Sambedömning av NP i engelska åk 6

Förra året gjorde kommunen ett försök i att rätta de nationella proven i matematik centralt. Lärare från kommunens alla skolor träffades och rättade tillsammans. Detta föll ut väl och upplevdes som mycket positivt vilket har lett till att alla årets NP har rättats centralt.

Förberedelser

Jag deltog under rättningarna av NP i engelska för åk 6. Inför rättningsdagarna hade jag fördelat de olika delarna mellan oss så att alla i förväg skulle kunna läsa in sig på respektive rättningsmall. Var och en skulle även i förväg ha sorterat delproven klassvis samt kopierat och namnat alla kopieringsunderlagen 1,2 och 3 ur; Bedömningsanvisningar s. 47-49. Resultatet av delprov A, som rättats av lärarna själva ute på respektive skola, skulle även vara ifyllt i mallarna. Information skickades ut till lärarna ca en vecka innan rättningsdagarna.

Fördelningen av prov såg ut enligt följande:

Del B1a – 1 person, B1b – 3 personer, B1c – 2 personer

Del B2a – 2 personer, B2b – 2 personer

Del C – 4 personer

Tanken kring ovanstående indelning var att få undan B-delarna under dag 1 så att alla sedan kunde ägna tid åt texterna. Lokaler, luncher, kaffe osv. bokades av andra. Jag höll enbart i organisationen av själva rättningen. Vi höll till i kommunhusets lokaler.

Genomförande

Vi var fjorton lärare under dag 1 och tretton under dag 2 som satt med rättningar samt två administratörer som bokförde alla resultat. I Enköpings kommun har vi 12 kommunala grundskolor, 11 av dessa har åk 6, och vi hade ca 370 prov att rätta och bedöma. Lärare från alla skolor var representerade under rättningsdagarna, Skolor med fler klasser skickade 2 personer och övriga skickade 1 person.

För att säkerställa tolkningen av bedömningskriterierna började alla med att diskutera dessa samt göra 2-3 rättningar tillsammans. Vid minsta osäkerhet diskuterades alltid elevsvaren i kollegiet.

Jag var med och bedömde texter, till en början var vi fyra personer men allteftersom B-delarna blev klara växte vår grupp. Dag 2 bedömdes enbart texter. Vi startade vårt bedömningsarbete genom att läsa en text/par, vi gjorde en bedömning utifrån bedömningsstödet och efter detta bytte vi text med varandra för att få ett andra utlåtande. Efter ett antal bedömningar på detta sätt och efter flera ”nötanden och stötanden” av kriterierna övergick vi till att bedöma texter två och två. Om frågeställningar uppstod lyfte vi dessa tillsammans med övriga.

wp-1463317697590.jpg

Till en början var vi 4 personer som bedömde texter . De olika klassernas texter ligger på kö på golvet.

När vår grupp växte ”skolade” vi in de som tillkom i arbetet på liknande sätt som när vi startade på morgonen. När vi bedömde texter dag 2 satt alla lärare tillsammans kring ett ovalt bord så att vi lätt kunde diskutera med varandra. Vid stor osäkerhet gick texten laget runt och vid mindre osäkerhet lästes den av ett par lärare. Till varje text bifogade vi korta kommentarer utifrån bedömningsstöden så att elever och lärare skulle veta på vilka grunder delprovsbetyget var satt. När en hel klass var bedömd lämnade vi proven vidare till våra administratörer som bokförde alla resultat.

Ingen rättade sina egna elevers texter.

Utvärdering

Det är sagt att en enkät skall komma och denna skall besvaras av alla som deltagit, så länge kan jag bara göra en egen reflektion kring organisationen av rättningsdagarna och utfallet av dessa. I tid räknat så la vi ner ca 432 arbetstimmar på rättningen vilket genererar ca 1,1 h/prov. Tiden var precis, hade vi varit färre personer eller haft kortare tid så hade vi inte hunnit. Inom tidsramen hann vi diskutera elevsvaren och tolka dessa samt läsa texterna grundligt. Många av oss såg rättningstillfället som ett lärtillfälle då våra erfarenheter av att rätta nationella prov varierade. Positivt var att alla i förväg fått veta vilket delprov de skulle komma att bedöma, alla kom förberedda och hade följt informationen som gått ut.

Jag är lite osäker på hur lärare väljs ut till dessa rättningsdagar men viktigt är såklart att alla är behöriga i det aktuella ämnet, att de är vana att bedöma texter samt gärna har erfarenhet av genomförande av NP. Själv tycker jag att det är lättare att bedöma proven då jag har varit med under själva genomförandet, då vet jag vilka instruktioner som har getts, hur tiden har sett ut – om den har varit knapp eller riklig osv. men andra tycker inte att detta påverkar förmågan att bedöma proven.

Har du erfarenhet av sambedömning av NP så dela gärna med dig i kommentarsfältet av sådant som du tycker har fungerat bra. Jag kände mig riktigt nöjd när jag lämnade rättningslokalen den andra dagen och jag känner att eleverna fick rättvisa bedömningar av lärare som hade samsyn i sin rättning, dock finns det ingenting som säger att vi inte kan göra det ännu bättre nästa år. En tanke som jag har är att det bör arrangeras en träff innan rättningsdagarna då de som skall rätta träffas och går igenom bedömningskriterier, exempeltexter och organiseringen av dagarna. Eventuellt bör det också ges fler tillfällen under året att göra sambedömningar, inte enbart på de egna skolorna utan även mellan dessa.

 

Dags för Skolforum 2016

Dags för Skolforum 2016, nja kanske inte riktigt men snart släpps biljetterna och ett spännande program har börjat ta form. I år är programmet uppbyggt kring fyra teman vilket känns som ett bra koncept, dessa är undervisningen, samtiden, lärmiljöerna och hälsan och lusten. Den övergripande rubriken för mässan är ”Likvärdig med mångfald”.

Jag kommer att delta som föreläsare och skall dela med mig av mina erfarenheter vad gäller kollegiala observationer. En mycket spännande höst väntar, välkommen den 31 oktober!

//platform.twitter.com/widgets.js

Mer energi i skolan

Jag har i ett tidigare inlägg berättat om det projekt som pågår på Hummelstaskolan i Enköping där jag arbetar. Projektet kallar vi MEIH och syftet med projektet är bl.a. att öka elevernas resultat i skolan, stärka eleverna motoriskt och öka deras koncentrationsförmåga.

Den 23 mars föreläste vår idrottslärare och projektledare Mattias Hertz, på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör var Teamkoncept.

Vill du ta del av föreläsningen och veta mer om MEIH så klicka dig vidare nedan.

Föreläsning om projektet Mer Energi I Hummelsta MEIH

Värna om språket

Ett kunskapskrav som har utmanat mig är ”eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk”. Utmaningen har legat i att göra de didaktiska frågorna vad, hur och varför, med betoning på varför-frågan, meningsfulla och begripliga för eleverna.

Eleverna går i årskurs 6, armar och ben är överallt och hormonerna spritter i kroppen, framme vid WB står jag och skall motivera till intresse av språkbruk i Sverige och Norden? Hur ska jag få dem intresserade av t.ex. värmländskan, rikssvenskan, skånskan och lulemål? Att ”bara” presentera kunskapskravet räcker inte, jag måste hitta en annan ingång. Läs mer

Mall för kollegiala observationer

I min uppdragsbeskrivning som förstelärare ingår flera olika kriterier och i mitt utvecklingsprojekt har jag speciellt lyft ut följande moment:

  • se det enskilda och kollegiala mötet som självklara arenor i utvecklingsarbetet
  • delta och vara drivande i skolans utvecklingsorganisation,
  • leda och driva utvecklingsprojekt som leder till förbättrade elevresultat,
  • kunna kommunicera och samarbeta med andra lärare genom att driva och leda det kollegiala lärandet,
  • vara intresserad av att utveckla sin egen professionalism,
  • vara väl initierad i forskningsläget gällande allmän- och ämnesdidaktik,
  • bidra till att synliggöra lärandet genom att driva och leda ett aktivt pedagogiskt utbyte.

För mig är det viktigt att koppla ihop mitt arbete med min uppdragsbeskrivning,  detta för att synliggöra för mig själv och eventuellt andra hur jag arbetar med uppdraget.

Utvecklingsprojektet med fokus på ”ledarskap och förhållningssätt i klassrummet” har lett fram till ett gemensamt dokument för hur vi skall gå tillväga vid kollegiala observationer. I tidigare inlägg har jag mer detaljerat beskrivit hur arbetet har lagts upp men nu vill jag, som tidigare utlovats, såklart delge det dokument som vi har arbetat fram.

Dokumentet innehåller bakgrund, mål, syfte och arbetsgång. Det finns även en beskrivning av kollegialt lärande, kollegiala observationer samt framgångsfaktorer för bättre skolresultat. Nedan finns också två tillhörande observationsmallar som vi har arbetat fram.

Om du läser dokumentet och sedan funderar över innehållet så delge gärna dina kommentarer här på bloggen.

Hummelstaskolans mall för kollegiala observationer

Observationsmall 1

Observationsmall 2

2015 väntande

Stort tack till alla er som följer min blogg och välkommen alla nya läsare. Med hopp om ett spännande arbetsår 2016 så önskar jag er nu ett riktigt gott slut och en god fortsättning på det nya året.

Jag avslutar 2015 med en sammanfattning som WordPress har gjort:

WordPress.coms trupp av statistikapor skapade en 2015 årlig sammanfattning för denna blogg.

Här är ett utdrag:

Konsertsalen på Sydney-operan rymmer 2 700 personer. Den här bloggen besöktes cirka 10 000 gånger under 2015. Om den hade varit en konsert på Sidney-operan skulle det ta cirka 4 utsålda föreställningar för att lika många personer skulle få se den.

Klicka här för att se hela sammanfattingen.

”Rephrase” med åk 6

”I muntliga och skriftliga framställningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt och begripligt med fraser och meningar. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta och göra enstaka enkla förbättringar av egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och begripligt med ord, fraser och meningar. Dessutom kan eleven välja och använda sig av någon strategi som löser problem i och förbättrar interaktionen.”  (Skolverket 2011)

Med eleverna i åk 6 har jag under en tid fokuserat på den sista meningen i ovanstående citat, i ämnet engelska, men helheten behöver ses för att få ett sammanhang. Konsten för oss lärare är att göra kunskapskraven begripliga för eleverna samt lära dem de små detaljerna som hjälper dem i sitt lärande. För att kunna använda sig av någon strategi eller som krävs för C-nivå; några olika strategier, måste eleverna först och främst förstå vad en strategi är men sedan även bli presenterade olika slags strategier för att träna på dessa.

I syftestexten för ämnet ser vi att strategier nämns då dessa ses som en form av hjälpmedel ”Eleverna ska ges förutsättningar för att kunna använda olika hjälpmedel för lärande, förståelse, skapande och kommunikation” (Skolverket 2011). Även följande formulering syftar på strategier; ”Undervisningen ska dessutom bidra till att eleverna utvecklar språklig medvetenhet och kunskaper om hur man lär sig språk i och utanför undervisningen” (Skolverket 2011).

Med fokus på elevernas förmåga att samtala och tala har jag lyft strategin att omformulera (rephrase) under en tid då jag ser att eleverna gärna flikar in svenska ord när ordförrådet brister. I våra ”Walk and Talk” har jag märkt att orden inte räcker till; en elev ville t.ex. berätta om att den varit utomlands men kunde inte förklara hur, då ordet abroad inte fanns i elevens register och denne visste heller inte hur den skulle komma runt detta.

Vi har gjort olika övningar både i grupp och enskilt, inget avancerat utan jag har t.ex. skrivit ett ord på tavlan och eleverna har fått beskriva ordet med andra ord än det givna. Eleverna har också suttit i grupper och samtalat om olika givna områden, det har varit absolut förbjudet att flika in svenska ord istället skall omformuleringar göras. Annat som skulle kunna göras är att skapa kort med olika ord som eleverna sedan får dra, ett i taget, för att beskriva detta med andra ord.

Exempel på elevernas omformuleringar:

Christmas tree – It is a tree that you bring in to your house and decorate

Abroad – you travel to another country, you can go by plane or train or maybe by boat

Tag – it is a game that you can play together in a big group. One person is the ”taker” and this person must take another person who then becomes the new ”taker”.

Jag har märkt att genom att medvetandegöra eleverna och påvisa att omformulering är en strategi som de måste ta till i sina texter och i sitt tal, har deras ambitionsnivå höjts och de ser plötsligt språket som en ny utmaning.

Till dig som vill läsa mer om Strategier i engelska och moderna språk rekommenderar jag Skolverkets publikation med samma namn.

 

 

Pedagogiskt forum, tillfälle 7

I tisdags (151117) hade jag förmånen att hålla i Pedagogiskt forum igen, faktiskt redan nummer sju i ordningen. Du som har följt mitt utvecklingsprojekt från första början vet att det övergripande temat är ”Ledarskap och förhållningssätt i klassrummet” och att vi just nu har landat i ett arbete med att ta fram en form för kollegiala observationer. Du som läser om projektet först nu och som kanske blir nyfiken och vill veta mer, du kan läsa mer här för att förstå vad arbetet nedan bygger vidare på.

Tillfälle 7

Programmet för dagen såg ut enligt följande:

  • Se över syfte, mål och arbetsgång
  • Diskussioner utifrån gjorda observationer
  • Utvärdering av de olika observationsprotokoll som ni har provat
  • Diskussion kring hur vi går vidare för att hålla arbetet levande

Syfte och mål med kollegiala observationer

För att arbetet skall vara väl förankrat i alla har det varit viktigt för mig att alla deltar i formuleringen av syfte och mål med kollegiala observationer. Arbetet har skett i mindre grupper, s.k. basgrupper,  där alla har fått tycka till, nu satt vi alla tillsammans och gjorde en sista finslipning av formuleringarna. Vi kom gemensamt fram till följande:

Syftet med våra kollegiala observationer är att vi skall få syn på interaktionen i klassrummet, mellan oss som pedagogiska ledare och våra elever. Genom att göra kollegiala observationer kan vi dels lyfta generaliserbara frågor men även mer specifika sådana för att sedan utvecklas genom dessa. Frågor som lyfts kan t.ex. handla om lärarens förhållningssätt gentemot en enskild elev, elevernas lärandemiljöer och om dessa är effektiva.

Vårt mål är att vi, utifrån de frågor som uppmärksammas vid de kollegiala observationerna, skall utveckla och förfina vårt ledarskap och förhållningssätt, både som individ och som grupp, samt vår undervisning för att nå högre måluppfyllelse.

Vi vill kunna stötta och utveckla varandra, i en bra skola som skall bli ännu bättre.

Arbetsgång

När vi har arbetat fram vår mall för kollegiala observationer på vår skola har det vuxit fram vissa ramar att utgå ifrån såsom vad vi bör tänka på innan, under och efter observationen. Vi har t.ex. sett det som mycket viktigt att observatören och den observerade formulerar ett fokusområde för observationen i förväg så att båda parter är väl medvetna om vad som skall tittas på. Vår arbetsgång är ett förslag och kan användas som en vägledning i arbetet, punkter kan plockas bort och punkter kan läggas till, detta för att passa den aktuella situationen. Även formuleringarna vad gäller arbetsgången har nötts och stötts i basgrupperna.

Diskussioner utifrån gjorda observationer

Vi har haft två olika observationsprotokoll ute på ”remiss”, detta för att hitta ett som ska passa just oss. Inför tillfälle 7 har dessa protokoll prövats för att sedan kunna jämföras och utvärderas.

Vi kunde ganska snabbt dra slutsatsen att det är bra att det finns två olika protokoll att använda sig av, vilket gör att vi behåller båda förslagen. Vi har dock omformulerat några rubriker och vi kommer även att redigera skrivytan i det ena så att observatören får mer utrymme till sina anteckningar.

Det framkom att det har upplevts positivt att ha ett protokoll att hålla sig till då det håller observatören fokuserad och uppmärksam under hela observationstillfället.

Diskussion kring hur vi går vidare för att hålla arbetet levande

Nu när vårt arbete kring kollegiala observationer är framarbetat måste vi även hitta rutiner för att hålla arbetet levande. På skolan är vi tre förstelärare som alla skall få tid till sina uppdrag, detta gör att mitt nästa pedagogiska forum måste vänta till vårterminen. Vi måste hitta andra forum för att diskutera våra observationer och vi måste var och en vara drivande i att dessa överhuvudtaget blir av.

Vi kom överens om följande:

  • Vi skall göra minst två kollegiala observationer var per termin inklusive uppföljning
  • Våra fokusområden skall alltid kopplas till ett av skolinspektionens fyra bedömningsområden vilka finns med i deras framtagna observationsschema.
  • Arbetslagen skall ha en stående punkt på dagordningen som tar upp arbetet med kollegiala observationer.
  • Särskilda observationsveckor skall läggas in i kalendariet.
  • Arbetet med kollegiala observationer är allas angelägenhet

Är du nyfiken på vårt dokument så klicka dig vidare här.

Välkommen tillbaka!