Dags att damma av bloggen

Den här bloggen har legat i dvala länge nog nu och det är dags att damma av den igen för några inlägg. Först vill jag uppdatera er lite kring vad jag gör nu för tiden. När jag var som mest aktiv i mitt bloggskrivande arbetade jag som förstelärare i Enköpings kommun men sa upp mig inför läsåret 17/18. I uppdraget fanns mycket att reflektera över och mycket att dela med sig av vilket ledde till att jag skapade min blogg. Jag fick min karriärtjänst när dessa inrättades 2013 och vi var många som behövde sätta ord på våra uppdrag och även tillsammans försöka komma till rätta i vår nya roll. Som ni vet fick och får förstelärare både ta emot ris och ros från kollegiet, men vill betona (så att inga egna slutsatser dras från dig som läsare) att jag var väldigt förskonad från riset. Uppdraget som förstelärare var berikande för mig men med åren blev det också frustrerande, jag ville mer än vad det gav mig. Om uppdraget och hur jag arbetade finns det flera inlägg om här på bloggen. 

Sedan hösten 2017 arbetar jag på Mälardalens högskola som adjunkt. Jag är anställd på avdelningen för förskolepedagogik där jag dels undervisar på programmet och dels håller i uppdragsutbildningar som kan ske på annan ort och innebära fortbildning av barnskötare, förskollärare och rektorer. Jag upplever mitt arbete som oerhört stimulerande, den ena dagen är sällan den andra lik. Jag möter hela tiden nya utmaningar och lär mig så mycket nytt. 

Utöver mitt arbete så arbetar jag även som volontär genom organisationen Teachers Across Borders, vilket jag också har berättat om tidigare. Det är detta arbete som leder mig tillbaka till bloggskrivandet igen. Jag sitter just nu på mitt hotellrum i Myanmar och sammanfattar anteckningar som ska utvecklas till texter för nya blogginlägg. Håll utkik så kommer det första alldeles snart.

Välkommen tillbaka!

 

På nya uppdrag

I våras bestämde jag mig, efter 4 år som förstelärare i Enköpings kommun och än fler år som lärare, att säga upp mig. Utan någon egentlig plan på vad jag skulle göra istället, lämnade jag in ”lappen”. Att gå in i ett nytt läsår var för mig omöjligt och uppsägning var den enda utvägen. En utmaning, men ett måste, för att få tillbaka arbetsglädjen och den stimulans som jag behöver. Till en början tänkte jag att jag ska ta hösten som den kommer, men så började det trilla in olika möjligheter och nu är den snart uppbokad.

Jag har fått en anställning på Mälardalens högskola som universitetsadjunkt på UKK (akademin för utbildning, kultur och kommunikation), där är jag verksam på förskollärarprogrammet. Tjänsten är på 49% vilket passar mig väldigt bra eftersom jag även har en enskild firma. Firma CeciliaBergentz, väldigt fyndigt namn 😉 Jag åtar mig lite blandade uppdrag just nu och har inte riktigt nischat in mig på något speciellt förutom att allt är kopplat till utbildning. Jag trivs med att ha variation och att ingen dag är lik den andra. På sidorna Om mig, Firma: CeciliaBergentz och På gång går det att läsa om vad jag gör men hur jag gör det kommer jag att blogga om under hösten.

2015 väntande

Stort tack till alla er som följer min blogg och välkommen alla nya läsare. Med hopp om ett spännande arbetsår 2016 så önskar jag er nu ett riktigt gott slut och en god fortsättning på det nya året.

Jag avslutar 2015 med en sammanfattning som WordPress har gjort:

WordPress.coms trupp av statistikapor skapade en 2015 årlig sammanfattning för denna blogg.

Här är ett utdrag:

Konsertsalen på Sydney-operan rymmer 2 700 personer. Den här bloggen besöktes cirka 10 000 gånger under 2015. Om den hade varit en konsert på Sidney-operan skulle det ta cirka 4 utsålda föreställningar för att lika många personer skulle få se den.

Klicka här för att se hela sammanfattingen.

Två dagar på Skolforum 2015

Jag fick möjligheten att tillbringa både måndagen och tisdagen på Skolforum, eftersom jag själv var där som föreläsare, vilket var ett privilegium.

Vanligtvis brukar jag starta i ottan, ta bilen till Bålsta, ta pendeln till Älvsjö, halvspringa till registreringen, stressa runt bland alla montrar, försöka hinna lyssna på så många föreläsningar som möjligt, anteckna, samla kataloger, stirra stint på andra besökare för att se vilka fynd de har hittat, roffa åt mig gratismaterial som jag egentligen inte behöver, anmäla mig till nyhetsbrev, be om provexemplar, äta karameller, få ont i fötterna, få ont i händerna av alla kassar, åka hem igen med pendeln från Älvsjö till Bålsta och sedan vidare med bil till Grillby. Väl hemma är jag helt slut och vill aldrig mer sätta min fot på Skolforum.

Men så var det inte i år… god sömn på hotell, lugna dagar, strosade runt mellan montrarna, smakade lite karameller, lyssnade på väl utvalda föreläsningar, förstod att jag inte behöver plocka åt mig allt (blev dock en del kassar) och skrev bara upp mig på ett nyhetsbrev. Det kallar jag utveckling 🙂

Hur gick det för dig?

 

Semester – tid för återhämtning

Så smått börjar jag landa i att jag har semester. Några få måsten hänger fortfarande över mig, måsten som inte hanns med under terminen, men så snart de är klara är jag helt ledig och kan ägna mig åt vad jag vill.

För mig innebär ledighet att få bestämma över min egen tid, att varva ner och driva runt i slow-motion. Det innebär också att komma ikapp med mina egna tankar som jag under året bara har rusat förbi. Under semestern gör jag sådant som är viktigt för mig, läser det jag vill läsa, fördjupar mig i det som jag själv ser ett behov av att grotta ner mig i och som jag själv känner intresse för.

Jo, jag har familj… och jadå, jag umgås med dem också… men de är relativt vuxna nu och under tre veckor arbetar alla i familjen utom jag. Jag viskar så att de inte hör… – men det är faktiskt lite lyxigt 🙂

Litteratur
Varje sommar brukar jag investera i lite för mig intressant litteratur och den här sommaren har jag tänkt ta mig igenom:

Konstruktivt ledarskap i klassrummet och på skolan av Stefan Hertz

Utmanande undervisning i klassrummet av James Nottingham (som för övrigt är utvald till att läsas i #pedaläslyft)

Hur vi lär – Synligt lärande och vetenskapen om våra lärprocesser av John Hattie & Gregory Yates (provläs)

Mindset – Du blir vad du tänker av Carol S. Dweck

How children succeed – Grit, curiosity, and the hidden power of character av Paul Tough

Förstelärare – en handbok av Per Kornhall (provläs)

 

 

 

Sätt guldram på 2015

H:t 2014 gick min ram sönder så mycket att jag inte kunde laga den. Den var redan ganska skör så jag förstod nog att det skulle hända till slut. Först krackelerade den i hörnen men jag tänkte att om jag plockar ut något så sätter den sig snart igen. Istället tryckte jag in lite till, och lite till… och till slut sprack den.

När terminen var slut lämnade jag den i småbitar…

Jag har börjat fundera över en ny ram nu och vad jag skall fylla den med så att den inte går sönder. Jag är lite avundsjuk på dem som har den perfekta gyllene ramen, den verkar vara stabil och håller för många. Men jag vet inte, skulle jag kunna hålla den snygg?

gyllene ram

Nej, jag tror att jag har hittat vad som passar mig, här kan jag packa in allt som krävs utan att något faller i spillror… 🙂

hämta (2)

 

 

 

 

Välkommen

Hej och välkommen till min blogg. Här kan du läsa om min yrkesvardag som f.d. förstelärare och det uppdrag som jag hade, min nuvarande anställning som universitetsadjunkt och vad det innebär samt om mitt äventyr som volontär. Du kan även följa andra vägar som jag ibland ger mig ut på och de olika vägskäl jag eventuellt hamnar vid.  Bloggen har fullt fokus på kunskap, lärande och utveckling.

På återseende!

Hälsningar Cecilia