en del planering.

Att det har varit ett sådant långt uppehåll beror dels på att vi är tre förstelärare på skolan som alla behöver ges utrymme åt sina projekt och dels på andra möten som t.ex. arbetslagsträffar, lärarträffar och samtalskvällar. Om du arbetar i skolan så tror jag att du förstår situationen.

Nåväl, tillbaka till pedagogiskt forum tillfälle 8. Syftet med tillfället var att följa upp observationer som gjorts, få syn på utvecklingsmöjligheter samt få tid till att lägga upp en plan framåt. Efter en kort inledning skedde arbetet i samtalsgrupper om 4-5 personer/grupp och samtalen följde en tydlig arbetsgång med tid till egen reflektion, gemensam diskussion och tid till frågor och återkoppling.

Inledning

Jag läser vuxenpedagogik och i en diskussion kom vi att prata om begreppen ”Me” och ”I”, myntade av Mead (1995). Me som står för det reflekterande, medvetna jaget och I som står för det spontana jaget (Harlin, 2013). Som inledning på träffen startade jag upp med ett kort, ganska förvirrat försök till att ge mina tankar om dessa begrepp samt att koppla dessa till den lärandeprocess som sker hos oss själva genom våra observationer. Väldigt förenklat så tänker jag att om ”Me” t.ex. är den mer strukturerade som planerar och lägger upp lektioner så är ”I” den som jag faktiskt är i klassrummet när jag håller i lektionerna, den som är synlig för andra och som synliggörs när ”I” lyfts fram genom det uppföljande samtalet.

Det går såklart inte att se på detta bokstavligt som om ”Me” och ”I” vore personer, dessutom är begreppen ”Me” och ”I” mycket mer komplicerade än så, men det kan vara en hjälp till att förstå hur något fungerar och i det här fallet hur en lärandeprocess kan gå till. Meningen med våra kollegiala observationer är ju att vi ska reflektera över vårt eget handlande och sedan förändra och förfina detta. När vi gör det blir det professionella jaget mindre splittrat och en större medvetenhet kring hur vi faktiskt agerar blir synlig.

Min "fantastiska" genomgång på min WB om Me och I.

Min ”fantastiska” genomgång om Me och I.

I and Me – Symbolic Interaction

Samtalsmodell

Jag hade bara veckorna innan träffen deltagit på ett lärarmöte där en liknande samtalsmodell användes, denna inspirerade mig och jag strukturerade upp en liknande variant inför träffen.

Nedan är två exempel på samtalskort som jag förberett:

Kort 1

Första kortet inbjöd till spontan reflektion

Samtalskort 3

Samtalskort 3 som lyfter fram tankar kring det samtalet som sker efter en klassrumsobservation.

Efter de olika diskussionerna återsamlades alla och delgav varandra sådant som kändes aktuellt att ta upp i hela gruppen. På sista samtalskortet fick mina kollegor en avsatt stund till att reflektera över och lägga upp en plan framåt. Många tog tillfället i akt till att söka upp varandra och boka in tider för besök och observationer vilket kändes mycket positivt. Våra kollegiala observationer är på väg att bli ett verktyg i vår organisation, det tar tid men jag är säker på att ju oftare vi utför dessa desto mer naturligt kommer arbetet att bli.

Röster från träffen

”Den som observerar får alltid ut något. För den observerade är det återkopplingen som ger något.”

”Vi lär oss mycket av att vara observatör.”

”Det är viktigt att kolla på det som är bestämt, själva fokusfrågan. Vill jag veta mer?”

”Tiden är den svåra.”

Källor

Harlin, Eva – Marie (2013). Lärares reflektion och professionella utveckling – Med video som verktyg. Linköpings Universitet

finns att hämta här

 

Sambedömning av NP i engelska åk 6

Förra året gjorde kommunen ett försök i att rätta de nationella proven i matematik centralt. Lärare från kommunens alla skolor träffades och rättade tillsammans. Detta föll ut väl och upplevdes som mycket positivt vilket har lett till att alla årets NP har rättats centralt.

Förberedelser

Jag deltog under rättningarna av NP i engelska för åk 6. Inför rättningsdagarna hade jag fördelat de olika delarna mellan oss så att alla i förväg skulle kunna läsa in sig på respektive rättningsmall. Var och en skulle även i förväg ha sorterat delproven klassvis samt kopierat och namnat alla kopieringsunderlagen 1,2 och 3 ur; Bedömningsanvisningar s. 47-49. Resultatet av delprov A, som rättats av lärarna själva ute på respektive skola, skulle även vara ifyllt i mallarna. Information skickades ut till lärarna ca en vecka innan rättningsdagarna.

Fördelningen av prov såg ut enligt följande:

Del B1a – 1 person, B1b – 3 personer, B1c – 2 personer

Del B2a – 2 personer, B2b – 2 personer

Del C – 4 personer

Tanken kring ovanstående indelning var att få undan B-delarna under dag 1 så att alla sedan kunde ägna tid åt texterna. Lokaler, luncher, kaffe osv. bokades av andra. Jag höll enbart i organisationen av själva rättningen. Vi höll till i kommunhusets lokaler.

Genomförande

Vi var fjorton lärare under dag 1 och tretton under dag 2 som satt med rättningar samt två administratörer som bokförde alla resultat. I Enköpings kommun har vi 12 kommunala grundskolor, 11 av dessa har åk 6, och vi hade ca 370 prov att rätta och bedöma. Lärare från alla skolor var representerade under rättningsdagarna, Skolor med fler klasser skickade 2 personer och övriga skickade 1 person.

För att säkerställa tolkningen av bedömningskriterierna började alla med att diskutera dessa samt göra 2-3 rättningar tillsammans. Vid minsta osäkerhet diskuterades alltid elevsvaren i kollegiet.

Jag var med och bedömde texter, till en början var vi fyra personer men allteftersom B-delarna blev klara växte vår grupp. Dag 2 bedömdes enbart texter. Vi startade vårt bedömningsarbete genom att läsa en text/par, vi gjorde en bedömning utifrån bedömningsstödet och efter detta bytte vi text med varandra för att få ett andra utlåtande. Efter ett antal bedömningar på detta sätt och efter flera ”nötanden och stötanden” av kriterierna övergick vi till att bedöma texter två och två. Om frågeställningar uppstod lyfte vi dessa tillsammans med övriga.

wp-1463317697590.jpg

Till en början var vi 4 personer som bedömde texter . De olika klassernas texter ligger på kö på golvet.

När vår grupp växte ”skolade” vi in de som tillkom i arbetet på liknande sätt som när vi startade på morgonen. När vi bedömde texter dag 2 satt alla lärare tillsammans kring ett ovalt bord så att vi lätt kunde diskutera med varandra. Vid stor osäkerhet gick texten laget runt och vid mindre osäkerhet lästes den av ett par lärare. Till varje text bifogade vi korta kommentarer utifrån bedömningsstöden så att elever och lärare skulle veta på vilka grunder delprovsbetyget var satt. När en hel klass var bedömd lämnade vi proven vidare till våra administratörer som bokförde alla resultat.

Ingen rättade sina egna elevers texter.

Utvärdering

Det är sagt att en enkät skall komma och denna skall besvaras av alla som deltagit, så länge kan jag bara göra en egen reflektion kring organisationen av rättningsdagarna och utfallet av dessa. I tid räknat så la vi ner ca 432 arbetstimmar på rättningen vilket genererar ca 1,1 h/prov. Tiden var precis, hade vi varit färre personer eller haft kortare tid så hade vi inte hunnit. Inom tidsramen hann vi diskutera elevsvaren och tolka dessa samt läsa texterna grundligt. Många av oss såg rättningstillfället som ett lärtillfälle då våra erfarenheter av att rätta nationella prov varierade. Positivt var att alla i förväg fått veta vilket delprov de skulle komma att bedöma, alla kom förberedda och hade följt informationen som gått ut.

Jag är lite osäker på hur lärare väljs ut till dessa rättningsdagar men viktigt är såklart att alla är behöriga i det aktuella ämnet, att de är vana att bedöma texter samt gärna har erfarenhet av genomförande av NP. Själv tycker jag att det är lättare att bedöma proven då jag har varit med under själva genomförandet, då vet jag vilka instruktioner som har getts, hur tiden har sett ut – om den har varit knapp eller riklig osv. men andra tycker inte att detta påverkar förmågan att bedöma proven.

Har du erfarenhet av sambedömning av NP så dela gärna med dig i kommentarsfältet av sådant som du tycker har fungerat bra. Jag kände mig riktigt nöjd när jag lämnade rättningslokalen den andra dagen och jag känner att eleverna fick rättvisa bedömningar av lärare som hade samsyn i sin rättning, dock finns det ingenting som säger att vi inte kan göra det ännu bättre nästa år. En tanke som jag har är att det bör arrangeras en träff innan rättningsdagarna då de som skall rätta träffas och går igenom bedömningskriterier, exempeltexter och organiseringen av dagarna. Eventuellt bör det också ges fler tillfällen under året att göra sambedömningar, inte enbart på de egna skolorna utan även mellan dessa.

 

Mer energi i skolan

Jag har i ett tidigare inlägg berättat om det projekt som pågår på Hummelstaskolan i Enköping där jag arbetar. Projektet kallar vi MEIH och syftet med projektet är bl.a. att öka elevernas resultat i skolan, stärka eleverna motoriskt och öka deras koncentrationsförmåga.

Den 23 mars föreläste vår idrottslärare och projektledare Mattias Hertz, på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör var Teamkoncept.

Vill du ta del av föreläsningen och veta mer om MEIH så klicka dig vidare nedan.

Föreläsning om projektet Mer Energi I Hummelsta MEIH

Mall för kollegiala observationer

I min uppdragsbeskrivning som förstelärare ingår flera olika kriterier och i mitt utvecklingsprojekt har jag speciellt lyft ut följande moment:

  • se det enskilda och kollegiala mötet som självklara arenor i utvecklingsarbetet
  • delta och vara drivande i skolans utvecklingsorganisation,
  • leda och driva utvecklingsprojekt som leder till förbättrade elevresultat,
  • kunna kommunicera och samarbeta med andra lärare genom att driva och leda det kollegiala lärandet,
  • vara intresserad av att utveckla sin egen professionalism,
  • vara väl initierad i forskningsläget gällande allmän- och ämnesdidaktik,
  • bidra till att synliggöra lärandet genom att driva och leda ett aktivt pedagogiskt utbyte.

För mig är det viktigt att koppla ihop mitt arbete med min uppdragsbeskrivning,  detta för att synliggöra för mig själv och eventuellt andra hur jag arbetar med uppdraget.

Utvecklingsprojektet med fokus på ”ledarskap och förhållningssätt i klassrummet” har lett fram till ett gemensamt dokument för hur vi skall gå tillväga vid kollegiala observationer. I tidigare inlägg har jag mer detaljerat beskrivit hur arbetet har lagts upp men nu vill jag, som tidigare utlovats, såklart delge det dokument som vi har arbetat fram.

Dokumentet innehåller bakgrund, mål, syfte och arbetsgång. Det finns även en beskrivning av kollegialt lärande, kollegiala observationer samt framgångsfaktorer för bättre skolresultat. Nedan finns också två tillhörande observationsmallar som vi har arbetat fram.

Om du läser dokumentet och sedan funderar över innehållet så delge gärna dina kommentarer här på bloggen.

Hummelstaskolans mall för kollegiala observationer

Observationsmall 1

Observationsmall 2

Pedagogiskt forum, tillfälle 7

I tisdags (151117) hade jag förmånen att hålla i Pedagogiskt forum igen, faktiskt redan nummer sju i ordningen. Du som har följt mitt utvecklingsprojekt från första början vet att det övergripande temat är ”Ledarskap och förhållningssätt i klassrummet” och att vi just nu har landat i ett arbete med att ta fram en form för kollegiala observationer. Du som läser om projektet först nu och som kanske blir nyfiken och vill veta mer, du kan läsa mer här för att förstå vad arbetet nedan bygger vidare på.

Tillfälle 7

Programmet för dagen såg ut enligt följande:

  • Se över syfte, mål och arbetsgång
  • Diskussioner utifrån gjorda observationer
  • Utvärdering av de olika observationsprotokoll som ni har provat
  • Diskussion kring hur vi går vidare för att hålla arbetet levande

Syfte och mål med kollegiala observationer

För att arbetet skall vara väl förankrat i alla har det varit viktigt för mig att alla deltar i formuleringen av syfte och mål med kollegiala observationer. Arbetet har skett i mindre grupper, s.k. basgrupper,  där alla har fått tycka till, nu satt vi alla tillsammans och gjorde en sista finslipning av formuleringarna. Vi kom gemensamt fram till följande:

Syftet med våra kollegiala observationer är att vi skall få syn på interaktionen i klassrummet, mellan oss som pedagogiska ledare och våra elever. Genom att göra kollegiala observationer kan vi dels lyfta generaliserbara frågor men även mer specifika sådana för att sedan utvecklas genom dessa. Frågor som lyfts kan t.ex. handla om lärarens förhållningssätt gentemot en enskild elev, elevernas lärandemiljöer och om dessa är effektiva.

Vårt mål är att vi, utifrån de frågor som uppmärksammas vid de kollegiala observationerna, skall utveckla och förfina vårt ledarskap och förhållningssätt, både som individ och som grupp, samt vår undervisning för att nå högre måluppfyllelse.

Vi vill kunna stötta och utveckla varandra, i en bra skola som skall bli ännu bättre.

Arbetsgång

När vi har arbetat fram vår mall för kollegiala observationer på vår skola har det vuxit fram vissa ramar att utgå ifrån såsom vad vi bör tänka på innan, under och efter observationen. Vi har t.ex. sett det som mycket viktigt att observatören och den observerade formulerar ett fokusområde för observationen i förväg så att båda parter är väl medvetna om vad som skall tittas på. Vår arbetsgång är ett förslag och kan användas som en vägledning i arbetet, punkter kan plockas bort och punkter kan läggas till, detta för att passa den aktuella situationen. Även formuleringarna vad gäller arbetsgången har nötts och stötts i basgrupperna.

Diskussioner utifrån gjorda observationer

Vi har haft två olika observationsprotokoll ute på ”remiss”, detta för att hitta ett som ska passa just oss. Inför tillfälle 7 har dessa protokoll prövats för att sedan kunna jämföras och utvärderas.

Vi kunde ganska snabbt dra slutsatsen att det är bra att det finns två olika protokoll att använda sig av, vilket gör att vi behåller båda förslagen. Vi har dock omformulerat några rubriker och vi kommer även att redigera skrivytan i det ena så att observatören får mer utrymme till sina anteckningar.

Det framkom att det har upplevts positivt att ha ett protokoll att hålla sig till då det håller observatören fokuserad och uppmärksam under hela observationstillfället.

Diskussion kring hur vi går vidare för att hålla arbetet levande

Nu när vårt arbete kring kollegiala observationer är framarbetat måste vi även hitta rutiner för att hålla arbetet levande. På skolan är vi tre förstelärare som alla skall få tid till sina uppdrag, detta gör att mitt nästa pedagogiska forum måste vänta till vårterminen. Vi måste hitta andra forum för att diskutera våra observationer och vi måste var och en vara drivande i att dessa överhuvudtaget blir av.

Vi kom överens om följande:

  • Vi skall göra minst två kollegiala observationer var per termin inklusive uppföljning
  • Våra fokusområden skall alltid kopplas till ett av skolinspektionens fyra bedömningsområden vilka finns med i deras framtagna observationsschema.
  • Arbetslagen skall ha en stående punkt på dagordningen som tar upp arbetet med kollegiala observationer.
  • Särskilda observationsveckor skall läggas in i kalendariet.
  • Arbetet med kollegiala observationer är allas angelägenhet

Är du nyfiken på vårt dokument så klicka dig vidare här.

Välkommen tillbaka!

 

 

 

 

 

 

Smyglyssna!

Under årets skolforum höll jag tillsammans med Malin Carlsson och Johanna Ingmarsdotter Lundmark en föreläsning med fokus på bedömning. Titeln på föreläsningen var: ”Smyglyssna! Några lärare diskuterar bedömning. Håller du med?!”.

Kort om oss föreläsare

Malin Carlsson arbetar vanligtvis på Lindblomskolan i Hultsfred i åk 3. Hon är arbetslagsledare på skolan och förstelärare i kommunen. I uppdraget som förstelärare ansvarar hon för att utveckla undervisningen och det kollegiala lärandet, bland annat med fokus på ökat elevinflytande, bedömning i idrott och hur man kan utmana varje elev med hjälp av matriser. Malin finns på Twitter: @MalinCarlsson4 och driver en blogg: Malins PPlugg.

Johanna Ingmarsdotter Lundmark är leg lärare i årskurs 4-9 i matematik, NO och teknik på Söderfjärdsskolan i Vaxholm. Hon undervisar i årskurs 4-6 och är förstelärare med uppdrag att stimulera och stödja utveckling av undervisning. Även Johanna finns på Twitter med alias @joinglund.

Cecilia Bergentz (som är jag själv) är leg lärare i årskurs 1-6 i engelska, matematik, religion och svenska. Jag undervisar i åk 5 och 6 på Hummelstaskolan i Enköping. I mitt uppdrag som förstelärare driver jag ett utvecklingsprojekt ”Ledarskap och förhållningssätt i klassrummet”, där jag också har påbörjat arbetet med kollegiala observationer. Jag twittrar som @cecberia!

Läs mer

Pedagogiskt forum, tillfälle 6

Arbetsgång

Pedagogiskt forum, träff 6, gick ut på att redigera det dokument som jag sammanställt inför träffen utifrån förra tillfällets arbete, då vi arbetade med att ta fram en mall för kollegiala observationer. En mall som är förankrad i alla och som skall ligga till grund för de kollegiala samtal som skall föras efteråt.

Dokumentet, som fortfarande är ett arbetsmaterial, bestod bl.a. av:

  • ett utkast till bakgrund för arbetet med kollegiala observationer, en faktadel, samt syfte och mål
  • spelregler kring observationerna – hur gör vi t.ex. före, under och efter en observation
  • olika förslag på observationsscheman.

De olika arbetsgrupperna fick i uppgift att läsa igenom dokumentet, redigera olika formuleringar, fundera över om syfte och mål kändes rätt samt putsa vidare på de olika observationsscheman som utarbetats.

Nästa tillfälle

Inför nästa tillfälle som är inbokat till den 17 november skall alla ha provat något observationsschema, gärna flera, detta för att kunna utvärdera hur de fungerar i praktiken innan vi tar ett definitivt beslut kring vilket som skall gälla som vårt.

 

 

Föräldrarna fick pröva på barnens idrott i skolan 

Vårt projekt ”Mer Energi I Hummelsta”, även kallat MEIH-projektet, uppmärksammas av lokaltidningen då vi har prova-på-kväll för föräldrar och andra intresserade.

– Okej, dags att köra i gång. Vi brukar säga minst tio varv.Runt väggarna i Hummelstahallen suckas och skrattas det lite åt aktivitetsledaren Richard Engströms välkomstord.I kväll har nämligen föräldrarna kommit hit för att testa det som deras barn gör varje dag, har ett pulshöjande aktivitetspass.

Källa: Föräldrarna fick pröva på barnens idrott i skolan