Nu kör vi en #givingtuesdaysweden – kampanj igen för att samla in pengar till vårt arbete. Den 25 december åker vi till Myanmar och fortsätter vår utbildning av lärarna i Nyaung-U med omnejd. ”Läslust” är det stora arbetsområdet i år. En utmaning för oss då läsning inte är ett prioriterat område i utbildningen eller ens i samhället. Nytt för i år är även att sex av de myanmariska lärarna ska arbeta tillsammans med oss som utbildare av sina kollegor. Vi satsar stort på det kollegiala lärandet så att detta ska leva vidare även då vi inte är där. Mer konkret vad din gåva kan ge ser du i inläggen nedan. Swish 123 059 32 28 💕
Vaknar till ljudet av ösregn. Igår ställdes skoldagen in p.g.a regnet vilket inte bådar gott för idag. En dag går väl an men två! Vi har hållt våra workshops men har lektionsobservationer och coachning kvar. Den bästa biten nästan där vi får se vilka metoder lärarna har tagit till sig och på vilket sätt. Det är också oerhört givande, både för dem och för oss, att få sitta ner med var och en och prata om just deras eget lärande och undervisning.
Stort tack till alla er som följer min blogg och välkommen alla nya läsare. Med hopp om ett spännande arbetsår 2016 så önskar jag er nu ett riktigt gott slut och en god fortsättning på det nya året.
Jag avslutar 2015 med en sammanfattning som WordPress har gjort:
WordPress.coms trupp av statistikapor skapade en 2015 årlig sammanfattning för denna blogg.
Här är ett utdrag:
Konsertsalen på Sydney-operan rymmer 2 700 personer. Den här bloggen besöktes cirka 10 000 gånger under 2015. Om den hade varit en konsert på Sidney-operan skulle det ta cirka 4 utsålda föreställningar för att lika många personer skulle få se den.
Jag fick möjligheten att tillbringa både måndagen och tisdagen på Skolforum, eftersom jag själv var där som föreläsare, vilket var ett privilegium.
Vanligtvis brukar jag starta i ottan, ta bilen till Bålsta, ta pendeln till Älvsjö, halvspringa till registreringen, stressa runt bland alla montrar, försöka hinna lyssna på så många föreläsningar som möjligt, anteckna, samla kataloger, stirra stint på andra besökare för att se vilka fynd de har hittat, roffa åt mig gratismaterial som jag egentligen inte behöver, anmäla mig till nyhetsbrev, be om provexemplar, äta karameller, få ont i fötterna, få ont i händerna av alla kassar, åka hem igen med pendeln från Älvsjö till Bålsta och sedan vidare med bil till Grillby. Väl hemma är jag helt slut och vill aldrig mer sätta min fot på Skolforum.
Men så var det inte i år… god sömn på hotell, lugna dagar, strosade runt mellan montrarna, smakade lite karameller, lyssnade på väl utvalda föreläsningar, förstod att jag inte behöver plocka åt mig allt (blev dock en del kassar) och skrev bara upp mig på ett nyhetsbrev. Det kallar jag utveckling 🙂
Som komplement till klassrumsundervisningen är det uppskattat att gå ut och ha lektion. Vi är tre lärare med var sin klass (årskurs 4-5) som går ut och undervisar. De ämnen vi tar med oss ut är NO, matematik och engelska. Klasserna roterar så att de en vecka har engelska ute, nästa matematik osv.
Photo-Hunter
Den första uppgiften i engelska är ”Photo-Hunter”! Eleverna ska med hjälp av kameran dokumentera olika saker som finns ute, utifrån en uppdragslista. Till sin hjälp har de även en ordbok så att de ska kunna slå upp ev. okända ord.
När de har utfört sitt uppdrag och har fotograferat allt som finns på listan måste de redovisa sina bilder, naturligtvis på engelska.
Litteraturen som jag varmt rekommenderar och som inspirerar mig och ger mig uppslag till idéer är boken ”Att lära in engelska ute”. Gå in här om du vill veta mer.
Ibland när man tror att man har flyt i sitt arbete kan det komma små anhalter som gör att det är dags att stanna upp och fundera över hur omgivningen uppfattar det hela och om arbetet är värt mödan, vem jag gör det för och hur det tas emot.
När jag höll i mitt senaste ”pedagogiska forum” uppstod en sådan situation och jag har funderat en del kring det som ifrågasattes, varför det kom upp nu (projektet har pågått sedan december 14) och hur diskussionerna egentligen går då jag inte är i rummet.
När jag var startklar och taggad att köra igång tillfälle 6 fick jag plötsligt frågan: Varför gör vi egentligen kollegiala observationer? Efter en förklaring till detta kom följdfrågorna: Vad är syftet med dessa?Har alla varit med i beslutet om att dessa skall bli till?Har alla vi kunskaper i samtalsmetodik?Hur skall kollegor ta emot det vi ser?Vet alla hur man observerar? Varför har vi pedagogiskt forum över huvud taget?Vem har beslutat kring fokus på ledarskap och förhållningssätt i klassrummet?Är det för att du brinner för ämnet? Ja, det var en hög av frågor och ifrågasättanden och jag kände mig ganska förvånad över sättet de ställdes på. Såklart måste jag ta till mig dessa frågor och fundera över om jag har varit väldigt otydlig med mitt uppdrag, om det inte anses värdefullt samt hur jag skall gå vidare.
Jag tror själv på det jag håller på med, och vikten av detta, och jag känner mig trygg i mitt uppdrag. Det jag gör vilar på vetenskaplig grund, jag vet att kollegialt lärande är en framgångsfaktor och kollegiala observationer likaså. I vår profession ingår att observera, hålla i samtal, ge konstruktiv feedback och att se utvecklingsmöjligheter. Vi utför detta dagligen men i arbetet med elever. Ur ett elevperspektiv kan det här bli riktigt bra, jag tror att det kan ge oss en större förståelse för hur det är att bli granskad och bedömd.
Jag kommer att arbeta vidare med mitt uppdrag och kollegiala observationer är fortfarande något vi ska utveckla tillsammans på skolan. Men… är alla med på tåget eller är jag på väg till en destination ensam, det är frågan!
Efter att ha startat upp mitt arbete ”Lärares förhållningssätt och ledarskap i klassrummet” med fokus på vår barnsyn har vi nu tagit en avstickare och fördjupar oss i kollegiala observationer. I och med att mina kollegor skulle ge varandra var sitt uppdrag kunde jag styra in på denna del av det kollegiala lärandet.
Kollegialt lärande
Kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av professionsutveckling där kollegor genom strukturerat arbete tillägnar sig kunskaper i den dagliga praktiken.
(Skolverket 2013)
Det finns många olika metoder vad gäller kollegialt lärande bl.a. learning study, kollegial handledning, lesson study, klassrumsobservationer och forskningscirklar.
Tanken med kollegialt lärande är att deltagarna skall träna på att på ett systematiskt sätt ge varandra återkoppling på utförda uppgifter, gärna uppgifter som man har samplanerat eller kommit överens om i tidigare.
Helen Timperley är ett hett namn då diskussioner förs kring kollegialt lärande och professionsutveckling, Timperley ser lärandet som en ständigt pågående cyklisk process. Denna förklaras närmare i filmen nedan.
Kollegiala observationer
Kollegiala observationer är som sagts tidigare alltså en del av det kollegiala lärandet. Metoden benämns även lektionsobservation, klassrumsbedömning och klassrumsobservation men det finns säkert fler benämningar ändå.
Syfte
Syftet med kollegiala observationer är bl.a. följande:
ge underlag för bedömning av kvalitet i undervisningen
användas som underlag för utveckling av undervisning och lärande
leda till att ändra vanor
ge direkt information om vad som faktiskt sker i klassrummet
samla ”critical moments” – ”viktiga moment”
driva den pedagogiska utvecklingen vidare
synliggöra något specifikt i undervisningen
få syn på vad som främjar elevernas lärande
Framgångsfaktorer för bättre skolresultat
Faktiska framgångsfaktorer för just kollegiala observationer är svåra att hitta i forskningen, däremot finns starka bevis för att kollegialt lärande är framgångsrikt för bättre skolresultat och eftersom kollegiala observationer är en del av detta lärande kan vi dra slutsatsen att de är framgångsrika.
Det som är framgångsrikt är främst när lärare lär i samspel med varandra samt inspireras och kritiskt granskas av kollegor. Även när kollegor analyserar och utvärderar sin undervisning och för kollegiala samtal med fokus på utveckling är en stark framgångsfaktor.
Att sitta och reflektera i sin ensamhet är inte alls en framgångsfaktor och jag vill hänvisa till skolverket som har lagt ut ett intressant inlägg om detta här (Skolverket, Vanja Lozic, 2014). Citatet nedan kommer därifrån:
Ett kritiskt förhållningssätt och att utmana sig själv och andra måste vara ett grundläggande element i reflektionsprocessen. Detta förutsätter att lärarkollegiet öppnar sin verksamhet för utomståendes insyn och granskning och ett utökat samarbete med andra institutioner.
Utmaningar
Det finns flera utmaningar med kollegiala observationer men främst är det att bli ”synad” som är den största utmaningen, men även observatörens roll och att överge gamla vanor ligger i topp på listan av utmaningar.
Observatörens roll
Inte bara att bli observerad är en utmaning utan även att vara den som observerar. Den roll som observatören tar är avgörande för situationen och följande är bl.a. observatörens roll:
Samla ihop ett frågebatteri av frågor som kan generaliseras och behandlas i en diskussion med övriga pedagoger på skolan.
Ge feedback
Anteckna ”critical moments”
Exempel på frågor som kan generaliseras är t.ex.
Hur arbetar läraren med motivation och väcker nyfikenhet?
Hur vet läraren att eleverna verkligen förstår?
Hur strukturerar läraren talordningen och ger alla elever talutrymme?
Hur strukturerar läraren grupparbeten?
Frågeställningar
Inför observationstillfället är det viktigt att vara säker på vad som skall observeras, vilken form av dokumentation som skall användas samt hur iakttagaren/observatören skall förhålla sig (Malmö Högskola).
En observation kan vara antingen strukturerad eller ostrukturerad och vilken form man väljer är upp till aktörerna. Skillnaden mellan dessa två former är att den strukturerade formen följer tydliga observationsscheman med kriterier där det framgår vad som skall observeras medan den ostrukturerade formen är när iakttagaren för fria anteckningar utifrån vad denne ser i observationssituationen.
Observationsscheman
Det finns flera olika observationsscheman att hitta bl.a. har Skolinspektionen en mall som de använder i samband med sina kvalitetsgranskningar men jag har även hittat andra mallar som kan vara till underlag vid observationer. Jag har samlat allt material av intresse i en pärla i pearltrees och den är såklart öppen att besöka.
Uppdrag, pedagogiskt forum 4
Under pedagogiskt forum 4 fick mina kollegor först en sammanfattning av vad kollegiala observationer kan innebära liknande denna text men i berättande form med stöd av en Prezi. Sedan fick de i uppgift att planera för nya observationer där både observatör och den som skall komma att bli observerad vet vad som är centralt i observationen. De fick även i uppgift att skapa en strukturerad mall att utgå ifrån då de skall göra kommande observationer. Till sin hjälp fick de skolinspektionens observationsschema, en lärandeplan samt åhörarkopior av en PowerPoint där lärandeplanen förklaras.
Den 19 maj skall vi träffas för pedagogiskt forum 5 och då skall alla kollegiala observationer vara gjorda.
ceciliabergentz 